TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Psykologerna: Så rustade är svenskarna för en ny virusvåg

Coronakrisen har skakat om en hel värld. Men vad händer egentligen med företagare, arbetslösa och andra människor i sådana här kriser? Hur mentalt rustade är svenskarna för att tackla en ny våg av viruset? Psykologerna Sara Henryson Eidvall och Sara Hammer har studerat tidigare kriser och menar att rationella argument inte längre styr våra beteenden.

De psykologiska reaktionerna på coronavirusets utbrott, på både individ- och befolkningsnivå, kan komma att ställa till mycket större skada än antalet dödsoffer som själva smittan orsakar. Särskilt om krisen blir långvarig eller om det kommer ytterligare en våg. Det tror Sara Henryson Eidvall, psykolog och specialist i arbets- och organisationspsykologi.

– Vi är villiga att göra massiva insatser för att rädda en person från corona samtidigt som vi rent teoretiskt vet att insatserna kan kosta femton andra livet. Men ingen vill vara den som står i vägen för att rädda det liv som står mitt framför våra ögon, säger hon.  

Studerat tidigare kriser

I en pandemi avslöjas människans flockbeteende med all önskvärd tydlighet. När rädslan kopplar sitt grepp över hela jordens befolkning är det inte längre rationella argument som styr våra beteenden, utan rädslor. I dag, när information går blixtsnabbt över jordklotet tack vare digitaliseringen, är flockbeteendet något som drabbar hela jordens befolkning blixtsnabbt – ett fenomen som inte tidigare är observerat.

– Vi vet inte vad som kommer härnäst så alla spekulationer riskerar att bli snömos. Men genom att studera tidigare epidemier i mindre skala kan man försöka dra vissa försiktiga slutsatser, säger Sara Henryson Eidvall.  

Hon hänvisar bland annat till tidigare observationer gjorda vid ebolautbrottet i Sierra Leone som 2014 spred sig okontrollerat. I en artikel i Läkartidningen i mars beskriver läkaren Johan von Schreeb om det stora antalet dödsoffer som dog till följd av överreaktioner och insatser, framkallade av rädsla, under ebolautbrottet.

– Johan von Schreeb uppmärksammade att långt fler sannolikt dog på grund av att de inte vågade ta sig till sjukhus för allvarliga åkommor som hjärtsjukdomar och cancer eftersom de inte ville bli smittade. Vi ser samma tendenser här i Sverige nu, där människor undviker akutvård på grund av rädsla för att själv smittas eller att uppta resurser från coronapatienter, säger Sara Henryson Eidvall.

Paradoxalt ökar välbefinnandet under kriser

Hon vill vara försiktig med att uttala sig om huruvida de insatser som görs i dag är överreaktioner eller inte, eftersom vi inte vet vad smittan kommer att leda till ännu. Men hon kan ändå notera en lång rad reaktioner på befolkningsnivå som rent spekulativt skulle kunna visa sig vara mångfalt skadligare än själva smittan. Hon nämner de psykiska orsakerna som en av de mer skadliga effekterna.

– En paradoxal effekt av omfattande kriser som berör hela befolkningar är att det psykiska välbefinnandet tenderar att öka under själva krisen. Men dessvärre kommer i regel ett bakslag efter krisen. Forskare räknar därför med en fördröjd suicidboom när krisen väl är över. En ökning av antalet självmord på omkring fem procent är inte orimlig att vänta sig, säger Sara Henryson Eidvall

Hon får stöd för sina teorier i färsk forskning. The Guardian hade nyligen en artikel som beskrev något som de kallade the lockdown paradox. Artikeln beskriver forskaren Daisy Fancourts arbete. Hon leder ett team vid University College London i en pågående studie om den psykologiska och sociala påverkan av coronapandemin.

Resultatet hittills I studien, som omfattar över 74 000 människor, har visat att välbefinnandet har ökat de senaste veckorna och orosnivån har fallit, både för människor med och utan existerande psykisk ohälsa.

Rebound-effekt att vänta

Men därmed inte sagt att oron botas på grund av krisen. Tvärtom, menar Blake Stobie, klinisk chef vid Centre for Anxiety Disorders and Trauma i London, i samma artikel. Han menar att en rebound-effekt är att vänta.

– Trygghetssökande beteenden och socialt undvikande är nyckelfaktorer vid ångestproblematik. Vi observerar nu en situation där socialt undvikande införlivas på samhällsnivå. Men detta innebär inte med nödvändighet att ångesten behandlas. Har du social oro och befinner dig i lockdown så kanske du upplever att ångesten minskas. Men du har inte botat den, säger Blake Stobie till The Guardian (red översättning).

Även om vi inte har haft någon omfattande lockdown i Sverige, som i England, har psykologen Sara Hammer, som arbetar som terapeut på företaget Psykologpartners noterat att många av hennes klienter plötsligt upplever ett förbättrat välbefinnande mitt i coronakrisen.

– Många av mina klienter, framförallt de som har utmattningssyndrom eller GAD (generaliserat ångestsyndrom), upplever just nu en förbättring. De berättar om en känsla av att man inte är ensam om oro för framtiden. De upplever också att de inte längre känner sig utanför om de isolerar sig från andra, eftersom alla gör så nu, säger hon.

Sammanhållningen ökar – men bara tillfälligt

Hon pekar även på att känslan av sammanhållning ökar i samhället. Media bidrar också till att skapa en bild av att vi tar hand om varandra för att överleva vilket skapar en känsla av gemenskap och endräkt.

Men bilden är bedräglig, menar Sara Hammer. När krisen väl är över så minskar känslan av sammanhållning och krisens konsekvenser blir extra tydliga. Särskilt för människor som har förlorat sina jobb, sett sina företag gå om intet eller mist anhöriga.

– Det är tyvärr mycket som talar för att coronapandemin kommer att leda till väsentligt fler självmord än normalt när krisen väl har lagt sig. Ökningen väntas ligga på omkring fem procent, säger Sara Hammer och hänvisar till siffror från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

Både Sara Hammer och Sara Eidvall Henryson understryker att det därför är mycket viktigt att vården står ordentligt rustad efter krisen för att ta emot det ökade trycket till följd av denna fördröjda effekt. Särskilt om krisen blir långvarig, eller ännu värre, om det kommer ytterligare en våg strax efter första vågen.

– Vi har haft coronakrisen några månader nu och vi kan notera hur människor så sakteliga släpper på försiktighetstänkandet – vilket också är en naturlig psykologisk reaktion. Om vi utsätts för fara under längre tid kommer vi så småningom att vänja oss vi den vilket kan leda till fler riskfyllda beteenden, säger Sara Hammer.  

Vad som är rätt och fel att göra angående försiktighetsåtgärder och restriktioner råder det delade meningar om, även internationellt. Sverige sticker ut med sin frånvaro av tvingande försiktighetsåtgärder. Vilken metod som visar sig bäst kan man först i efterhand avgöra. Men om krisen visar sig bli långvarig eller om den kommer i ytterligare en våg så kan det få oöverblickbara konsekvenser för samhället.

Slitningar mellan de som har jobb och inte

Sara Henryson Eidvall tror att slitningarna i samhället kan komma att växa, mellan de som har jobb och de som inte har.

– Vi ser i dag hur vårdpersonalen är extremt överbelastad i dag och tvingas ställa om till andra verksamheter eller arbeta dubbla pass. Men samtidigt finns där en arbetsglädje och en känsla av att känna sig behövd. Samtidigt ser vi vissa branscher där människor nu måste gå helt sysslolösa. Just nu känner dessa arbetslösa personer möjligen en viss samvaro med varandra, men vad händer efter krisen då allt förväntas återgå till det normala, undrar Sara Henryson Eidvall.

Sara Hammer är orolig för utvecklingen av missbruk och ökad frekvens av våld i nära relationer. Redan nu finns en oroväckande tydlig statistik kring detta.

– Det finns ett stort mörkertal vad gäller våld i hemmet. Den här krisen är unik för den är så långdragen och vi vet inte hur den slutar. Ju längre tid vi tvingas isolera oss från omvärlden, desto större kommer de negativa effekterna av psykisk ohälsa att bli, säger Sara Hammer.  

Livsverk raderas – påverkar flera led

Sara Henryson Eidvall ser även med oro på utvecklingen för företagen – vad som händer när människors livsverk slås i spillror. Det kan handla om företag som har byggts upp under lång tid, kanske generationer, som nu går under, med stort lidande till följd.

– Hur påverkas entreprenörskapet när man dagligen får rapporter om hur företagare får se sina livsverk raderade under loppet av en eftermiddag? Vad gör det med dem personligen, och vad gör det med alla andra människor som är beroende av detta företag för sin försörjning och för sin yrkesglädje och plats i tillvaron, undrar hon.

Vi vet att vi dessvärre befinner vi oss tidigt i smittans tidevarv. Även om ökningstakten av antalet avlidna har börjat avta i många länder så har det ingalunda upphört. Covid 19 fortsätter att skörda offer i alla länder även om kurvan inte längre är lika brant.

– Det är omöjligt att redan nu överblicka konsekvenserna av denna kris. Vi befinner oss bara i början av själva smittan. Och om vi ska beakta följdverkningarna och dess offer så har vi tyvärr bara sett en bråkdel av det ännu, säger Sara Henryson Eidvall.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer