Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Professorns kritik mot regeringens nya LAS-plan - ”Känns lite tunn”

Regeringen har i dag presenterat direktiv till förändringar kring LAS. Redan nu haglar reaktionerna. Professor Sven-Olov Daunfeldt är en av dem som är skeptisk till regeringens åtgärdspaket. ”I värsta fall blir nettoeffekten noll”, säger han.

I enlighet med januariavtalet, överenskommelsen mellan regeringen och Centern och Liberalerna, levererar regeringen en av de första större punkterna – att tillsätta en utredning som ska se över delar av arbetsrätten (se huvudpunkterna nedan).

Vid en första anblick är Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut, HFI, skeptisk till regeringens paket med utredningsdirektiv. Han hade hoppats på mer.

– Det känns lite tunt. Till exempel tar de ju inte upp frågan om att behöva säga upp av personliga skäl. Det är ett stort problemområde, gör företagen en felrekrytering kan det bli väldigt jobbigt, säger han.

Även om han är positiv till vissa delar, exempelvis när det gäller utökade undantag från turordningsreglerna, så är det långtifrån tillräckligt, menar han.

– Det som behövs är en översyn av allting. Att bara fokusera på turordningsreglerna, och undantag från dem, är att inte se hela bilden, säger han.

Risken är kostnaderna blir det samma

Han välkomnar lägre kostnader vid uppsägning för mindre företag, även om han befarar att dessa fördelar motverkas i andra delar av direktiven. Han ser inte minst potentiellt stora kostnader för företagen när det gäller formuleringarna kring att stärka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och de anställdas omställningsförmåga.

– Ok, det blir lättare att säga upp, men samtidigt ökar kraven på kompetenshöjande åtgärder, vilket inte är gratis. Självklart är det viktiga frågor, men poängen är att man måste se hela kostnads- och riskbilden. Annars är risken att man ger med ena handen och tar med den andra, säger han.

Sven-Olov Daunfeldt tolkar direktiven som att det kan bli lättare att säga upp, men att det kan bli förenat med omfattande kostnader och osäkerhet när någon lämnar. Risken är att en kostnad försvinner och att en annan tillkommer.

– I värsta fall blir nettoeffekten noll, framför allt för små företag. Det är svårt att säga utan att ha grävt djupare i vad som faktiskt kommer att drivas igenom, säger han.

Enligt Sven-Olov Daunfeldt behöver lagstiftarna förstå varför förändringar kring arbetsrätten behövs, och inte bara fokusera på någon utvald del här och där. Han återkommer till att en helhetsbild över hela regelverket, och dess kostnader och risker, är nödvändigt för att nå framgångar.

– Risken för att nyanställa måste minska och flexibiliteten måste öka, så att företagare vågar ta in personal med erfarenheter och kunskaper som kanske inte alltid passar ”mallen” eller de som arbetsgivarna är vana att rekrytera. Bland annat måste det bli enklare att anställa utrikes födda, säger han.

– Jag är lite orolig för att regeringens direktiv på området leder till en verkningslös reform. Det här är stora frågor, som handlar om mer än bara turordningsregler. Risken är att regeringen siktar in sig för smalt och missar helhetsgreppet, säger han.

”Uppdraget är i viktiga delar alltför begränsat”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) berättar för TT att det har varit väldigt intensiva förhandlingar. Och frågans känslighet understryks från olika håll. Jonas Sjöstedt, V, har gått i taket och hotar med att fälla regeringen om man lägger ett förslag om förändringar i arbetsrätten, rapporterar Aftonbladet. Åsikterna går från högt till lågt.

Från arbetsgivarhåll är en reaktion att utredningen är för smal, och framför allt missar svårigheterna för företag att kunna säga upp på grund av personliga skäl.

– Las var ett stort ingrepp i partsmodellen och måste göras om i grunden. Att Las nu utreds är ett steg i rätt riktning, men utredningens uppdrag är i viktiga delar alltför begränsat. Exempelvis omfattas inte svårigheterna för företag att kunna säga upp på grund av personliga skäl. Dessutom innebär direktivet inte ett tillräckligt förändringstryck på parterna, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

– Den viktigaste invändningen är att det här är inget som lagstiftningen klarar av, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, till TT. Han menar också att arbetsrätten är nog flexibel som den är.

Nu skyndar parterna för att hinna före politikerna, rapporterar TT.

Uppdraget till utredningen innehåller fyra deluppdrag

  • Utredningen ska utarbeta författningsförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS.
  • Utredningen ska utarbeta författningsförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga.
  • Utredningen ska utarbeta författningsförslag som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägning samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
  • Utredningen ska överväga författningsförslag i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

Toppnyheter

Arkivbilder TT
EU-valet Sverige

Freden i Europa viktigast – miljön på fjärde plats

Trots att många partier fokuserade på miljö- och klimat under valrörelsen hamnade frågan inte i topp när väljarna fick ranka vad som var viktigast för dem i SVT:s vallokalundersökning Valu.

Fred och demokrati hamnade i topp på listan. 58 procent anser att "Freden i Europa" var av mycket stor betydelse för dem, följt av "Demokratin" med 54 procent. De tillfrågade kan alltså kryssa i flera ämnen som mycket viktiga. År 2014 var siffrorna liknande, 59 respektive 51 procent.

På tredje plats hamnade brottsbekämpning, som klättrat från en niondeplats år 2014. På delad fjärdeplats hamnar miljön tillsammans med jämställdhet.

Enligt Valu ansåg 49 procent att miljön var bland de viktigaste frågorna, jämfört med 51 procent 2014.

2 tim
Jan Björklund  SVT
EU-valet Sverige

Jan Björklund om L:s låga siffra: Inte lyckats mota bort EU-kritiska vindar

L-ledaren Jan Björklund tror att den EU-skeptiska vinden som blåst över Europa är en av anledningarna till partiets låga valresultat.

– Jag tror att vi nådde ut med vårt budskap, men vinden blåste åt ett annat mer EU-skeptiskt håll. Vi har inte lyckats mota bort det, det är ett misstag, säger Björklund när han på morgonen gästar SVT:s Morgonstudion.

Centerpartiet ökade i EU-valet och Fredrick Federley, som även han gästade Morgonstudion, förklarar resultatet med att partiet har varit tydliga i värderingsfrågor och fokuserat på klimatet. Han säger också att han är glad att Liberalerna klarat sig över spärren.

– Vi kommer att börja förhandla med En Marche redan i eftermiddag om att blida en ny grupp, då är det viktigt att vi har Liberalerna med också.

2 tim
Några av de svenska parlamentarikerna: Övre raden: Heléne Fritzon (S), David Lega (KD), Charlie Weimers (SD), Abir Al-Sahlani (C). Nedre raden: Alice Bah Kuhnke, Tomas Tobé (M), Malin Björk (V) och Karin Karlsbro (L).
EU-valet Sverige

Parlamentarikerna som tar plats i Bryssel – flera nya

Socialdemokraterna får enligt det preliminära valresultatet behålla sina fem mandat i EU-parlamentet.

Förutsatt att ingen kryssar sig förbi kommer S att representeras av Heléne Fritzon, Johan Danielsson, Jytte Guteland, Erik Bergkvist och Evin Incir.

Moderaterna gick framåt enligt de preliminära siffrorna, vilket betyder att man ökat mandaten från tre till fyra i parlamentet. Parlamentarikerna som tar plats blir därmed troligen Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari.

Även SD ökar med ett mandat och landar nu på tre. SD-parlamentarikerna som tar plats blir med reservation för personkryss Peter Lundgren, Jessica Stegrud och Charlie Weimers.

Centerpartiet ökar enligt de preliminära siffrorna och går från ett till två mandat. Parlamentarikerna som ser ut att ta plats blir Fredrick Federley och Abir Al-Sahlani.

Likaså KD ökar från ett till två mandat och kommer troligen att representeras av Sara Skyttedal och David Lega.

MP tappar två mandat och representeras troligen av Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. V behåller ett mandat och deras parlamentariker blir Malin Björk. L tappar ett mandat och representeras av Karin Karlsbro.

3 tim
Läs mer om EU-valet Sverige
New York-börsen, Stockholmsbörsen, grönt jubel i Tyskland.  TT
Dagens börs

Uppåt på börsen utan hjälp från tyngsta aktörerna

Stockholmsbörsen inleder veckan med klara uppgångar och 27 av de 29 OMXS30-bolagen står på plus 25 minuters handel. Börserna ute i Europa stiger också i den tidiga handeln.

• OMXS: +0,5 procent
• OMXS30: +0,5 procent

Börsaktiviteten ser ut att bli måttlig under dagen och kontinentens handlare får jobba utan vägledningen från de globala finansmarknadernas tyngsta aktörer. New York- och Londonbörserna är nämligen helgstängda.

På söndagen avslutades valet till Europaparlamentet och de traditionella större partierna backade samtidigt som de gröna och liberala blocken firade framgångar. Även de EU-skeptiska och högerpopulistiska partierna gick framåt men bara måttligt.

EU-valet kommer inte att få några stora, omedelbara effekter på de globala börserna, spår Barclays seniora strateg Shin Kadota. Strategen säger till Reuters att valresultaten måste sjunka in i de olika länderna innan de får politisk påverkan.

3 min
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Negativt i Asien – avvaktar Trumps samtal med Abe

Det var mestadels röda siffror på Asiens ledande börser ett par timmar in i måndagshandeln. Vid 05.20, svensk tid, låg indexen som följer:

• Nikkei: +0‚3 %
• Shanghai: –0,5 %
• Shenzhen: +/– 0
• Hongkong: –0,8 %
• Kospi: –0,1 %

Investerarna lägger sitt fokus på EU-valet och Donald Trumps besök i Japan, där han bland annat spelat golf med premiärministern Shinzo Abe, enligt CNBC.

Efter valet har euron förstärkts mot dollarn, jämfört med förra veckan, skriver CNBC.

Än så länge har den japanska börsen inte fått någon större hjälp av Trumps statsbesök, men Tokyobörsen inväntar de formella samtalen som inleds under måndagen, skriver TT.

4 tim
Läs mer om Dagens börs
EU-valet Europa

”De grönas återkomst” och ”svåra tider” – så skriver Europas tidningar i dag

De europeiska tidningarnas förstasidor präglas av extremhögerns framgångar i EU-valet, liksom de gröna partiernas uppgång. I Frankrike, där Marine Le Pens Nationell samling fick flest röster, skriver Le Monde: ”Extremhögern vinner i Frankrike, Italien och Storbritannien.”

Süddeutsche Zeitungs rubrik i e-tidningen fokuserar på De grönas framgångar i landet: ”De gröna är näst största parti för första gången.” Regeringspartiet CDU och socialdemokratiska SPD står inför ”svåra tider”, slår tidningen fast.

Italienska Corriere della Sera vinklar på framgångarna för landets högerpopulister och nederländska De Telegraaf rapporterar om att socialdemokratiska PVDA växt på bekostnad av socialistiska SP.

Franska Libération tar fasta på gröna partiers framgångar i valet och har en bild av Yannick Jadot ledaren för EELV, De gröna i Frankrike, med rubriken: ”De grönas återkomst.”

2 tim
Europaparlamentet
EU-valet Europa

Rekordhögt valdeltagande – se grafiken land för land

Ett fragmenterat Europa där de två traditionellt stora grupperna, EPP och S&D, tappade mark – samtidigt som EU-skeptiska partier och gröna partier gick framåt. Det är resultatet av den preliminära rösträkningen i EU-parlamentsvalet.

Flera medier sammanfattar på måndagsmorgonen de viktigaste slutsatserna av valet och Politico publicerar grafik som gör det möjligt att utforska valresultatet land för land på egen hand. Bland annat kan man se att valdeltagandet var högst i Belgien och Luxemburg och lägst i Slovenien och Slovakien.

Enligt EU-parlamentets hemsida landar valdeltagandet på 50,9 procent. Det är första gången på 20 år som valdeltagandet är så högt i ett EU-val. I valet 2014 var deltagandet lägre än 43 procent.

Bedömare menar att populistpartiernas framgångar och en ökad medvetenhet om klimatfrågor har motiverat väljare att rösta, skriver BBC.

3 tim
Stephanie Lecocq / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
EU-valet Europa

”Grönt inflytande kan göra frihandelsfrågan svårare”

Höger- och centergruppen i EU-parlamentet har förlorat sin majoritet för första gången på 40 år, vilket ofrånkomligen kommer att ge små partier mer hävstång, skriver Financial Times Ben Hall i en analys.

Han förutspår att effekterna av de mindre partierna inflytande kommer att synas i form av mer ambitiös miljöpolitik, ökad frihandel och mer reglering av tech-sektorn.

”Men det kommer inte att bli någon revolution” – när det gäller de verkligt viktiga frågorna som att stärka eurozonen med mer inbördes riskfördelning, skär konfliktlinjen rakt igenom de etablerade partierna, skriver han.

Eurozonens framtid lyser dock med sin frånvaro när DN:s Carl Johan von Seth listar de viktigaste ekonomiska frågorna som det nya parlamentet kommer att behöva enas kring. I stället fokuserar Seth på EU-budgeten, frihandeln, Kinadilemmat och EU-skatter.

Särskilt den gröna gruppen, som växer kraftigt efter valet, avviker i sin syn på frihandeln.

”Precis när EU skulle behöva samlas kring en gemensam linje i handelsfrågor kan just det bli svårare”, skriver Carl Johan von Seth.

2 tim
Läs mer om EU-valet Europa
Joerg Meuthen, toppkandidat för tyska AfD när resultaten presenterades. CHRISTOPH SOEDER / DPA
EU-valet reaktioner och analyser

”Ytterhögern lyckades inte svämma över Europa”

Europas extremhöger gick framåt men inte så starkt som en del befarade, konstaterar flera politiska skribenter på måndagsmorgonen efter att det preliminära valresultatet blivit klart.

”Det är goda nyheter för Europas demokratiska partier och ännu bättre nyheter för EU”, skriver Politicos Matthew Karnitschnig i en analys. Enligt honom har strategin från Europas centristiska politiska skikt – att utmåla valet som ett ödesval för Europa – mobiliserat väljarna. Att populisterna inte översvämmat EU är en seger för politiker som Angela Merkel och Emmanuel Macron, menar han.

SvD:s Teresa Küchler skriver att EU-valets resultat innebär en rejäl omskakning. EPP blir fortsatt största partigrupp men försvagas. Det är omskakande att ytterhögern fick framåt, skriver Küchler som samtidig noterar att valdeltagandet ser ut att landa på över 50 procent. ”EU-intresset har åtminstone fått sin renässans.”

3 tim
Ebba Busch Thor. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet reaktioner och analyser

”Busch Thor var bättre på träning än på match”

Flera ledarsidor uppmärksammar på morgonen nattens preliminära valresultat i EU-parlamentsvalet.

M:s ökning kommer att stärka Ulf Kristersson och öka partiets självförtroende, skriver Aftonbladets Anders Lindberg i en ledare. Han menar att detta kan leda till att KD:s framgång kan komma av sig.

”Ebba Busch Thor var bättre på träning än på match”, konstaterar Lindberg.

Barometerns ledarskribent Martin Tunström skriver också om de preliminära valresultaten på högerkanten. Han menar att M:s uppgång de senaste dagarna verkar ha handlat om en borgerlig kannibalism.

”Intern kannibalism inom det liberala blocket är också en delförklaring till Centerns framgång som bland annat kan ses som en följd av Liberalernas katastrofala val”, skriver Tunström i ledaren.

Ledarskribenten Linda Westerlind på Västerbottens Folkblad koncentrerar sig i stället på situationen för S som hon menar gjorde ett relativt stabilt val.

”Nu är det upp till bevis för de svenska parlamentarikerna att stå upp för demokrati, rättvisa och jämlikhet. Även i parlamentet” skriver hon.

4 tim
Läs mer om EU-valet reaktioner och analyser
Alastair Grant / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

Efter segern: ”Borde få vara med i brexitförhandlingar”

Brexitpartiets ledare Nigel Farage kräver att få vara med i brexitförhandlingarna, rapporterar Reuters.

– Vi borde få vara med nu, det står ganska klart, säger han efter att det nya partiet blivit det klart största brittiska partiet i EU-parlamentet.

Han anser också att Storbritannien måste lämna EU den 31 oktober.

– Om vi inte lämnar den dagen så kan ni förvänta er att Brexitpartiet kommer att upprepa den här överraskningen i nästa val.

När 99 procent av rösterna var räknade tidigt på måndagsmorgonen låg partiet på 31,6 procent, enligt Europe Elects. Landets största partier De konservativa Torypartiet och Labour tappade stort.

1 tim
Storbritanniens finansminister Philip Hammond och avgående premiärminister Theresa May.  Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Svårt för efterträdare att sträva efter hård brexit”

Theresa Mays efterträdare kommer att få svårt att trotsa det brittiska parlamentets vilja och försöka ta Storbritannien ut ur EU utan ett avtal. Det säger landets finansminister Philip Hammond till BBC.

Sedan May meddelade sin avgång har flera premiärministerkandidater sagt att Storbritannien måste lämna EU den 31 oktober, med eller utan ett avtal. Men det brittiska parlamentet har flera gånger röstat mot en brexit utan avtal, skriver Reuters.

– En premiärminister som ignorerar parlamentets vilja kan inte vänta sig att överleva särskilt länge, säger Hammond till BBC.

Igår 15:04
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Blandade känslor under Liberalernas valvaka. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

L:s rysare – 3 800 röster från fyraprocentsspärren

Det slutliga resultatet i det svenska EU-parlamentsvalet kommer att vara klart senast på fredag, skriver Aftonbladet. Hittills har 5 984 av 6 305 valdistrikt räknats och inga fler mandat kommer in under natten.

– Det som återstår är 321 uppsamlingsdistrikt som räknar de så kallade onsdagsrösterna, säger Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinki.

Det är sena förtidsröster och utlandsröster som ska räknas, och den räkningen ska vara avslutad senast på torsdag. Länsstyrelsernas slutliga rösträkning ska enligt planen avslutas på fredag. Enligt DN är Liberalerna för tillfället endast omkring 3 800 röster från fyraprocentsspärren, men statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson menar att partiet har säkrat ett mandat.

– De har en plats i parlamentet, det kan jag säga, säger han i SVT.

Den liberala riksdagsledamoten Fredrik Malm är inte lika säker på saken.

”Nu går jag och lägger mig. Hoppas vårt mandat är kvar till frukost”, skriver han på Twitter.

Igår 23:43
Geert Vanden Wijngaert / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Här är frågorna som EU måste lösa

När de sista rösterna är räknade i de 28 medlemsländerna är det många knäckfrågor som väntar på en lösning, skriver DI.

Handeln

I skuggan av rådande handelskonflikt mellan USA och Kina gäller det att EU inte bli måltavla för USA-tullar, inte minst på fordonsindustrin.
Framöver gäller det också att förstärka den inre marknaden, hantera hoten mot internationella handelssystemet WTO och samtidigt driva en handelspolitik som tar höjd för negativa klimateffekter.

Brexit

Om vi ser en brexit den 31 oktober betyder att EU måste göra allt för att sluta ett handelsavtal med ett unionsfritt Storbritannien.

Klimatet

Om EU:s många löften om skärpta klimatmål efter 2020-talet ska sättas i verket räcker det inte bara med utsläppsrätter. Då måste hela EU-politiken ses över, inklusive handel och jordbruksstöd.

Migrationen

Frågan om migrationen och EU:s yttre gräns är en av unionens största stötestenar, inte minst efter migrationskrisen 2015. Om frågan inte blir löst i form av exempelvis en harmoniserad asylprocess, riskerar unionens auktoritet att fortsätta undermineras medan flyktingsmugglingen över Medelhavet fortsätter.

Budgeten

EU:s långtidsbudget inför 2021–2027 blir extra viktigt, dels eftersom det sker utan Storbritanniens bidrag och dels eftersom det kräver omfördelningar från region- och jordbruksstöd till bland annat forskning, gränskontroll och försvar, och till och med migration.

Igår 16:36
Väljare i en vallokal i Ungern. Peter Komka / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
EU-valet 2019

Trendbrott i valdeltagandet – stiger stort i flera länder

I varje EU-val har valdeltagandet blivit lägre än i det föregående, men det trenden ser ut att brytas i årets val. Flera medier rapporterar om att valdeltagandet ökar stort på flera håll.

I bland annat Tyskland, Spanien, Polen, Ungern och Rumänien var deltagandet klart högre än i det senaste valet 2014. I några av länderna var siffran tio procentenheter högre.

”Folk bara röstar och röstar”, konstaterade sajten Europe Elects på Twitter.

Enligt The Guardian ser valdeltagande ut att bli det högsta sedan 1994.

Igår 13:02
Läs mer om EU-valet 2019

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
undefined