Klimatomställningen

Professorn: Oron för klimatet är exceptionell

Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson är skarpt kritisk mot undergångstonerna i den svenska klimatdebatten. ”Ingen kan med säkerhet säga hur klimatet blir i framtiden”, säger han samtidigt som han betonar allvaret i situationen. Han har flera konkreta förslag på hur svenska politiker borde agera.

Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi och har tidigare varit bland annat chef för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, Max Planck Institute for Meteo­rology och International Space Science Insti­tute. När Bengtsson nu har skrivit sin första populärvetenskapliga bok om klimatet. ”Vad händer med klimatet?” är det i ett försök att ”utbilda folk”, som han själv säger.

– Klimat är inget annat än ett statistiskt sätt att beskriva vädret över tid, börjar Bengtsson som framhäver att klimatforskningen är en ung vetenskap och mycket komplex. Den fick sin moderna form från 1950-talet som möjliggjordes av rymdobservationer och datorberäkningar.

”Stora brister i modellerna”

Lennart Bengtsson, som har skrivit mer än 200 vetenskapliga papers inom meteorologi och klimatologi, menar att det är mycket som ännu är okänt kring mekanismerna som påverkar klimatet. 

– Trots stora framsteg har klimatmodellerna fortfarande stora brister. Klimatet ändrar sig inte dag för dag utan man kan bestämma det först i efterhand. Under de senaste årtiondena har framsteg gjorts  för att rekonstruera jordens tidigare klimat men en detaljerad kunskap har vi endast för de senaste århundradena.  Men ingen kan med säkerhet säga hur klimatet blir i framtiden, säger Bengtsson.

Det är som att säga att man klarat ut cancerproblemet, det gör man bara inte. Vi behöver verkligen mera grundforskning för att göra forskningen mer tillförlitlig.

Bristerna i de matematiska modellerna hänger inte minst ihop med svårigheterna att hantera moln i beräkningarna.

– Molnen är en av de stora jokrarna i klimatsystemet. Molnen både absorberar värmestrålning och reflekterar solljuset. Den dubbla rollen är man inte ännu helt på det klara med hur den fungerar. Och modellerna har inte någon tillfredsställande sätt att behandla molnen. Modellberäkningarna är därmed grova, det är svårt att få med alla detaljer.

Meteorologiprofessorn vänder sig mot undergångstonerna som brer ut sig när det gäller klimatfrågan, liksom mot dem som argumenterar som om det finns en quick-fix mot klimatförändringar.

– Det är som att säga att man klarat ut cancerproblemet, det gör man bara inte. Vi behöver verkligen mer grundforskning för att göra forskningen mer tillförlitlig.

Samtidigt har framgångar inom väderområdet betytt mycket, påpekar Bengtsson.

– De stora framgångarna inom meteorologi och klimatologi har resulterat i förbättrade väderprognoser. Idag kan vi förutse orkaner dagar i förväg vilket gör att liv kan räddas.

Bengtsson har skrivit att det trots forskningen hittills inte är möjligt att ”tillfredsställande reda ut hur omfattande en klimatförändring kan bli”.

Vad kan vi då här och nu med säkerhet veta om klimatförändringarna?

– Rent allmänt kan man säga att uppvärmningen skett mycket långsamt. Det finns omfattande naturliga variationer i temperatur och klimat. Det som vi kallar de slumpartade växlingarna, kan man inte prognostisera, på grund av osäkerheten i utgångsläget.

– Vi vet också att jordens temperatur är bestämd av växthusgaserna, det har varit känt sedan 1800-talet. Det är den naturliga växthuseffekten och utan den skulle det vara 30 grader kallare.

Den del av växtgasutsläppen som är orsakade av människan är fortfarande mindre och har endast ökat med 2 procent, förklarar Bengtsson. Men eftersom klimatsystemet är känsligt även för mindre ändringar måste man ta även små ändringar på stort allvar.

Mer nederbörd väntar

Bengtsson menar att vi kommer att se en fortsatt uppvärmning och med det kommer vissa slag av extremväder, som till exempel kraftigt ökad nederbörd.

– Luftföroreningar från vulkanutbrott och industrier påverkar också temperaturerna. Industriutsläppen på 60-70-talet i Europa påverkade i viss mån temperaturen då, även väldiga utsläpp i Kina och Indien idag påverkar temperaturen.

Bengtsson skriver i sin bok att klimatmodellerna aldrig kan bli exakta utan alltid kommer att ha fundamentala begränsningar.

Givet att osäkerheten ännu är stor, vad bör politikerna göra när det kommer till att planera för framtiden och klimatet?

– Politikerna borde i högre grad stimulera grundforskningen inom meteorologi och klimatologi. Hur man ska hantera moln i modellerna och även mer forskning kring energiutbytet mellan atmosfären och haven.

Meteorologiprofessorn anser att svenska myndigheter har varit relativt snåla med medel för meteorologisk grundforskning.

– Samtidigt finns den en mängd människor som sysslar med klimatinformation. Man har satsat mer på klimatinformation än forskning.

”Människan får anpassa sig”

Sverige skulle också kunna bidra till att utveckla ännu bättre energisystem som är ”transporterbara”, menar han.

– Det är ju egentligen ganska tokigt om Sverige lägger ned kärnkraften, snarare kan vi bygga ut kärnkraft och till exempel exportera till Polen som idag huvudsakligen använder kol.

Bengtsson menar att det skulle vara ”förnuftigt” att satsa mer på att få fram en effektiv form av kärnkraft och beskriver tankeförbudet som infördes när man stoppade forskningen som fanns kring ny kärnkraft som ett exempel på felaktig politik.

– Det är också viktigt att ta långsiktiga beslut i sådana frågor där man har god översikt. Man har tidigare hoppat på saker som ljusrörslampor, etanol och annat som visat sig vara misslyckade.

Ett återkommande påstående i klimatdebatten, från aktivister till politiker är ”forskningen är enig, vi måste agera nu annars…” Hur enig är forskningen?

– De är naturligtvis eniga om att växthusgaserna gör jorden varmare. Det är mycket väl etablerad forskning. Sedan är frågan hur mycket det skulle bli i praktiken. Blir det en grad varmare som hittills så är det ingen katastrof även om en del energiska skribenter redan här utmålar det som jordens undergång. Men om det skulle bli 4-5 grader varmare så blir det mer problem förstås.

– Frågan är vad ska man göra åt saken. Man kan naturligtvis inte lösa det hela med ett möte politiker emellan i Paris och se till att temperaturen inte stiger, det är ungefär lika realistiskt som att säga nu ska vi få slut på vulkanutbrott och jordbävningar. De är så fundamentala processer involverade, de finns där och vi får leva med det.

Det är viktigt att man bemöter konsekvenserna av klimatförändringarna på ett realistiskt sätt och inte utifrån önsketänkande.

Beredskapen handlar snarast om att skydda sig mot de negativa effekterna av besvärligt väder. I Nederländerna och Tyskland, som Bengtsson använder som exempel, har man förstärkt sina vallar mot havet för att förhindra översvämningar som kommer av havsstigningen.

– Människan får anpassa sig till detta. När det inte räcker med vallar får man flytta städerna inåt landet. 

Finns det någon skillnad i hur man pratar om klimathotet i Sverige jämfört med andra länder? 

– Det finns flera likheter mellan grupper i Nordeuropa och USA, där man diskuterar klimatfrågan på ett likartat sätt som i Sverige. Men den svenska passionerade oron för klimatet är exceptionell. Och jag förstår inte orsaken till detta. En uppvärmning i Sverige är ju inte någon nackdel. Då behöver folk inte åka till Thailand för att bada.

Bengtsson beskriver det som att debatten ”tagits över” av energiska personer som ser klimatfrågan som ett globalt problem som är Sveriges moraliska skyldighet att lösa.

– Det är ju positivt förstås att människor vill ta ansvar men man måste kunna kombinera detta ansvar med relevant kunskap.  

– De här antropogena gaserna (av människan orsakade) som unga aktivister vill fixa på tio år, det är totalt omöjligt. Det skulle med stor sannolikhet innebära ett socialt och ekonomiskt sammanbrott på global skala. Tyvärr är debatten nästan alltid kvalitativ och inte kvantitativ.

”Sveriges bidrag helt försumbart”

Utsläppen i världen ökar för att befolkningen ökar och människor vill få det bättre, förklarar Bengtsson och pekar på att det sker framförallt i utvecklingsländerna, medan OECD-länderna står för endast en tredjedel.

– Sveriges bidrag här är helt försumbart. Det gör man inte klart i debatten. På något sätt är bilden fortfarande att det är industriländerna som är de stora syndarna.

Sverige borde snarare borde vara stolt över vad man gjort inom energiområdet säger Bengtsson och pekar på både kakelugnar och värmepumpar som för sina tider smarta sätt att använda energi. 

– Internationellt sett borde man borde beundra Sverige. Det här med att folk inte ska resa med flyg på semester eller äta vissa livsmedel för klimatets skull, det är fullständigt absurt och ett utslag av fanatism.

Sverige har samtidigt bättre möjligheter än andra att testa och satsa på alternativa energikällor. 

– Det görs idag omfattande insatser och investeringar i många länder för att bygga samman olika energisystem, som kommer runt problemet att man inte kan lagra energi tillräckligt.

Det är inte realistiskt att räkna med snabba förändringar när det kommer till klimatet eller människans påverkan av densamma, menar Bengtsson. 

– Man får räkna med att använda en god del av det här århundrandet för att lägga om. Man måste hinna få erfarenheter av hur de nya energisätten fungerar över tid.

Han menar samtidigt att det inte finns skäl att måla en så negativ bild kring klimatet, utan att man bör se positivt på utvecklingen som sker.

– Det är viktigt att man bemöter konsekvenserna av klimatförändringarna på ett realistiskt sätt och inte utifrån önsketänkande.

Toppnyheter

Karin Nyman. Arkivbild. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SAS flaggar för att stoppa inrikesflyg: ”Inte gångbart”

Efter att Bra pausat alla flyg flaggar nu även SAS för att stoppa inrikestrafiken, skriver SVT Nyheter.

– Vi har sagt att vi kommer köra så länge det är kommersiellt gångbart och det är det inte nu, säger kommunikationsdirektören Karin Nyman till kanalen.

Hon påpekar möjligheten att göra som i Norge där staten har valt ut de linjerna som anses viktigast och sedan delat upp dem mellan marknadsaktörerna och hjälpt till med finansieringen.

2 tim
Matilda Nygren.  Privat/TT
undefined

Sjuksköterska: Om inte det här är en kris, vad är det då?

På Nya Karolinska i Stockholm bedrivs redan krissjukvård. Det säger 29-åriga sjuksköterskan Matilda Nygren, som jobbar inom intensivvården, i en intervju med Aftonbladet.

Hon är oförstående till att Region Stockholm inte vill aktivera det krislägesavtal som signerats mellan Vårdförbundet och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Om inte det här är en kris, vad är det då?

Avtalet skulle innebära att arbetsgivaren kan använda personalen på ett mer flexibelt sätt, samtidigt som personalen får mer betalt. Regionen menar att avtalet kan komma att aktiveras, men att det inte är aktuellt just nu.

3 tim
Virusuppmaning på SL-buss.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SL efter nya råden: Res inte med oss – om ni inte måste

Res inte kollektivt om ni inte absolut måste. Den uppmaningen skickar Storstockholms Lokaltrafik, SL, till sina resenärer, skriver SVT Nyheter. Detta efter att nya riktlinjer kommit från Folkhälsomyndigheten i dag.

Riktlinjerna innebär att de som sköter kollektivtrafiken runt om i landet måste se till att passagerarna inte behöver trängas för att undvika risken för smittspridning av coronaviruset.

SL har dragits med stort personalbortfall och har fått kraftig kritik för att resenärer upplevt trängsel på tåg och bussar.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Calmfors: ”Nu måste finansministern våga mer”

Kraftfulla och snabba åtgärder kan verka kostsamma, men alternativet kan bli ännu dyrare, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en ledare i DN.

För att förhindra konkurser och långsiktiga återverkningar på produktion och sysselsättning bör stödet till näringslivet öka kraftigt, anser han och förslår följande åtgärder:

  • Bidragen vid korttidsarbete är otillräckliga. Det räcker inte att staten tar halva lönekostnaden. Vid permitteringar på heltid borde subventionen vara 80–90 procent.
  • Nedsättningen av sociala avgifter bör omfatta också pensionsavgifter.
  • Småföretagsstödet till hyreskostnader – upp till 25 procent – måste utökas och bli administrativt enklare.
  • Det bör inrättas någon form av krisakut som kan ge selektiva stöd (motsvarande Nils Åslings industriakut på 1970-talet).
  • Konkursreglerna kan tillfälligt behöva mildras.

I avvägningen mellan att vara uthållig under en lång tid och att tillta kraftiga åtgärder idag, förespråkar Calmfors det senare.

”Striktare restriktioner mot smittspridningen ställer kortsiktigt ännu högre krav på statliga stödinsatser. Men kostnaderna kan på sikt mycket väl bli mindre”, skriver Lars Calmfors.

5 tim
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenska startupföretag oroade för sin överlevnad

En majoritet av de svenska startupföretagen menar att deras överlevnad hotas av den rådande coronakrisen. Det visar en ny undersökning som sajten Startup Sweden har genomfört.

52 procent av de 667 tillfrågade säger att de redan upplever förändringar som drabbar deras verksamhet och drygt 20 procent förväntar sig att de kommer att drabbas framöver.

”Det faktum att 44 procent anger att de har planer på att minska sitt team under 2020 tyder på att många personer i Sveriges startupekosystem kommer att påverkas”, säger Tatjana Choudhary på Startup Sweden.

De största hoten som företagens pekar ut är förlorad inkomst till följd av minskad försäljning och problem med extern finansiering, säger Tatjana Choudhary till Startup Sweden.

Idag 15:46
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef vid Konjunkturinstitutet. Bezav Mahmod/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI varnar för ”synnerligen djup lågkonjunktur”

En synnerligen djup lågkonjunktur väntar Sverige i spåren av covid-19, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos.

KI räknar med att BNP ska falla 6 procent i andra kvartalet. Samtidigt flaggar KI för att mer kortsiktiga prognoser är av begränsat värde på grund av det osäkra läget kring virusutbrottet.

KI skriver också att den relativt låga statsskulden ger stort utrymme för att stötta ekonomin.

– Att Konjunkturinstitutet varnar för en synnerligen svår lågkonjunktur är en tydlig larmsignal. Vi måste göra mer för att undvika företagsdöd och massarbetslöshet, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Han fortsätter:

– Vi håller med KI om behovet av mer kraftfulla åtgärder. Sveriges låga statsskuld gör att det finns ett stort utrymme för ytterligare insatser. Nu är det hög tid att använda den möjligheten. Det handlar om att lyfta bort kostnader från företagen och omgående förstärka systemet för korttidspermittering.

Idag 07:29
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Klimattoppmötet i Glasgow skjuts upp till nästa år

FN:s klimattoppmöte COP26 som var planerat att hållas i Glasgow den 9 till 12 november i år kommer att skjutas upp till 2021, uppger det finska miljöministeriet för Reuters, skriver TT och Expressen.

Detta på grund av den pågående coronaviruspandemin i världen.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger i en skriftlig kommentar till TT att det var ett väntat beslut.

"Coronakrisen hotar liv och hälsa världen över och gör att det viktiga förberedelsearbetet med att få med länder att höja sina klimatambitioner inför COP26 inte kan ske som planerat. Men det betyder inte att klimatarbetet pausas", skriver Lövin.

4 tim
Militärpolis i Ungern / Viktor Orbán TT
undefined

13 EU-länder markerar mot odemokratiska krisåtgärder

Sverige har tillsammans med tolv andra EU-länder undertecknat ett uttalande där de uttrycker oro för att grundläggande rättigheter åsidosätts i kampen mot att bekämpa corona. Diskussionen har den senaste tiden gällt Ungern och Viktor Orbán som förstärkt sina befogenheter i landet genom nödlagar som han menar behövs för att bekämpa virusspridningen. I uttalandet från EU-länderna nämns dock varken Orbán eller Ungern.

”Vi är djupt oroade över risken för kränkningar av rättsstatliga principer, demokrati och grundläggande rättigheter till följd av de nödåtgärder som vidtas”, står det i uttalandet, enligt AFP.

Förutom Sverige har Tyskland, Frankrike, Finland, Belgien, Danmark, Portugal, Grekland, Nederländerna, Portugal, Italien, Irland och Luxemburg undertecknat uttalandet.

Länderna uppmanar till enighet i EU och skriver att läget kommer att tas upp på ett ministermöte.

3 tim
Arkivbild.  Kerstin Joensson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenskar bland nära 3 000 som stämmer skidregionen

17 svenskar hör till en grupp av totalt 2 723 personer som anmält sig för att tillsammans stämma myndigheterna i Tyrolen i Österrike, varifrån coronaviruset spridits bland skidturister. Det rapporterar norska Dagbladet.

En österrikisk konsumentorganisation menar att regionen var allt för saktfärdig med att stänga flera orter, bland annat Ischgl där svenska turister smittades.

"Vi anser att myndigheterna i Tyrolen var för sent ute med att införa karantän och informera de resande”, skriver organisationen till tidningen.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Illustrationsbild.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regelkrånglet

Småföretags regler utreds: ”Solnedgångsklausul”

Regeringen kommer i morgon att fatta beslut om ännu en utredning för att underlätta för småföretag, rapporterar DI. Utredningen är en del av januariavtalet och kommer fokusera på den börda olika regler kan utgöra för mindre företag.

– Storbritannien har till exempel en solnedgångsklausul där regler har en tidsbegränsning. Och om en ny regel kommer in ska två gamla ut, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet till DI.

Den första utredningen om de två överenskomna i januariavtalet startades i december förra året.

Idag 13:40
undefined

Vart tredje företag upplever handläggning som rättsosäker

Var tredje företagare upplever att länsstyrelsens handläggning inte är rättssäker. Det visar en färsk företagsenkät från Svenskt Näringsliv.

Vidare upplever 38 procent av företagen att de inte får de råd och den vägledning som de önskar medan 34 procent svarar att handläggaren inte har förståelse för företagets ärende.

Det är allvarligt, menar Daniel Andersson, projektledare som nu efterfrågar att länssytrelserna blir mer serviceintriktade.

- Länsstyrelsen måste bli bättre på att lyssna, kommunicera råd och vägledningar så att företagen förstår dem, då ökar legitimiteten, säger Andersson.

11 feb
Läs mer om Regelkrånglet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
MANDEL NGAN / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Kraftiga fall på Wall Street efter Trumps coronavarning

New York-börserna backade kraftigt på onsdagen efter dystra uttalanden från president Donald Trump. Vid stängning stod de ledande indexen som följer:
• S&P 500: –4,4 procent
• Nasdaq: –4,4 procent
• Dow Jones: –4,4 procent


Trump sa i går kväll att USA måste förbereda sig på ”två väldigt, väldigt smärtsamma” veckor till följd av virusspridningen. Vita huset spår att mellan 100 000 och 240 000 amerikaner kan dö i pandemin. Det pessimistiska budskapet satte tonen för onsdagens handel på Wall Street.

Doubleline Capitals vd Jeffrey Gundlac tror att börsen kommer att nå nya bottennivåer under april efter att ha studsat upp rejält förra veckan.

– Marknaden har verkligen tagit sig tillbaka till en motståndszon. Men om vi faller under mars lägstanivå så kommer vi att få en mer utdragen nedgångsperiod, säger han till CNBC.

I går avslutade New York-börserna sitt sämsta kvartal sedan finanskrisen 2008. S&P 500 backade 20 procent under årets första tre månader.

På bolagsfronten föll Xerox och HP 7 respektive 15 procent. Flera medier rapporterade i går att Xerox drar tillbaka sitt fientliga bud på HP till följd av coronakrisen.

Varuhusjätten Macy’s tappade 10 procent. Aktiekursen har kollapsat den senaste månaden till följd av corona-relaterade butiksstängningar. På grund av det låga börsvärdet kommer aktien nästa vecka att plockas bort från S&P 500-indexet.

Idag 13:36
Arkivbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stockholm rekylerade ner – telekom mot strömmen

Stockholmsbörsen vände ner efter gårdagens uppgångar. Vid stängning hade tappet tilltagit rejält:
• OMXS30: −3,4 procent
• OMXSPI: −3,8 procent
Medan nästan alla storbolag handlades upp i går lyste OMXS30 rött på onsdagen, med undantag för defensiva aktierna Tele2 och Telia, som steg runt 1 procent.

Verkstadsjättarna dominerade botten, med ras på nära 7 procent för Atlas Copco, 6,7 procent för Sandvik och 6,1 procent för SKF. Volvo och Autoliv tappade båda runt 5,5 procent.

Nordea som under gårdagskvällen tvärvände och pausade beslut om utdelning gick något bättre än index och tappade 2,9 procent.

Ilija Batljans SBB rasade 11,2 procent efter att den planerade fastighetsaffären värd 8 miljarder med Nyfosa sprack på tisdagskvällen.

Mekonomen rasade 17,7 procent efter att ha flaggat för ”väsentligt negativ påverkan” av coronaviruset och dessutom dataintrång.

Skistar tappade inledningsvis 6 procent efter att i går kväll ha meddelat att alla svenska anläggningar stängs. Men vid stängning var aktien ner 1,8 procent.

Illavarslande tecken för svensk ekonomi dominerade nyhetsflödet under morgonen.

Swedbank/Silfs inköpschefsindex över industrin föll brant i mars och noterade den största nedgången någonsin. Konjunkturinstitutet räknade i en ny men osäker prognos med att Sveriges BNP rasar 6 procent i andra kvartalet.

Idag 06:35
Illustrationsbild.  Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Blandat på Asiens börser – Kina lyfter på ny data

Ledande Asienbörser avslutade onsdagens handel under nollstrecket:
• Nikkei: −4,5%
• Shanghai: −0,6%
• Shenzhen: −0,1%
• Hang Seng: −2,2%
• Kospi: −3,9%

De kinesiska indexen lyftes till en början av ett oväntat starkt inköpschefsindex för tillverkningsindustrin från Caixin/Markit, som visade ett värde på 50,1 – strax över gränsen för expansion. Analytikerna hade enligt Reuters väntat sig ett PMI på 45,5. Motsvarande siffra för februari, i spåren av coronakrisen, var 40,3.

Desto dystrare var utfallet i Bank of Japans industriindex för mars, som kom in på −8. Det var den lägsta nivån sedan mars 2013, enligt Reuters. Utfallet var däremot bättre än de −10 som analytikerna hade väntat sig.

I går stängde Wall Street sitt sämsta kvartal sedan finanskrisen i slutet av 2000-talet. Dow Jones la samtidigt sitt värsta Q1 någonsin till handlingarna.

Idag 03:39
Läs mer om Dagens börs