NAZEER AL-KHATIB / AFP
Kriget i Syrien

Politico: Turkiets offensiv i Syrien förklarat i åtta punkter

Det har nu gått drygt en vecka sedan Turkiet inledde sin invasion av norra Syrien för att driva bort de kurdiska styrkorna.

Politico svarar på åtta nyckelfrågor och redogör vad konflikten handlar om.

1. Varför denna fientlighet mellan Turkiet och kurderna?

Kurderna har länge kämpat för att få en egen stat i Mellanöstern. I Turkiet skapades partiet PKK med syftet att kräva autonomi i landet. Men under 1980-talet bröt det ut våldsamma konflikter mellan PKK och den turkiska staten och i dag är PKK terrorstämplad av flera länder. Sedan krigsutbrottet i Syrien har den kurdiska milisen YPG fått ökad kontroll av nordöstra Syrien och nu menar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att det i sin tur har banat väg för en ny "terrorkorridor" för PKK.

2. Vad orsakade den turkiska invasionen och vad vill president Erdogan uppnå?

Svaret är tudelat. Dels vill Turkiet pressa tillbaka YPG-krigare åtminstone 30 kilometer från den turkiska gränsen och dels vill de skapa en "skyddszon" i Syrien där de planerar att skicka tillbaka de syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet.

3. Vad har hänt sedan Syrienkriget?

Turkiet har flera gånger försökt hindra kurdernas framsteg i nordöstra Syrien. För att skydda sig från Turkiets intåg har kurderna ingått avtal med den syriska regimen backad av Ryssland och USA. Men i samband med att USA:s president Donald Trump aviserade ett tillbakadragande av amerikanska trupper i området har Turkiet sett en öppning för en ny attack. När Turkiet nu har inlett sin invasion har över 130 000 har fått lämna sina hem medan Turkiet hävdar att har dödat nära 600 "terrorister". Samtidigt uppges hundratals IS-soldater som hållits fångna av kurderna lyckats fly.

4. Kan EU kan invänta ett nytt inflöde av flyktingar?

Förmodligen inte. Dels eftersom Turkiets offensiv görs från norr till söder, vilket innebär att de flesta sannolikt kommer att fly söderut. Ett andra skäl är att Turkiet har skärpt gränserna mot Syrien och numera har en stark bevakning av flyktvägarna över Medelhavet via en migrationsöverenskommelsen med EU. Erdogan har dock flera gånger hotat med att bryta avtalet och därmed utlösa ny flyktingkris i EU. Men än så länge har det varit ett tomt hot.

5. Hur har EU svarat?

Flera EU-länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Sverige har fördömt Turkiets agerande och har nu stoppat all vapenexport till landet. Erdogan har svarar med att EU försvarar "terrorelement" i Syrien och har återigen hotat att riva upp migrationsöverenskommelsen.

6. Vad kan ett vapenembargo få för konsekvenser?

Inga nämnvärda. Turkiet är Natos andra största militärmakt efter USA och är redan relativt självförsörjande vad gäller försvaret. Vidare har Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu meddelat att deras kamp mot terrororganisationen inte kommer att stoppas av ett vapenembargo.

7. Hur har USA svarat?

Väldigt motstridigt. President Donald Trump gav inledningsvis grönt ljus till den turkiska invasionen men hotade sedan att förstöra landets ekonomi om de går för långt. Trump har återigen sagt sig vara likgiltigt till konflikten men sedan svarat med handelspolitiska repressalier.

8. Kan Nato dras in i konflikten?

Det är extremt osannolikt. Men det har inte hindrat spekulationer om att Turkiet kan åberopa Artikel 5 i alliansfördraget, principen om ett kollektivt försvar, om Syrien attackerar Turkiet. De här bestämmelser tvingar dock inte medlemsländerna att rycka in såvida de inte själva bedömer att det är nödvändigt. Det betyder inte att Nato inte följer utvecklingen med oro.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou/Amanda Lind. TT
Fallet Gui Minhai

Kinas nya hot mot Sverige: Amanda Lind portas om hon deltar på prisceremoni

Om kulturminister Amanda Lind närvarar vid kvällens prisceremoni för Gui Minhai portas hon från Kina, säger Kinas ambassadör Gui Congyou till TT. Samma sak gäller för statsminister Stefan Löfven om han skulle närvara.

– Vi har samma hållning där och samma principer, säger ambassadören.

Tidigare i dag varnade Kina för konsekvenser om någon högt uppsatt svensk politiker deltog i prisceremonin för den fängslade förläggaren. Det handlar om Svenska Pens Tucholskypris, som varje år delas ut till en hotad eller landsflyktig författare.

Statsminister Stefan Löfven sa tidigare i dag att Sverige inte kommer att ge efter för Kinas hot och att Lind ska dela ut priset.

3 tim
Angela Gui. Arkivbild. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Angela Gui efter Kinas hot: Vi låter oss inte skrämmas

Sveriges regering och Svenska Pen-klubben bör markera mot Kinas hot. Det skriver Gui Minhais dotter Angela Gui på Twitter.

”Litar på att PEN och Amanda Lind ikväll markerar att kinesiska ambassadens hot är oacceptabla. Vi låter oss inte skrämmas till tystnad”, skriver hon.

Den fängslade förläggaren ska i kväll tilldelas Svenska Pens Tucholskypriset, ett pris som kulturminister Amanda Lind delar ut. Kinas ambassadör har varnat för konsekvenser om någon högt uppsatt politiker leder eller deltar i ceremonin.

4 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kina-expert: Så försöker Kina försvaga den svenska demokratin

Det är många i Sverige som har missbedömt stormakten Kinas intentioner och trott att kommunistpartiet skulle utvecklas i liberal riktning. ”Nu är ju Xi Jinping helt öppen med att det här gäller inte”. Det säger Ola Wong, Kinakännare och redaktör för tidskriften Kvartal, i en intervju med fPlus. Han menar att det är dags för Sverige att bestämma sig för vad man vill få ut av utbytet med Kina när det gäller politik, näringsliv och forskning.

27 okt
Läs mer om Fallet Gui Minhai