Företagarjouren

Permittering och korttidsarbete: Allt om de nya reglerna efter Corona

En del av regeringens paket för Coronakrisen handlar om korttidsarbete, också benämnt korttidspermittering. Här listar vi den viktigaste informationen om de nya reglerna från myndigheterna och regeringen.

För att möta coronakrisen har regeringen presenterat en rad krispaket för att hjälpa det svenska näringslivet.

Bland annat har korttidsarbete, också benämnt korttidspermittering, införts.

Kostnadsfördelning av korttidsarbete; källa Tillväxtverket

Vad innebär korttidsarbete/permittering?

Korttidsarbete innebär enligt reglerna att en anställd går ner i arbetstid och lön istället för att du behöver säga upp personen. Kostnaden delas mellan dig som arbetsgivare, den anställda och staten.

Företag kan låta personalen gå ned upp till 60 procent i arbetstid under perioden 16 mars till den sista december i år.

Under tre av de månaderna är det även möjligt att korttidspermittera en anställd upp till 80 procent i maj, juni och juli.

Staten ska bära den absolut största delen av kostnaden.

Lönekostnaden för en anställd minskar med över 70 procent samtidigt som arbetstagaren får behålla nästan 90 procent av sin ursprungliga lön, men det finns ett lönetak (se nedan för mer information om lönetaket).

Reglerna för korttidsarbete ger drabbade företag möjlighet att kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

Ägare och anställda inom familjen omfattas av reglerna

Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj var tidigare inte stödberättigade. Men det här har slopats för stödmånader från och med den 16 mars 2020 till den 31 december 2020.

Det betyder att stöd för korttidsarbete även kan sökas för familjemedlemmar som är anställda i arbetsgivarens företag.

Ägare av enskild firma omfattas inte av reglerna

”Alla utom ägare av enskild firma omfattas av möjligheten att söka stöd. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser.

Det aktuella stödet för korttidsarbete baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som omfattar företag med anställda och täcker därmed inte företagsformen enskild firma”, skriver Tillväxtverket på sin hemsida.

Korttidsarbete omfattar inte nyanställda

Stödet för korttidsarbete ska bara gälla de anställda som varit avlönade tre månader före Tillväxtverkets godkännande. Det gäller för de anställda som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.

Det finns ett lönetak för korttidsarbete

Reglerna för ersättningen gäller löner upp till 44 000 kronor i månaden. För de med en högre lön än lönetaket kommer inkomsten att räknas på 44 000 kronor.

Så mycket stöd kan du få per person och månad för permittering

26 030 kronor per person och månad är det högsta stödet. Det gäller om arbetstidsminskningen är 60 procent och den ordinarie lönen är över 44 000 kronor.

Korttidsarbete kan användas i sex månader

Du som är arbetsgivare kan få stöd för korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering) i sex månader, reglerna ger sedan möjlighet till förlängning med tre månader.

Ansökan öppnade den 7 april

Ansökan sker via Tillvaxtverket.se och öppnade den 7 april. Tiden som stödet kan omfatta är från och med den 16 mars 2020.

Måste man anmäla korttidsarbete till Arbetsförmedlingen?

Företag som väljer korttidsarbete för sina anställda behöver inte lämna en varselanmälan till oss på Arbetsförmedlingen. Det räcker med att ansöka på Tillväxtverket.

Permittering och kollektivavtal

Om du som arbetsgivare har kollektivavtal och vill använda dig av korttidsarbete måste du förhandla med facket. Kontakta din arbetsgivarorganisation för mer information.

Permittering utan kollektivavtal

Om du som arbetsgivare inte har kollektivavtal ska du skriva en överenskommelse om korttidsarbete med minst 70 procent av de anställda på driftsenheten.

Avtalen ingås först när korttidsarbete blivit aktualiserat och ett sådant avtal ska innehålla vilken fast procentnivå arbetstiden ska reduceras med samt vilka anställda som det innefattar.

När ska man göra en avstämning?

Tre månader efter att din ansökan har godkänts ska du göra en avstämning. Från startdatumet har du två veckor på dig att skicka in avstämningen.

Hur går det till?

Du gör det via Tillväxtverkets e-tjänster.

Vad händer om avstämningen inte skickas in i tid?

”Om avstämningen inte skickas in i tid, är du som arbetsgivare skyldig att betala tillbaka tidigare beviljat preliminärt stöd”, skriver Tillväxtverket.

Vad ska en avstämning innehålla?

Du ska sammanställa det faktiska utfallet för korttidsarbetet för stödperioden. Bland annat kan du justera arbetad tid för de anställda som omfattas av stödet.

Kan man bli återbetalningsskyldig?

”Arbetstids- och löneminskningen ska efter hela stödperiodens slut (6 eller 9 månader) uppfylla nivån i avtalet för att du ska ha rätt till stöd. När du gör din sista avstämning kommer vi att kontrollera detta. Är du inte inom gränserna kan du bli återbetalningsskyldig på hela beloppet”, skriver Tillväxtverket.

Hur ansöker man om ytterligare stöd?

Behöver du ansöka om ytterligare stöd för korttidsarbete gör det samtidigt som avstämningen, du ska alltså inte skicka in en ny ansökan.

Toppnyheter

Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

2 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

1 tim
Fartyg i Oslo hamn. Geir Olsen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge skärper reglerna för resor från övriga Norden

Norge skärper nu sina krav för inresor från de övriga nordiska länderna, rapporterar VG. Folkehelseinstuttet har beslutat att ställa samma krav på de nordiska länderna som på länder inom EES och Schengenområdet.

Tidigare gällde att regioner i de nordiska länderna skulle uppvisa färre än 20 smittotillfällen per 100 000 invånaren i snitt per vecka de senaste två veckorna för att människor skulle få resa in i Norge utan att sättas i karantän. Men nu gäller färre än 20 smittotillfällen totalt per 100 000 invånare under de sista två veckorna.

Skåne och Blekinge undantas från de ändrade reglerna, bland annat eftersom smittan där är på väg ner, skriver Expressen.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Polen

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

2 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

2 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

2 tim
Statsepidemiolog Anders Tegnell/Kvinna med munskydd.  TT
undefined

23 forskare: Livsfarligt om FHM hymlar om strategin

Vad är Folkhälsomyndigheten egentligen ute efter? Det frågar sig 23 forskare, bland dem Lena Einhorn, Björn Olsen och Fredrik Elgh i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

De ifrågasätter att myndigheten inte förändrat sina rekommendationer om till exempel munskydd, trots att Sverige är ett av de länder som har flest rapporterade dödsfall per capita.

Forskarna ser två alternativ: antingen är Folkhälsomyndigheten ovillig att medge misstag, eller så tillämpar man i det tysta en outtalad strategi om flockimmunitet – något myndigheten förnekat.

Om så är fallet ”är våra smittskyddsansvariga livsfarliga”, skriver forskarna.

Idag 10:21
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

3 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

5 tim
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin