Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kriminalpolitiken

Polischef: Sverige är inte världsbäst på att integrera människor

Den senaste veckan har uppmärksammade dödsskjutningar, som den av kvinnan som bar sitt barn i famnen, gjort att Sverige passerat en ny gräns även för den grova brottsligheten, menar många.

Hur klarar polisen av att möta brottsutvecklingen? Och hur agerar de när det handlar om unga brottslingar och brottsoffer?

fPlus har pratat med Region Mitts polischef Carin Götblad som efterlyser lagändringar, insatser på förskolor och en mycket tuffare socialtjänst, bland annat.

I intervjun med fPlus kommenterar Carin Götblad också det, av Svenska Dagbladets ledarsida, uppmärksammade fallet där föräldrarna till ett ungt brottsoffer uppges ha fått rådet av BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och sedan även polisen att flytta från sin hemkommun.

Carin Götblad är regionpolischef för Polisregion Mitt som innefattar Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län och har en bakgrund som bland annat länspolismästare i Stockholms län och nationell samordnare mot våld i nära relationer på regeringens uppdrag 2012-2014.

Uppsala är en av de städer som uppmärksammats den senaste tiden för bland annat sexualbrott och skjutningar.

Hur ser brottsutvecklingen ut i Uppsala?

– Brottsutvecklingen i Uppsala sticker inte ut, det ser ut tyvärr ungefär som i landet i övrigt. Om man tittar på våldsbrott och skjutningar så ligger vi fortfarande under storstäderna, säger Carin Götblad.

– Det är stora problem med skjutningar, ökade våldsbrott, fler sexuella ofredanden och fler personrån mot unga människor och det gäller i stort sett hela landet. Personrånen och sexuella ofredanden har ökat stegvis i hela landet de sista fyra åren och det är allvarligt. 

Hur reagerar Uppsalaborna på det här? 

– De blir oroliga, det har länge varit en trygg liten stad. Vi arbetar nu ute mer på kvällar och nätter. Och vi har ett mycket bra samarbete med kommun och socialtjänst. Vi har precis satt igång ett långsiktig strategiskt samarbete tillsammans med Brå som ska pågå i flera år där vi tittar på och vidtar olika åtgärder.

Svenska Dagbladets ledarsida 25/8–19 beskriver en situation där ett ungt brottsoffers familj fått rådet från myndigheter att lämna Uppsala för att undkomma fortsatta trakasserier och brott. Vad är din kommentar till det?

– Naturligtvis ska ingen myndighet ge något sådant råd. Det blir jag ganska upprörd över.

– Det är en bedrövlig beskrivning av samhällets oförmåga. Polis, socialtjänst och skola måste jobba mycket tuffare mot individer som är kriminella och man måste alltid involvera föräldrarna genast, hur besvärligt och motvilliga föräldrarna kan vara i vissa fall.

Carin Götblad pekar på att föräldrarna är de viktigaste personerna.

– Vill eller klarar inte föräldrarna att ta ansvar för sina barn och få dem att sluta med kriminalitet så behöver socialtjänsten vidta tvångsåtgärder och i vissa fall omhänderta barnet.

Men det är din/dina medarbetare som i det här fallet skall ha sagt att flytta ”är den bästa lösningen” för att undgå att det blir värre för den trettonårige pojken? Rådet är alltså inte något som Uppsalapolisen står bakom? 

– Nej, ett sådant råd är ingenting som vi känner igen eller generellt står bakom. Jag har ingen kunskap om det enskilda fallet men det låter som ett olycksfall i arbetet eller ett missförstånd.

Allt fler barn misstänks för våldsbrott

Enligt statistik från Polismyndigheten så misstänks allt fler barn under 15 år för brott i Sverige. Den största ökningen gäller våldsbrott. Mellan 2015 och 2018 ökade antalet barn som misstänks för brott med 40 procent.

När det gäller ungdomar och barn som begår brott så menar polischefen att det krävs både vassare metoder och mer resurser till skola och socialtjänsten.

– Socialtjänsten behöver i vissa fall vara betydligt tuffare. Idag bygger socialtjänstlagen på frivillighet, det räcker inte längre när det gäller den allra mest kriminella gruppen unga. Är de under 15 år så har inte polisen några verktyg. Man kan inte dömas till några straff utan istället överlämnas man till socialtjänsten för insatser. Det kan vara stödsamtal eller tillfällig placering.

Carin Götblad lyfter Södertälje kommun som ett exempel på framgångsrikt arbete med att få ner den organiserade brottsligheten.

– Den enskilt viktigaste satsningen uppger kommunledningen var den stora satsningen på skolan – att inte ett enda barn på skolan skulle kunna gå under radarn.

Att sätta stopp för oacceptabla beteenden ska ske redan under skoltiden, anser polischefen.

– Skolan måste få upprätta respekten för läraren. Oacceptabla beteenden måste tidigt få konsekvenser. För när det har blivit en polissak så har det redan gått för långt.

Finns det något som polisen kan förbättra i sitt arbete?

– Självklart kan vi alltid förbättra samarbete och metoder. Titta på andra länder, pröva nya infallsvinklar men framför allt ”Hålla i och hålla ut”.

Riskfamiljer kan fångas upp på dagis

– När man är under 15 år så är det inte en polissak mer än i det akuta skedet. Men vi kan stötta skolan ännu mer. Polis, skola och socialtjänst måste jobba jättenära varandra. Problemet är att det är så många unga människor som är kriminella och är hänsynslösa redan i unga år så hjälp och stöd måste komma in mycket, mycket tidigare, säger Carin Götblad.

– Jag har föreslagit för regeringen att man ska ha insatsteam som kan jobba med förebyggande insatser för familjerna redan på dagis. Idag händer ofta ingenting förrän barnen börjar begå brott. Och då kan det vara i familjer där storebror 1 och 2 och 3 redan är kriminella.

– Socialtjänsten måste i vissa fall ha mycket tuffare metoder, man kan titta på andra länder här, det finns bra exempel i Tyskland, men också hur man har ingripit mot en stor kriminell familj i Göteborg.

– Överlag så skulle samhället jobba mycket, mycket mer med föräldrarna. I första hand ge stöd och hjälp, men vill man inte ta emot hjälp så kan inte barnen få fortsätta växa upp där. 

Bara under den senaste veckan har ett antal omskakande grova brott (som en dödsskjutning av en kvinna bärande på sitt spädbarn i famnen) och explosioner ägt rum. Har Sverige passerat en ny gräns för den grova brottsligheten? 

– Vi har varnat för de här skjutningarna, tyvärr har det varit en tidsfråga innan oskyldiga drabbas och nu har det skett. Jag är inte överraskad och det är förfärligt. Det hänger ihop med att man skjuter mer och mer hänsynslöst.

När kriminella tidigare sköt pricksäkert mot en annan grovt kriminell skjuts det rakt i folksamlingar in i lägenheter.

– Vi har i många städer det här året haft skjutningar in i lägenheter och även rakt in i en polismans hus medan familjen låg och sov, berättar Carin Götblad.

– Hela samhället måste kliva fram och säga stopp, att vi inte accepterar kriminella personer och den här utvecklingen av den organiserade brottsligheten. 

Värderingar och attityder ärvs 

Vad beror den ökande grova kriminaliteten i Sverige på?

– Att fler unga dras in i en kriminell livsstil är något som både polisen och kriminologer, och jag själv i stora utredningar, varnat för. Vi kunde se redan för 10-12 år sedan att vi började få ganska stora grupper av pojkar som inte klarade skolan, inte kom in på gymnasiet eller hade något jobb och som flöt omkring i samhället och det framförallt i de socioekonomiskt utsatta områdena. Det var något som vi slog larm om.

Götblad pekar på sambandet mellan att det idag finns många människor som lever i samhällets utkanter och saknar jobb och utbildning, att barn växer upp i kriminella familjer och med psykisk ohälsa och missbruk omkring sig.

– Det här påverkar barn och unga. Man ärver i stor utsträckning värderingar och attityder från föräldrar och kamratgäng. Är det tillräckligt många som lever i samhällets utkanter och inte integreras, då växer kriminaliteten.

– Till det har vi också att våra öppna gränser släpper in väldigt mycket kriminella inbrottsligor, vapen som smugglas från Balkan och mycket narkotika. Vapen är mycket billigare idag än för tio år sedan och det gör att många unga kriminella har kraftfulla livsfarliga automatvapen som man bland annat använder för att höja sin egen status i den kriminella världen.

Unga är mer impulsstyrda och lättkränkta, menar Götblad som också pekar på hur många av konflikterna uppstår hänger ihop med narkotikamarknaden.

Det finns inget enkelt svar på varför kriminaliteten utvecklats som den gjort i Sverige, enligt Carin Götblad men hon återkommer till kombinationen av att ha stora grupper som står utanför samhället med grupper som inte har integrerats, där man saknar det svenska språket, inte har jobb eller utbildning och lever eländigt.

Götblad menar att samhället behöver svara på detta med uthålligt stöd till de som behöver det, men också med krav på motprestation. 

”Vi har fyllt fängelserna och häktena”

Hur ser du på polisens förmåga i stort att hantera de grova brotten och omfattningen av dem? 

– Vi har nu fått delvis skarpare lagar, vilket gör att vi kan låsa in dem som har vapen och därmed sitter nu fler i häktet. Men tullen måste också få skarpare resurser. Och polisen måste få skarpare lagar så att vi kan kontrollera fler. Rent allmänt behöver vi mycket snabbare och tydligare konsekvenser mot kriminella personer av de slag vi pratar om.

Vad skulle det vara för lagar?

– Vi måste kunna få visitera bilar som kommer över gränsen och vi måste kunna få korsköra register med andra myndigheter. Tull och polis måste kunna få utbyta information med varandra. I Finland får till exempel polis, tull och kustbevakningen utbyta information mellan myndigheterna. Telebolagen måste lagra och ge oss den teledata vi behöver för att lösa grova brott som sexuellt utnyttjande av barn på nätet, kidnappningar och mord och utpressning.   

Politiken måste gå fram och ta fler beslut, fortsätter Carin Götblad.

– Vi har fyllt fängelserna och häktena, vi behöver många fler fängelseplatser. Våra medarbetare jobbar väldigt offensivt, men hela samhället måste vara offensivt och inom polisen känner vi ett stort stöd för det synsättet.

Carin Götblad tror också att politiken vill bidra med skarpare verktyg och beskriver näringslivet som ”mycket angelägna om samarbete”, vilket är ”fantastiskt bra”.

Detta tillsammans med att många människor hör av sig och vill jobba som volontärer med polisen liksom rekordmånga sökanden till polisutbildningen, ger – trots allt – en stark framtidstro för poliser. 

Den grova och akuta brottsligheten, vittnar många liksom Carin Götblad om, innebär att polisen tvingas jobba mycket mer kortsiktigt och att det förebyggande arbetet får stå tillbaka.  

För att det förebyggande arbetet ska fungera så måste man även titta på alla myndigheters brottsförebyggande uppdrag. De som i dagsläget inte har något måste få det, menar Götblad som också anser att samtliga kommuner bör ha avhopparprogram för kriminella.

– Det viktigaste är dock innan man har blivit kriminell. Man måste ta tag i alla unga killar. Det går inte att ha stora grupper av människor som inte arbetar och aldrig haft ett jobb. Sådant genererar kriminalitet, droger, missbruk och psykisk ohälsa. Vi måste integrera människor i samhället. Det är vi inte världsbäst på i Sverige.

Polischefen återkommer till betydelsen av att ha ett arbete när det kommer till vad som förebygger kriminalitet.

– Arbete är den absolut bästa brottsförebyggande åtgärden som finns.

Toppnyheter

Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

1 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

1 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
Drönarattacken i Saudiarabien

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

3 tim
Donald Trump/Hassan Rouhani. TT
undefined

Kan möta Rouhani trots attack mot Saudiarabien

USA:s president Donald Trump kan tänka sig att träffa Irans president Hassan Rouhani, trots att man lagt skulden på Iran efter helgens drönarattacker mot två saudiska oljeanläggningar. Det skriver AFP och hänvisar till en intervju med Trumps rådgivare Kellyanne Conway i Fox News.

Donald Trump kommer enligt henne att ”överväga” om han ska följa upp sitt förslag om ett få till möte mellan honom och Rouhani hos FN:s generalförsamling i New York.

– Förutsättningarna måste alltid vara de rätta om presidenten ska sluta ett avtal eller hålla ett möte, säger hon.

Igår 21:59
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

1 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

1 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer