Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Brotten mot företagen

Piratkopior krossar svenska företag – växer okontrollerat

Idag finns det inte en skyddad zon – allt kopieras och pressas ut på den svenska marknaden. Myndigheter och polis står handfallna för den nya tidens fuskare, visar fPlus granskning.

Det händer på semestern eller på nätet: Priset på skorna, klockan, parfymen, skinnjackan är egentligen alldeles för billigt för att vara sant – men vi köper det ändå, och låtsas att det är ”ett fynd”.

Faktum är att vartannat köp av en piratkopierad vara görs med öppna ögon, fullt medvetet om att det är just det – en piratkopia. Men vi låter priset och köplusten trycka undan tanken på att något självklart är fel när ett välkänt varumärke går att köpa till en så billig penning.

Därmed gör vi oss till medspelare på en enorm, svart, marknad. Enligt en färsk rapport från OECD, gjord på uppdrag av Patent- och registreringsverket, utgör piratkopierade varor 3,3 procent av den globala världshandeln och omsätter svindlande femtusen miljarder kronor. Det är mer än den samlade knarkhandeln i världen.

– Frågan är inte vilka produkter som är piratkopierade utan om det överhuvudtaget finns några som inte är det, säger Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv.

Historiskt har just exklusiva konsumentprodukter, kläder, smink, elektronik och liknande varit i fokus när det gäller piratkopiering. Men numera är bredden, marknaden total.

– Idag kopieras i princip allt, från tandkräm, mat och tvättmedel till medicin, elektronik och bildelar, säger Per Holgersson, specialist på piratkopiering på Tullverket i en undersökning om immaterialrättsintrång och piratkopiering som Svenskt Näringsliv genomförde 2015.

Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN

Designern Ida Sjöstedt med sin kopierade klänning. Någon har sålt kläder under hennes varumärke, med falska etiketter, på nätet.

Det svenska Tullverket liksom kollegorna i övriga europeiska länder, för en närmast hopplös kamp mot den lavin av oäkta produkter som varje år flyter över gränserna. Den ökande näthandeln med stora mängder mindre paket som skickas direkt till köparen driver på möjligheten att sälja falska varor.

Piratbranschen har hög lönsamhet och små risker och Sverige förlorar stort eftersom det här slår inte bara mot företaget utan också mot samhället och samhällsekonomin.

EU räknar med att 6,8 procent av alla varor som importeras från länder utanför gemenskapen är piratkopierade och av de som trots allt upptäckts är 69 procent skickade med små postpaket. Trots en växande medvetenhet om problemet, både vad gäller vilka varor det främst rör sig om och i vilka länder som produktionen sker – Kina, Hong Kong, Förenade Arabemiraten, Indien, Singapore och Turkiet – prioriteras inte någon satsning på motåtgärder: ”The Swedish government must do more”, konstaterar OECD torrt i en rapport.

– Piratbranschen har hög lönsamhet och små risker och Sverige förlorar stort eftersom det här slår inte bara mot företaget utan också mot samhället och samhällsekonomin. Att det är så lågt prioriterat är bekymmersamt med tanke på att Sverige är ett litet exportberoende land och har inte råd att svenska varumärken drabbas. Då borde vi vara drivande i det här, fortsätter Karl Lallerstedt.

Det främsta problemet med piratkopiering är att det i grund och botten är en stöld från det företag som investerat, produktutvecklat och producerat originalet. Dessutom finns alltid en betydande risk att piratkopiorna, som naturligtvis inte är testade och godkända, innehåller farliga ämnen och undermåliga delar. Bland annat har tullen beslagtagit p-piller gjorda av – vetemjöl.

De piratkopierade varorna tillverkas ofta i fabriker med dålig och farlig arbetsmiljö, med barnarbete och över huvud taget undermåliga arbetsvillkor. Det finns även idag tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten och numera även till terrororganisationer som finansierar sin verksamhet med piratkopior.

Pressades till konkurs

I ett bredare perspektiv skadar piratkopiorna ett företags varumärke och affärer och möjligheter att investera och produktutveckla. Ett exempel är den svenska Morakniven som ständigt för en hård kamp mot kopior ute på världsmarknaden och senast förra året vann en varumärkesstrid.

Än sämre gick det för det svenska företaget Lovikavanten som till slut blev helt utkonkurrerat och gick i konkurs. Där försvann några av de uppskattningsvis hundratusentals arbetstillfällen inom EU som varje år försvinner på grund av plagiatbranschen.

SKF är ett av de företag som tagit upp kampen mot piratkopieringen med ett team på tolv personer som arbetar heltid på att avslöja falska kullager. Den relativt enkla men viktiga produkten är lätt att kopiera och när den sedan förpackas i lådor med en falsk SKF-logga är den snart sagt omöjlig att avslöja för ett otränat öga.

Men en sämre kvalitet och kortare livslängd leder förr eller senare till problem för kunden och med det risk för att SKF:s varumärke urholkas. Därför finns nu en egenutvecklad app som analyserar inskickade bilder på misstänkta kullager. Visar det sig vara en kopia blir kunden som skickat in bilden erbjuden att köpa ett äkta kullager – och på så vis har SKF både identifierat och etablerat kontakt med en ny kund.

– Det här är rakt igenom lönsamt för oss. Enkelt räknat får vi för varje krona vi investerat i att få bort en förfalskning från marknadenfyra kronor tillbaka. Alla som köpt ett förfalskat lager av misstag har bevisligen behovet av ett äkta, säger Tina Åström inom SKF:s globala antiförfalskningsarbete i en tidigare intervju på prv.se.

28 miljarder omsätts bara i Sverige

Enligt den senaste undersökningen från OECD omsätter svenska piratkopierade produkter 28 miljarder årligen. I sin tur gör det att svenska företag förlorar 17 miljarder och att Sverige som land tappar tusentals arbetstillfällen och cirka sju miljarder i skatteintäkter. Dessutom strömmar det in piratkopierade varor till Sverige till ett värde av 18 miljarder, vilket motsvarar 1, 6 procent av den totala varuimporten.

I dagarna genomförde EU ett möte med ambition att stärka kampen mot piratkopiorna med Europol och den europeiska upphovsrättsorganisationen EUIPO i förarsätet. Bland annat ska unionen försöka stoppa misstänkta betalflöden, kunna ingripa mot vilseledande annonser, stoppa så kallade ”free-trade zones” och öka informationsutbytet länderna emellan. Den svenska regeringen hakar också på och har föreslagit en skärpning av lagstiftningen som träder i kraft den 1 juli i år. Bland åtgärderna höjs maximistraffen från två till sex år för ett så kallar grovt varumärkesbrott.

Kvarstår arbetet på att bryta vår egen längtan efter att ”göra ett fynd”. Hälften av de som köper en falsk vara är alltså medvetna om att det är en kopia. Det innebär stora pengar: ett tillspetsat räkneexempel visar att varje svensk i ”köpkraftsålder” köper piratkopior för 2 000 kronor årligen.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
TT
Framtidens arbetsmarknad

Ekonomer: SCB:s siffermiss sänkte svenska kronan

Det uppmärksammade felet i SCB:s arbetslöshetsstatistik kan ha fått en rad olika konsekvenser, säger två ekonomer till TT.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf pekar på att de överdrivna arbetslöshetssiffrorna bidrog till kronförsvagningar när de presenterades. Den skenbart höga arbetslösheten har också använts som slagträ i upptakten till årets löneförhandlingar, enligt Löf.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är inne på samma linje.

– Statistik är enormt viktigt för ekonomisk-politiska beslut och just arbetsmarknadsdata spelar en central roll för regeringen och för Riksbanken, säger han till TT.

Igår 19:45
Simon Rehnström/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Regeringen bär ansvar för missen – snålat för länge”

Regeringen kan inte bara skylla på SCB utan bär själv en del av ansvaret för den uppmärksammade statistikmissen. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till SvD Näringsliv.

Enligt Winsth har det länge varit tydligt att SCB behöver mer resurser.

– Om man snålar med osthyvelprincipen under lång tid riskerar man att hamna i det här resultatet, säger hon.

Chefekonomen hoppas nu att frågan om myndighetens resurser blir föremål för diskussion.

Hon tror vidare att den nedjusterade arbetslöshetssiffran ökar sannolikheten för en räntehöjning i december.

Igår 20:34
Arkivbild: SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Chefsekonomen ryter ifrån: ”Pinsamt och allvarligt”

Flera bedömare och analytiker började redan för flera månader sedan tvivla på att SCB:s arbetslöshetssiffror faktiskt stämde överens med verkligheten. Varför reagerade inte statistikmyndigheten på att siffrorna såg konstiga ut? Det frågar sig SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i ett Twitter-inlägg.

Han utvecklar sitt resonemang i en intervju med TT:

– Det bekymrar mig att det finns en risk att vi tappar trovärdigheten för statistiken när det framkommer sådana här brister.

Nordea Markets Mikael Sarwe skriver på Twitter att de rättade siffror som SCB släppte på torsdagsförmiddagen rimmar bättre med hans beräkningsmodell, men han spår en ökning av arbetslösheten nästa år.

Igår 11:49
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Förbifarten. Fredrik Persson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trafikverket: Gör om lagen så för låga bud kan nobbas

Lagen om offentlig upphandling bör ändras så att myndigheter får rätt att säga nej till för låga anbud. Det föreslår Trafikverket efter den spräckta budgeten och tidplanen för Förbifart Stockholm, rapporterar SR.

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon menar att spekulativa bud i dag utgör ett problem och leder till förseningar och högre kostnader. Enligt SR gör lagen gällande att Trafikverket måste tilldela kontrakt till det lägsta budet, även om det ligger långt under myndighetens egna beräkningar av kostnaden.

– Vi har valt att driva ett antal fall om vad vi tycker är spekulativ prissättning, men förlorat i rätten, säger Erixon.

Igår 19:41
TT/Svenskt Näringsliv
undefined

Leverantörerna som växer snabbast på den offentliga marknaden

Byggföretagen är duktiga på att göra affärer med offentlig sektor. På Dagens Samhälles topp-20-lista över leverantörer som vuxit mest under senare år, så jobbar 14 med bygg och entreprenad.

Men toppar listan gör it-företaget Iteam Solutions. Första platsen beror enkom på att de vann en upphandling från Arbetsförmedlingen, där uppdraget var att hjälpa nyanlända att komma i jobb.

Ett byggföretag som återfinns på listan, med lång erfarenhet av upphandlingar, är Nackabaserade Byggsnabben. Företaget sysslar med reparation och underhåll av fastigheter och är specialister på ramavtal.

Under fjolåret tecknade Byggsnabben ett avtal med Täby kommun, som genererade flera uppdrag, och ökade omsättningen rejält. Även i år hamnar omsättningen på en hög nivå och företaget ser positivt på framtiden.

Vd Peter Sjöman vill se mindre fokus på lägsta pris i upphandlingar.

– Tyvärr är det ju så att lägst pris vinner, det är en nackdel, säger han till Dagens Samhälle.

För att hamna på listan krävs bland annat att företaget har en omsättning på minst tio miljoner kronor, har minst tio anställda och att affärsvärdet till offentlig sektor har ökat tre år i rad.

8 nov
Läs mer om Kritiken mot upphandlingarna