Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Plastpåseskatten

Plastpåseskatten stoppar företagarens miljökamp – 27 varslas

Företagaren Lars Lundin har i tio år slitit med att göra sina plastbärkassar så klimatanpassade som möjligt. Men nu slår plastpåseskatten till. 27 personer varslas direkt och förmodligen stannar det inte där. ”Det känns kymigt med varslen i ett väl fungerande företag”, säger han uppgivet.

Bengt Lundin AB i Jössefors utanför Arvika i Värmland tillverkar 300 miljoner plastpåsar per år. Redan nu, två månader innan den nya punktskatten på plastpåsar införs, märks effekterna av skatten: En av företagets större kunder slutar helt med plastpåsar vilket ger ett bortfall på närmare 15 procent av produktionen.

Men det kommer inte att stanna där.

– Beräkningarna säger att skatten kommer att minska förbrukningen med 50 procent i Sverige. Andra kunder vi har ser över möjligheterna att öka användningen av papperspåsar så vi har troligen ännu mer produktionsbortfall att förbereda oss för, säger Lars Lundin, seniorrådgivare på företaget till fPlus.

Varslar 27 personer

En första konkret uppgift är att varsla 27 av de anställda på företaget om uppsägning. De fackliga förhandlingarna har inletts och personalminskningen kommer inte att kunna lösas med enbart naturliga avgångar. Västra Värmland där företaget ligger är sedan tidigare drabbat av varsel och neddragningar vilket gör att arbetsmarknaden är hårt ansträngd.

Lars Lundin har ända sedan förslaget om skatt på plastpåsar presenterades uppvaktat politiker för att diskutera om en skatt är det bästa sättet att uppnå miljömålen.

– Det är ju inte enbart materialet som bidrar till nedskräpningen utan människors beteenden. Det rår inte skatten på. Risken finns att det slängs lika många papperspåsar som plastkassar.

”Pengarna går rakt in i statskassan”

Men det har varit ett lobbyarbete utan resultat. Inte heller har den så kallade norska modellen fått något gehör. Istället för en skatt på plastpåsar i Norge startades ”Handelns Miljöfond” där en avgift på 50 öre per plastpåse betalas in till en fond som sedan delar ut pengar till olika miljöprojekt. Det är ett frivilligt system för företag och butikskedjor som numera omfattar 90 procent av all plastpåseförbrukning i Norge och som sedan hösten 2018 dragit in över 300 miljoner. Av det har drygt 100 miljoner delats ut till ett stort antal olika miljöprojekt och forskningsinsatser. En motsvarande fond i Sverige beräknades kunna få ihop minst en halv miljard att satsa på miljöarbete.

– Men istället går pengarna här hemma rakt in i statskassan utan att öronmärkas för miljöarbete. Vi är bland de största i landet som arbetar med återvunnen plast. Av de 15 000 ton plast som vi använder i våra produkter är närmare 12 000 ton återvunnen. Vad ska nu ske med all den plasten som inte längre kan återanvändas? Jag är ingen motståndare till miljöavgifter, men plastpåseskatten blir enbart en skatt och visar inte på något samband mellan skatt och åtgärd, fortsätter Lars Lundin.

I Sverige produceras cirka 1 miljard plastpåsar per år. Med en skatt på tre kronor per påse ger det skatteintäkter på tre miljarder årligen. Visserligen är förhoppningen att skatten ska minska förbrukningen avsevärt men det är fortsatt betydande belopp som företagen ska betala in, likt bland annat flygskatten läggs skatten på producenterna som sedan har att välja på att själva ta den ekonomiska smällen eller föra över den till konsumenterna.

Vågar inte ta risken

På samma sätt som flygskatten har höjt biljettpriserna för resenärerna, räknar handeln med att plastpåsarna kommer att kosta sex-sju kronor för kunderna ute i butikerna.

– Vad som ändå retar mig mest är att det finns ett undantag i skatten för ”bärkassar för varaktigt bruk”. Men hur definieras ”varaktigt bruk”, det står det inget om i den nya lagen. Vi skulle kunna starta produktion av en ny typ av bärkassar, för ”varaktigt bruk”. Men eftersom ingen definierat vad det innebär, är det en risk vi inte vågar ta. Om de, trots att ingen vet vad begreppet är, får underkänt av Skatteverket åker vi på skatten retroaktivt, alltså drar vi inte igång en sådan produktutveckling.

Framtiden för företaget handlar nu om att, när skatten minskar den svenska marknaden, öka andelen export. I första hand är fokus inställt på de nordiska länderna.

– Men det känns kymigt med varslen i ett väl fungerande företag.

Fakta: Skatten införs 1 maj 2020. Skattskyldig blir den som tillverkar plastbärkassar, den som för in eller tar emot plastbärkassar från annat EU-land och den som importerar plastbärkassar. Därutöver undantas en fysisk persons tillverkning, införsel, mottagande och import av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk.

I de delar som rör registrering som godkänd lagerhållare
träder i kraft den 1 mars 2020.

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

Igår 15:53
Hillary Clinton, arkivbild. BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
undefined

Clinton: ”Hade gjort ett bättre jobb med viruset”

Om Hillary Clinton hade vunnit presidentvalet hade hennes administration hanterat coronakrisen bättre än den sittande presidenten Donald Trump. Det säger hon i en intervju med Hollywood Reporters podcast ”Awards Chatter”.

– Vi hade inte kunnat stoppa pandemin vid gränsen, så som Trump påstod sig ha gjort i början, men vi hade helt klart gjort ett bättre jobb med att rädda liv, gjort bättre modeller och agerat mer ansvarsfullt.

Enligt Clinton är det frustrerande att befinna sig på sidlinjen.

Igår 12:39
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan