EU:s framtid

Professor: ”EU-val används av partierna för inrikespolitiska syften”

Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio och professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, menar att den svenska offentliga diskussionen om EU:s framtid är ”undermålig”. Men det finns även ljusglimtar när partier tar sig an frågan om vilket EU man vill ha. Karlson förespråkar själv en ”pluralistisk federalism” där EU kombinerar tätare samarbete inom vissa områden med mer decentralisation i andra sammanhang.

Vad har Sverige tjänat på EU-medlemskapet?

– Sverige har varit medlem i nästan 25 år. EU har varit otroligt viktigt för svenskt välstånd och välfärd och företagens möjlighet att växa och tjäna pengar. Som en konsekvens har svensk tillväxt och BNP ökat. Det är svårt att beräkna exakt hur mycket, men någonstans mellan 3 och 20 procent är en direkt effekt av medlemskapet.

– Vi har även fått en mer långsiktighet i politiken, starkare äganderätt och en förbättrad rättsstat tack vara att vi är med i EU. Europadomstolarna ­gett ett bättre skydd för företagen än vad som varit möjligt tidigare. Både demokratin och rättsstaten har stärkts.

Sveriges BNP har ökat beskriver du. Om man ser till EU:s BNP så sjunker det stadigt medan BNP i länder som Kina ökar. Vad behöver EU göra för att komma ikapp?

– Andra delar av världen har vuxit snabbare, men EU växer också men inte lika snabbt. Kina och Asien har haft en hög tillväxt under de senaste åren, det gör att Europas relativa betydelse har minskat generellt, med vissa undantag. Tyskland är fortfarande väldigt konkurrenskraftigt och Sverige ligger också ganska bra till fortfarande, men som helhet har Europa förlorat i konkurrenskraft och betydelse.

Karlson menar att den negativa utvecklingen kan motas med förbättrade villkor för företagen, men att det inte ser särskilt ljust ut på den fronten idag.

– Det mest tydliga skadliga exemplet är den sociala pelaren, men det finns många andra förslag på EU-nivå om centrala investeringsfonder, industripolitik innovationssatsningar som riskerar att undergräva företagens konkurrenskraft.

Hur är innovationssatsningar och gemensamma fonder negativt för företagen?

– Helt enkelt för att marknaden sköter detta bättre än politiken. Det är mer effektivt att minska regelbördan och sänka skattetrycket och satsa på att göra villkoren bättre för företagen. Det finns en tendens inom EU att gynna för vissa branscher stöd och bidrag, kanske särskilt de som är viktiga i länder som Frankrike och Tyskland med en annan näringslivsstruktur än i Sverige, vilket är dåligt för Europas tillväxt och utveckling. Ofta missar man även helt den allt viktigare tjänstesektorerna, som ju även är allt viktigare för industrin.

Vilket slags EU skulle gynna Sverige framåt, ett tätare europeiskt samarbete och involvering eller ett mer decentraliserat EU där mer beslut lämnas åt de enskilda medlemsländerna?

– Jag tror på att inom vissa områden så behöver vi ett fördjupat och stärkt samarbete och inom andra områden mindre. När det gäller arbetsmarknaden, socialförsäkringssystem, jordbruksstöd och industripolitik bör man bejaka vad som kallas institutionell konkurrens, att länder konkurrerar med skatter, lagar och regler. Detta är områden som bättre sköts på medlemsstatsnivå. Men när det gäller rättsstaten och inre och yttre försvar, liksom gränsskyddsfrågor och hållbarhetsfrågor behöver samarbetet utvecklas och stärkas på EU-nivån. Den här kombination av ett starkare EU-samarbete och ökad institutionell konkurrens kallar jag ”pluralistisk federalism”. Diskussionen om federalism behöver utvecklas!

De svenska partierna har den här valrörelsen liksom tidigare EU-val inte varit särskilt tydliga med vad de vill med och i EU, enligt Karlson.

– Vi har fortfarande en undermålig offentlig diskussion om EU:s framtid. EU-val används av partierna för inrikespolitiska syften. Och många duckar än så länge helt i debatten.

Att några av partierna, främst Kristdemokraterna och Moderaterna, däremot börjat ta diskussionen med Frankrike och Tyskland om vilket EU vi vill ha, tycker Karlson är bra.

– Det är också väldigt positivt att samtliga riksdagspartier nu har förstått att EU är bra för Sverige.

EU-opinionen hos svenskarna är stark men ökar också fortsatt, hur kommer det sig tror du?

– Det handlar nog en del om brexit. Att många har förstått att efter 25 år som medlemmar så har vi som land blivit så integrerade att kostnaderna att lämna skulle vara för höga, inte bara ekonomiskt men även socialt och kulturellt. Fördelarna överväger, även om det också finns skäl att vara kritisk på vissa områden.

Den här tysk-franska federalismen som du menar att svenska politiker nu fått upp ögonen för, hur ser förutsättningarna ut för en motpol inom EU?

– Tidigare har kritiken mot överdriven centralisering utgått från Storbritannien, och Sverige har, oavsett regering, lierat sig med Storbritannien. Nu utgörs motkraften till Merkel-Macron av länderna utanför eurozonen liksom en del av de östereuropeiska länderna. Problemet ur ett svenskt perspektiv är att vi kanske inte delar andra uppfattningar med dessa länder. Sveriges inflytande riskerar därmed att minska.

Karlson tror på ett stärkt nordiskt samarbete inom EU, där också de baltiska staterna skulle kunna ingå. En sådan samarbetsgrupp skulle kunna balansera inflytandet från Frankrike, Italien och andra liknande länder.

I och med brexit så har mycket i debatten om medlemsländerna handlat om spekulationer om eventuella andra länder som vill lämna. Hur ser förutsättningarna ut för en utvidgning, finns det utrymme för EU att växa de närmaste åren?

– Det land som står på tur är Serbien, de ligger närmast till för det. Ingen tror på att Turkiet skulle kunna upptas i EU längre. Jag tror att det kommer att dröja tills vi får någon ny medlem i EU.

Toppnyheter

Anti-brexit-supportrar utanför parlamentet i London. Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Uppgifter: Brexit-utkast kan vara klart vid midnatt

EU och Storbritannien kämpar för att komma överens om hur ett brexitavtal ska se ut före midnatt på tisdagen, rapporterar Bloomberg. Enligt unionens chefsförhandlare Michel Barnier är det nödvändigt för att de 27 medlemsländerna ska kunna ta ställning till förslaget innan EU-toppmötet inleds i Bryssel på torsdagen.

– Även om det kommer att bli svårt att nå ett avtal – vilket ärligt talat blir svårare och svårare – är det fortfarande möjligt den här veckan, sa Barnier till reportrar på tisdagen enligt Bloomberg.

Storbritanniens premiärminister måste å sin sida kunna presentera ett förslag för det brittiska parlamentet på lördag för att undvika kravet på att be EU om uppskov med utträdet en tredje gång.

4 tim
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.  Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Barnier ger tummen ner för nya brexitförslag

De nya brexitförslag som Storbritannien har lagt fram för EU-ledarna är inte tillräckligt bra i sin nuvarande utformning. Det är unionens chefsförhandlare Michel Barniers inställning, uppger tre diplomatkällor för Reuters.

Enligt källorna ska Barnier även ha krävt att förslag ska finnas i slutet av dagen, om något avtal ska hinna godkännas av EU-ledarna under toppmötet på torsdag och fredag.

I annat fall kommer Barnier att rekommendera fortsatta diskussioner med Storbritannien efter toppmötet, enligt källorna.

Idag 12:19
Hans Dahlgren (S). Arkivbild. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dahlgren: Tror ett avtal kan nås det närmaste dygnet

Svenska EU-ministern Hans Dahlgren (S) är försiktigt optimistisk efter att EU:s förhandlare Michel Barnier i dag gått igenom förhandlingsläget med Storbritannien inför brexit på ett ministermöte, rapporterar Ekot.

Dahlgren anser att det blivit ett annat klimat efter mötet mellan den brittiske premiärministern Boris Johnsson och hans irländske kollega.

– Nu är det så pass i alla fall att det inte är alls uteslutet att det kan bli en överenskommelse. Kanske till och med det närmaste dygnet, säger han.

Kravet från Barnier är att britterna tar fram nya förslag i form av lagtexter senast i dag för att det ska bli möjligt att nå en uppgörelse innan toppmötet som hålls i Bryssel torsdag och fredag, skriver Ekot.

5 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Turkiska armén i Syrien. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

Sverige stoppar export av krigsmateriel till Turkiet

Alla gällande utförseltillstånd för krigsmateriel till Turkiet stoppas. Det har Inspektionen för strategiska produkter, ISP, beslutat, rapporterar TT.

– Det är två gällande tillstånd som återkallas, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör på ISP.

Beslutet har tagits med anledning av händelseutvecklingen i norra Syrien.

– Det är en samlad bedömning av de omständigheter som föreligger, med uttalanden från regeringen, och riksdagen som ställer sig bakom att Sverige ska verka för ett vapenembargo inom ramen för EU, säger Wieslander till TT.

Sverige har enligt honom ingen omfattande export av krigsmateriel till Turkiet, och inga nya affärer har godkänts till landet sedan april 2017.

4 tim
SDF-soldater, som tidigare backades upp av USA. Maya Alleruzzo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ilska inom USA:s försvar: ”SDF gjorde allt vi bad om”

Känslan av frustration och ilska är stor inom den amerikanska militären till följd av president Trumps beslut att lämna Syrien och överge sina kurdiska allierade, rapporterar CNN.

Källor uppger för kanalen att flera högt uppsatta militärer är rasande över hur kurderna har behandlats.

– Kurdiskledda SDF slåss nu mot en styrka som vill förinta dess folk för att vi gav grönt ljus för operationen, säger en källa.

Andra frågar sig vilka följder beslutet kommer att får för USA:s framtida möjligheter att bygga allianser.

– De gjorde allt vi bad dem om, detta är verkligen inte bra, säger en källa.

3 tim
Illustrationsbild. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Läkare utan gränser lämnar norra Syrien: ”Svårt beslut”

Den turkiska offensiven i norra Syrien tvingar Läkare utan gränser (MSF) att avbryta större delen av sina insatser i området och kalla hem all internationell personal, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

”Det är ett mycket svårt beslut, och MSF är mycket medvetna om behoven hos flyende och utsatta människor i området”, står det i pressmeddelandet.

Organisationen skriver vidare att den humanitära situationen efter offensiven är närapå bortom kontroll och att läget ser ut att förvärras ytterligare.

3 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Sjukvårdsmaterial. Arkivbilder. TT
Krisen i sjukvården

Sjukhusen får vänta – ingen leverans på onsdag

Apotekstjänst AB kommer inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

I går sa företagets vd Tomas Hilmo att man beräknade att leveransen kunde komma igång igen på onsdag.

– Tyvärr är det inte så, jag kan inte säga exakt varför, det har uppstått komplikation och vi måste prioritera de akuta beställningarna, säger Eric Aronson, talesperson på Apotekstjänst, till SVT.

Apotekstjänst, som nyligen tog över som distributör i flera regioner, menar att leveransen dröjer på grund av logistikproblem, där regionerna krävt stora beställningar då det redan var tomt på hyllorna när de tog över.

Det är oklart när den ordinarie leveransen kan komma igång.

3 tim
Akademiska Sjukhuset. Arkivbild. Fredrik Persson /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Region Uppsala ska utreda om priset gått före kvalitet

Region Uppsala ska utreda om priset kan ha gått före kvalitet när upphandlingen av leverantör av sjukvårdsartiklar gjordes, rapporterar P4 Uppland. Apotekstjänst AB, som vann upphandlingen, har ett lägre pris än den förra leverantören.

– Jag hoppas verkligen inte att det är det som hänt och jag tror inte det, men det är en sak som måste utredas, säger Erik Weiman (M), ordförande i regionstyrelsen, till radion.

Apotekstjänst AB har inte lyckats leverera material sedan företaget tog över som distributör i oktober. Fyra andra regioner har också drabbats.

3 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer