EU:s framtid

Professor: ”EU-val används av partierna för inrikespolitiska syften”

Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio och professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, menar att den svenska offentliga diskussionen om EU:s framtid är ”undermålig”. Men det finns även ljusglimtar när partier tar sig an frågan om vilket EU man vill ha. Karlson förespråkar själv en ”pluralistisk federalism” där EU kombinerar tätare samarbete inom vissa områden med mer decentralisation i andra sammanhang.

Vad har Sverige tjänat på EU-medlemskapet?

– Sverige har varit medlem i nästan 25 år. EU har varit otroligt viktigt för svenskt välstånd och välfärd och företagens möjlighet att växa och tjäna pengar. Som en konsekvens har svensk tillväxt och BNP ökat. Det är svårt att beräkna exakt hur mycket, men någonstans mellan 3 och 20 procent är en direkt effekt av medlemskapet.

– Vi har även fått en mer långsiktighet i politiken, starkare äganderätt och en förbättrad rättsstat tack vara att vi är med i EU. Europadomstolarna ­gett ett bättre skydd för företagen än vad som varit möjligt tidigare. Både demokratin och rättsstaten har stärkts.

Sveriges BNP har ökat beskriver du. Om man ser till EU:s BNP så sjunker det stadigt medan BNP i länder som Kina ökar. Vad behöver EU göra för att komma ikapp?

– Andra delar av världen har vuxit snabbare, men EU växer också men inte lika snabbt. Kina och Asien har haft en hög tillväxt under de senaste åren, det gör att Europas relativa betydelse har minskat generellt, med vissa undantag. Tyskland är fortfarande väldigt konkurrenskraftigt och Sverige ligger också ganska bra till fortfarande, men som helhet har Europa förlorat i konkurrenskraft och betydelse.

Karlson menar att den negativa utvecklingen kan motas med förbättrade villkor för företagen, men att det inte ser särskilt ljust ut på den fronten idag.

– Det mest tydliga skadliga exemplet är den sociala pelaren, men det finns många andra förslag på EU-nivå om centrala investeringsfonder, industripolitik innovationssatsningar som riskerar att undergräva företagens konkurrenskraft.

Hur är innovationssatsningar och gemensamma fonder negativt för företagen?

– Helt enkelt för att marknaden sköter detta bättre än politiken. Det är mer effektivt att minska regelbördan och sänka skattetrycket och satsa på att göra villkoren bättre för företagen. Det finns en tendens inom EU att gynna för vissa branscher stöd och bidrag, kanske särskilt de som är viktiga i länder som Frankrike och Tyskland med en annan näringslivsstruktur än i Sverige, vilket är dåligt för Europas tillväxt och utveckling. Ofta missar man även helt den allt viktigare tjänstesektorerna, som ju även är allt viktigare för industrin.

Vilket slags EU skulle gynna Sverige framåt, ett tätare europeiskt samarbete och involvering eller ett mer decentraliserat EU där mer beslut lämnas åt de enskilda medlemsländerna?

– Jag tror på att inom vissa områden så behöver vi ett fördjupat och stärkt samarbete och inom andra områden mindre. När det gäller arbetsmarknaden, socialförsäkringssystem, jordbruksstöd och industripolitik bör man bejaka vad som kallas institutionell konkurrens, att länder konkurrerar med skatter, lagar och regler. Detta är områden som bättre sköts på medlemsstatsnivå. Men när det gäller rättsstaten och inre och yttre försvar, liksom gränsskyddsfrågor och hållbarhetsfrågor behöver samarbetet utvecklas och stärkas på EU-nivån. Den här kombination av ett starkare EU-samarbete och ökad institutionell konkurrens kallar jag ”pluralistisk federalism”. Diskussionen om federalism behöver utvecklas!

De svenska partierna har den här valrörelsen liksom tidigare EU-val inte varit särskilt tydliga med vad de vill med och i EU, enligt Karlson.

– Vi har fortfarande en undermålig offentlig diskussion om EU:s framtid. EU-val används av partierna för inrikespolitiska syften. Och många duckar än så länge helt i debatten.

Att några av partierna, främst Kristdemokraterna och Moderaterna, däremot börjat ta diskussionen med Frankrike och Tyskland om vilket EU vi vill ha, tycker Karlson är bra.

– Det är också väldigt positivt att samtliga riksdagspartier nu har förstått att EU är bra för Sverige.

EU-opinionen hos svenskarna är stark men ökar också fortsatt, hur kommer det sig tror du?

– Det handlar nog en del om brexit. Att många har förstått att efter 25 år som medlemmar så har vi som land blivit så integrerade att kostnaderna att lämna skulle vara för höga, inte bara ekonomiskt men även socialt och kulturellt. Fördelarna överväger, även om det också finns skäl att vara kritisk på vissa områden.

Den här tysk-franska federalismen som du menar att svenska politiker nu fått upp ögonen för, hur ser förutsättningarna ut för en motpol inom EU?

– Tidigare har kritiken mot överdriven centralisering utgått från Storbritannien, och Sverige har, oavsett regering, lierat sig med Storbritannien. Nu utgörs motkraften till Merkel-Macron av länderna utanför eurozonen liksom en del av de östereuropeiska länderna. Problemet ur ett svenskt perspektiv är att vi kanske inte delar andra uppfattningar med dessa länder. Sveriges inflytande riskerar därmed att minska.

Karlson tror på ett stärkt nordiskt samarbete inom EU, där också de baltiska staterna skulle kunna ingå. En sådan samarbetsgrupp skulle kunna balansera inflytandet från Frankrike, Italien och andra liknande länder.

I och med brexit så har mycket i debatten om medlemsländerna handlat om spekulationer om eventuella andra länder som vill lämna. Hur ser förutsättningarna ut för en utvidgning, finns det utrymme för EU att växa de närmaste åren?

– Det land som står på tur är Serbien, de ligger närmast till för det. Ingen tror på att Turkiet skulle kunna upptas i EU längre. Jag tror att det kommer att dröja tills vi får någon ny medlem i EU.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer