TT/Pressbild
Framtiden för RUT och ROT

Professor: Riksrevisionen har fel om RUT – ”Jag är häpen”

RUT-avdragen kostar mer än de smakar menar Riksrevisionen i en ny granskning. Men det stämmer inte enligt professor Sven-Olov Daunfeldt. ”De har gjort många konstiga antaganden. Konsekvenserna av deras beräkningar blir absurda”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

RUT-avdraget betalar sig inte, menar Riksrevisionen som i en granskning konstaterar att avdraget, som kostade staten 5,4 miljarder under 2019, inte är självfinansierat som den borgerliga regeringen hävdade. Men nationalekonomen Sven-Olov Daunfeldt, professor vid Handelns forskningsinstitut, efterlyser mer ärlighet från myndigheten.

– De har gjort många konstiga antaganden när de har beräknat självfinansieringsgraden och de är ganska selektiva när de tolkar resultaten, säger han.

Jämställdhetsreform

Till granskningen finns ett omfattande appendix. Det innehåller många av de resultat som Riksrevisionen har fått fram genom sina beräkningar. Sven-Olov Daunfeldt konstaterar att många av beräkningarna visar mycket goda resultat av RUT-reformen.

– Det är helt enastående vilken effekt det har haft för RUT-köparna och deras arbetsinkomster. RUT-köparna har valt att arbeta under den tid som frigörs. Effekten är speciellt stor bland kvinnor och extra mycket bland kvinnor med små barn, säger han.

Kvinnor med barn som är mellan noll och tre år och som anlitar RUT ökar sina arbetsinkomster med mellan 5,1 och 16,6 procent, beroende på vilket år det handlar om.

– Det är en enorm skillnad, säger Sven-Olov Daunfeldt och konstaterar att RUT är en jämställdhetsreform.

Ökad sysselsättning som består över tid

Även vad det gäller RUT-arbetarna är effekten tydlig i Riksrevisionens beräkningar, menar han. Sysselsättningsgraden, både för inrikes och utrikes födda, ökar och skillnaden består över tid.

– De går från arbetslöshet till sysselsättning. Många hade inte haft ett arbete om inte den här reformen hade genomförts. Även det är ett häpnadsväckande positivt resultat, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han säger att delar av analysen som Riksrevisionen har gjort är bra och att det märks att den är gjord av någon som är duktig på ekonometri som har arbetat fram siffrorna. Men han är förvånad över hur myndigheten har tolkat sina egna siffror.

– När man läser resultaten så kan man konstatera att det är fantastiska resultat. Det som var avsikten med reformen har i hög grad uppnåtts.

Går att ifrågasätta myndighetens antaganden

Sven-Olov Daunfeldt menar att mycket av de resultat som Riksrevisionen har kommit fram till beror på antaganden som myndigheten har gjort i sin analys och att myndigheten i stort sett genomgående har räknat på sämsta möjliga scenario.

– Många av deras antaganden går verkligen att ifrågasätta. Det hade varit mycket mer ärligt av dem att redovisa någon form av spann, säger han.

Riksrevisionen kommer fram till att RUT-reformen är självfinansierad till 76 procent. En studie från HUI research som publicerades i förra veckan visar på 90 procent.

Sven-Olov Daunfeldt tror att det är en siffra som ligger nära sanningen, men att siffran också kan vara över 100 procent, beroende på olika beräkningar. Till exempel har Riksrevisionen valt att inte räkna på att svarta jobb har blivit vita.

– Det är helt outgrundligt varför de har gjort så, säger Sven Olov Daunfeldt.

Maud Olofsson: Riksrevisionen bedömer inte viktiga effekter

Maud Olofsson var ledare för Centerpartiet och näringsminister i den Alliansregering som genomförde reformen. I en SVT-intervju menar även hon att Riksrevisionen missar målet med sin undersökning.

– Det fanns många bra argument för avdraget. Att det skulle bekosta sig själv var aldrig det enda argumentet och för mig inte huvudargumentet. Jag var beredd att lägga pengar på att få den här reformen till stånd av flera skäl, säger Maud Olofsson, till SVT.

Många av effekterna bedöms inte av Riksrevisionen, anser hon. Hon, liksom Sven-Olov Daunfeldt, pekar på att kvinnor har fått det lättare att balansera karriär och hemarbete, liksom att svarta jobb har blivit vita.

Enligt Maud Olofsson har reformen haft flera positiva effekter som Riksrevisionen inte bedömer. Hon pekar på att rut-avdraget på köparsidan har underlättat för kvinnor som tidigare haft svårt att balansera karriär med hemarbete. Hon menar även att pensionärer har fått större valfrihet när de kunnat komplettera hemtjänst. Det har dessutom ökat andelen kvinnor som driver företag på landsbygden, skriver SVT.

Arbetsmarknadsnytt söker Riksrevisionen för en kommentar.

Läs hela intervjun med Sven-Olov Daunfeldt på Arbetsmarknadsnytt:

Toppnyheter

Biståndsminister Peter Eriksson (MP). Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Sverige ger 100 miljoner till FN för virusåtgärder

Sverige har klubbat ett extra anslag på 100 miljoner kronor till FN för att motverka spridningen av coronaviruset i sårbara länder och områden, skriver TT.

FN har efterlyst drygt två miljarder kronor från medlemsländerna.

Pengarna ska enligt biståndsminister Peter Eriksson (MP) betalas ut snabbt till specifika verksamheter som arbetar med exempelvis hälsa och sanitet i flyktingläger, samt logistik för att få fram sjukvårdsmaterial.

– Det här är en global kris, den kommer inte att kunna lösas genom att alla bara ser till sitt eget, säger Eriksson till nyhetsbyrån.

30 min
Stefan Löfven. MAXIM THORE / BILDBYRÅN
undefined

Löfven: Är inte aktuellt nu, men vi kan inte utesluta att sätta Stockholm i karantän

Det är i nuläget inte aktuellt att sätta Stockholm i karantän, säger statsminister Stefan Löfven (S) till TV4 Nyhetsmorgon.

– Det är inget som diskuteras, men man kan aldrig utesluta det om det skulle bli en väldigt svår situation, säger Löfven i intervjun.

– Det kan komma en sådan situation. Eller andra geografiska områden, fortsätter han.

En sådan bestämmelse skulle vara oerhört svår att efterleva, enligt Löfven. Samtidigt menar han att han har ”full respekt” för det beslut som Finland har fattat, som handlar om att spärra av regionen Nyland där Helsingfors ligger.

2 tim
Eva-Pia och Anders Isberg har haft sin fiskarstuga i Kivik i 21 år. I år kom de ner en vecka tidigare än vanligt, men det är med blandade känslor. Andreas Hillergren/TT
undefined

Ledsna Stockholmsturister: ”Nu plötsligt duger vi inte”

Trots att stockholmarna Eva-Pia och Anders Isberg har haft ett sommarhus i Kivik på Österlen i 21 år känner de sig inte riktigt välkomna i år. Det skriver TT som tagit ett grepp om effekterna av coronakrisen.

– Nu plötsligt så duger vi inte längre. Det är ju det man i princip säger. Jag har ju sett vad man har skrivit i tidningarna, säger Eva-Pia Isberg.

Sedan Stockholmsparet åkte till Österlen har Folkhälsomyndigheten uppmanat svenskar att inte resa i onödan. Många personer på plats bekräftar paret Isbergs bild.

– Jag tycker att det är hemskt att man tänker så – och jag tycker att det är hemskt att jag har börjat tänka så också, för jag vill inte det, säger lokalbon Eva Fristedt.

Idag 05:25
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Sjukvårdspersonal i Spanien.  TT.
Coronavirusets spridning – globalt

832 dödsfall i Spanien – högsta siffran på ett dygn

832 personer har dött i covid-19 i Spanien det senaste dygnet, rapporterar AFP. Det är den största ökningen sedan utbrottets start.

Den totala dödssiffran i landet är nu 5 690, enligt myndighetsuppgifter. En stor del av de döda rapporteras från Madrid, har The Local tidigare skrivit.

I en artikel på sajten Politico förklaras de höga dödssiffrorna i Spanien med att sjukvården under lång tid nedmonterats och privatiserats.

1 tim
Illustrationsbilder. TT
undefined

Norge spårar smittade med data – inte aktuellt i Sverige

EU-kommissionen vill att de europeiska teleoperatörerna ska dela med sig av mobildata så att länderna lättare ska kunna räkna ut hur coronaviruset sprider sig. Folkhelsinstituttet i Norge har redan ett samarbete med Telenor som man enligt telejätten ”sätter stort värde på”, rapporterar SVT Nyheter. Viktigt är på samma gång att inte kränka kundernas integritet.

I Sverige är det inte aktuellt. Men Telia, Tele2 och Tre säger sig alla ha möjlighet att dela sådana uppgifter med Folkhälsomyndigheten.

– Om myndigheterna är intresserade kan vi självfallet skräddarsy rapporter med fokus på större rörelsemönster, säger Tres kommunikationsdirektör Mårten Lundberg.

Idag 05:55
Begravning för en person som dog av covid-19 i Madrid i torsdags. Manu Fernandez / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Spaniens svaga sjukvård en förklaring till högt dödstal

Spaniens höga dödstal till följd av coronavirusutbrottet kastar ljus på landets svaga sjukvårdssystem. Under den senaste tioårsperioden har landet genom kraftiga åtstramningar monterat ner sjukvården, skriver Politico.

Landet lägger bara 5,9 procent av sin budget inom hälsosektorn, att jämföra med EU-snittet på 7,5 procent. Dessutom har en våg av privatiseringar dragit över landet, vilket har lett till problem när virushanteringen nu ska samordnas.

Även al-Jazira resonerar kring varför så många spanjorer har dött under pandemin. Förutom ett svagt sjukvårdssystem pekas också en äldre befolkning ut som en anledning. Över 5 000 spanjorer har nu dött i virusutbrottet.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer