USA i fokus med Jakob Stenberg

Partierna är döda – länge leve partierna

På kort tid har Republikanerna blivit Trumps parti. Samtidigt slits Demokraterna isär av interna falangstrider. Har de amerikanska partierna spelat ut sin roll, undrar fPlus USA-krönikör Jakob Stenberg.

Inför Republikanernas andra debatt i primärvalet 2015 var Reince Priebus, ordförande för Republikanernas partiorganisation RNC, mån om att samtliga kandidater skulle skriva under en lojalitetsförklaring om att de skulle stödja partiets presidentkandidat oavsett vem som vann. Dokumentet var ett illa dolt försök för att få med sig Donald Trump på tåget och efter dagar av påtryckningar gick fastighetsmagnaten med på att skriva under. Men på ett villkor: att Priebus kom till honom i New York istället för att Trump reste till RNC-ordföranden i Washington. Trots varningar från rådgivare gick Priebus med på kravet. När underskriften väl var på plats leddes partiordförande Priebus ut genom bakdörren och Trump mötte pressen ensam.

Historien återberättas i Politico-redaktören Tim Albertas måsteläsning American carnage och kan låta som en bagatell, om den inte vore talande för partiernas kraftigt minskande betydelse på senare tid.

Etablissemanget testas

Republikanerna och Demokraterna har alltid varit gigantiska enheter med betydande åsiktsskillnader inom partierna och där kampanjerna utgått ifrån kandidater istället för partiet. Likväl har partiorganisationerna varit den självklara basen för att lyckas med genomslag och finansiering. Den sanningen testas nu rejält. Kandidaterna som drog mest uppmärksamhet 2016 – Donald Trump och Bernie Sanders – hade inte tidigare tillhört eller tillhörde inte partierna vars nominering de ville ha. I höstas valdes flera vänsterkandidater in i kongressen som öppet kritiserar Demokraternas ledning.

Efter Bushårens krig och finanskris var Republikanerna 2008 uträknade, men vakuumet fylldes omgående av Tea Party-rörelsen som i sin tur krattade manegen för Trump. Som av en lycklig slump sammanföll denna transformation av partiet med explosionen av sociala medier då partiorganisationen plötsligt spelade mindre roll än en vass tweet. 

Fromma förhoppningar om att Trump skulle bli en traditionell president väl på plats i Vita huset kom på skam. Striderna inom partiet handlar inte längre om libertarianer mot kristen höger, hökar mot duvor eller storstad mot landsbygd, utan för eller emot Trump. Detta är inte längre Lincolns eller Reagans parti, som otaliga tv-kommentatorer upprepat som ett mantra i tre år.

Fromma förhoppningar om att Trump skulle bli en traditionell president väl på plats i Vita huset kom på skam

Flera republikaner försvarar Trump

Presidenten själv bryr sig knappast om det, utan menar att han har gjort partiet starkt igen. Däremot värdesätter han lojala partimedlemmar allra högst. Något som tidigare invandrings- och frihandelsvänliga republikaner visade sig vara mer än villiga att vara. I takt med att deras väljare backade Trump har en rad högprofilerade Trump-kritiker i partiet tvärvänt och valt att försvara presidenten i alla lägen. För oavsett om Trump sitter kvar i Vita huset efter nästa val är en sak klar: Trumpväljarnas åsikter är här för att stanna.

Den enda republikan som utmanar Trump i valet, tidigare guvernören Bill Weld, är knappast att lita på - han kandiderade för Libertarian party 2016. En annan högljudd kritiker, kongressledamoten Justin Amash, gick ur partiet i våras.

Även Demokraterna brottas med existentiella problem. Den framgång som mellanårsvalet i höstas innebar blottade också sprickan mellan partiets moderata kontra progressiva falang. Talmannen Nancy Pelosi försöker tämja de allra mest högljudda rösterna på vänsterkanten, den numera berömda ”the squad” under ledning av Bronx-kongressledamoten Alexandria Ocasio Cortez som likt Trump bemästrar sociala medier till perfektion. Men om en demokrat ska flytta in i Vita huset igen handlar det snarare om att vinna tillbaka Trump-väljare än att tillfredsställa aktivister i vänsterfalangen.

Valet bäddar för splittring hos Demokraterna

En rad frågor klyver Demokraterna itu, från förslag om att förbjuda privata vårdförsäkringar och ge gratis sjukvård till papperslösa till huruvida Trump ska ställas inför riksrätt. När det nu drar ihop sig till presidentval kan ett spöke från 2016 göra läget än allvarligare. Då fick partiorganisationen DNC hård kritik från flera håll för hur Bernie Sanders behandlades och progressiva beskyllde partietablissemanget för att ha bestämt sig för att stödja Hillary Clinton redan på förhand. Irritationen blev knappast mindre efter Clintons nederlag mot Trump.

Även Demokraterna brottas med existentiella problem

Inför 2020 riskerar historien att upprepa sig. Hur agerar partiledningen om en vänsterkandidat, likt Bernie Sanders eller Elizabeth Warren, tidigt går starkt fram i primärvalen? Och hur agerar vänsterfalangen om etablissemangskandidaten Joe Biden vinner nomineringen?

Frågan är om partiet klarar ännu ett val där utgången upplevs som riggad i förväg.

Boktips: American Carnage: On the Front Lines of the Republican Civil War and the Rise of President Trump, av Tim Alberta. En lysande skildring av hur Republikanerna blev Trumps parti. Alberta tar oss med på en resa från George W Bushs sista tid i Vita huset via Tea Party till höstens mellanårsval. 

Serietips: The loudest voice, HBO. Russel Crowe spelar Fox News-grundaren Roger Ailes i miniserien som till skillnad från långfilmen Vice från förra året (om Dick Cheney) lyckas vara realistisk men ändå allt annat än tråkig.

Toppnyheter

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire. Benoit Tessier / TT NYHETSBYRÅN
Trumps nya tullar

Franske ministern: USA:s tullar en ”fientlig handling”

USA:s nya tullar mot EU är en ”fientlig handling” mot allierade. Det sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till reportrar i samband det IMF:s och Världsbankens pågående årsmöte i Washington, rapporterar AFP.

– Det här fientliga handlingarna är inte välkomna, fortsatte han.

Under natten till fredagen införde USA rekordhöga tullar bland annat mot flygplanstillverkaren Airbus och på flera EU-varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar, motsvarande 72,5 miljarder kronor.

1 tim
Sofia Tanaka/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU: Måste vidta åtgärder efter USA:s höjda tullar

EU är nu tvungna att svara på USA:s höjda tullar mot unionen. Det säger handelskommissionär Cecilia Malmström.

– Vi beklagar USA:s val att gå fram med tariffer, säger Malmström i ett uttalande under fredagen.

– Det här lämnar oss utan något annat alternativ än att fortsätta på den inslagna vägen med tariffer i fallet med Boeing, där USA har brutit mot WTO:s regler.

Det var under natten till i dag som rekordhöga tullar mot EU-varor för 7,5 miljarder trädde i kraft.

Tullarna är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus som är i en långdragen konflikt med amerikanska Boeing samt europeiska livsmedelsvaror som ost, vin och whisky.

4 tim
Regis Duvignau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA-tullar mot EU:s Airbus och whisky trädda i kraft

Natten till fredagen trädde USA:s tullar mot EU i kraft. Tullarna gäller varor värda totalt 7,5 miljarder dollar. De är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus samt europeiskt vin och whisky.

Flygplanen från Airbus kommer att kosta ytterligare 10 procent när de importeras till USA. Vin från Frankrike, Spanien och Tyskland beläggs med 25-procentiga tullar.

Frankrikes finansminister Bruno Le Marie har sagt att EU kommer att svara USA inom ramarna för handelsorganisationen WTO:s regler. Han säger samtidigt att det är ansvarsfullt att undvika konflikter i samband med den ekonomiska avmattningen.

– Dessa beslut kan ha väldigt negativa konsekvenser både från ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv.

Tullarna mot Airbus träder i kraft bara en dag efter att USA fått grönt ljus från WTO.

Idag 05:24
Läs mer om Trumps nya tullar
Morgan Johansson (S)/Syriska flyktingar. TT
Kriget i Syrien

”Vi ska inte tillbaka till flyktingsituationen 2015”

Striderna i norra Syrien har drivit över 300 000 människor på flykt – en utveckling som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kallar ”oroande”, rapporterar Expressen. Samtidigt menar han att det i dag är svårare för människor att ta sig genom Europa och att Sverige har en annan lagstiftning än under flyktingvågen 2015.

”Det gör att risken för en ny flyktingkris i Sverige, likt 2015, är avsevärt mindre. Migrationsverket har en beredskapsplan och regeringen har en nära dialog med Migrationsverket. Vi ska inte tillbaka till den situationen vi hade 2015”, skriver han i ett mejl till tidningen.

1 tim
Erdogan i Istanbul i dag. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erdogan kallar Trumps brev ”över gränsen”, lovar svar

Donald Trumps omtalade brev till sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var över gränsen för vad som är acceptabelt i diplomatiska kontakter. Det säger Erdogan i sin första kommentar om brevet, enligt Bloomberg.

I det ovanliga brevet varnade Trump Erdogan för att gå för hårt fram i sin invasion av norra Syrien.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” skrev den amerikanske presidenten.

Erdogan säger att ett svar på brevet inte är högst på agendan just nu.

– Men när tiden är den rätta, så kommer nödvändiga åtgärder att vidtas.

1 tim
Skadad man behandlas på sjukhuset i Tal Tamr i Syrien nära den turkiska gränsen. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Amnesty anklagar Turkiet: ”Allvarliga krigsbrott”

Kurdiska röda halvmånen uppger att minst sex personer vårdas för brännskador som de fått av okända vapen, skriver The Guardian.

FN kommer att samla information om krigsföringen i nordöstra Syrien och uppgifterna om att kemiska vapen används av de turkiska styrkona.

Samtidigt anklagar nu Amnesty Turkiet för krigsbrott skriver flera medier. Organisationen menar att Turkiet gjort sig skyldiga till ”allvarliga överträdelser och krigsbrott” sedan offensiven i nordöstra Syrien inleddes 9 oktober.

4 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Akademiska sjukhus/Björn Kadell. TT
Krisen i sjukvården

Materielkrisen riskerar att fortsätta i flera månader

Läget i Region Uppsala är fortsatt instabilt och det finns en överhängande risk för att materielkrisen i vården kommer att fortsätta en lång tid framöver.

– Det kan mycket väl röra sig om flera månader, säger Björn Kardell, logistikchef vid Region Uppsala, på en presskonferens.

80 procent av all planerad kirurgi genomförs nu och alla nödvändiga och så kallade tidskritiska operationer genomförs.

Verksamheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att rulla på, men medicinska prioriteringar kommer behöva göras för vilka patienter som kan få vård på grund av materielbristen.

3 tim
Erik Weiman, till höger, vid en tidigare pressträff.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledningen i krismöte: ”Vi vill att det ska bli rätt”

Under fredagsförmiddagen höll alla ordföranden i de drabbade regionerna ett krismöte, skriver flera medier. Enligt Monica Johansson från region Södermanland (S) har de målat med de ”breda penseldragen” i diskussionerna om hur materielbristen kunnat uppstå.

Erik Weiman (M) från Region Uppsala vill inte svara på om man kommer att försöka avbryta kontraktet med leverantören i förtid.

– Först ska vi lösa den akuta krisen. Vi vill att det ska bli rätt, och vill inte förhasta oss, säger han till TT.

Senare under fredagen väntas en pressträff där regionerna ska berätta hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Arkivbild.  isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skåne erbjuder regionerna hjälp under materielkrisen

Region Skåne har erbjudit hjälp till de regioner som tvingats ställa in operationer på grund av materielbristen, rapporterar Ekot. Skåne har frågat regionerna om de kan hjälpa till med utrustning, och de ser nu över vilken hjälp som behövs.

– Jag tycker vi har ett ansvar att vara solidariska mot varandra inom regionerna när vi hamnar i den här typen av mycket besvärliga situationer, säger Gilbert Tribo (L), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Skåne.

Under fredagen höll alla drabbade regioner ett krismöte. I till exempel Uppsala finns ännu inget besked om hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården
Arkivbild/Ulf Kristersson TT
De ensamkommande flyktingarna

M: ”Var det här vi varnade för med gymnasielagen”

På punkt efter punkt har farhågorna med den så kallade gymnasielagen besannats, larmade SKL i går.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson instämmer i kritiken.

– Det var det här vi varnade för. Men det finns ingen bättre lösning än att tillämpa lagen och då ska de som inte uppfyller kraven för att få stanna i Sverige också lämna Sverige, säger han till TT.

En del av kritiken från SKL går ut på att lärare hamnar i kläm när betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd.

Kristersson säger att han lider med lärare som tvingas uppfatta sig som domare, men att deras uppgift i grund och botten är att säga om personer studerar och vilka resultat de når.

– Men jag förstår att de tycker att det är en otroligt obehaglig situation och det var en av våra kritikpunkter från början.

3 tim
Manifestation för ensamkommande unga i Stockholm, 2018. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Gymnasielagens risker besannas på varje punkt”

Gymnasielagen som gav ensamkommande unga rätt att stanna i Sverige är svårtolkad och måste ses över, skriver SKL:s ordförande Anders Knape i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Lagen trädde i kraft i juli förra året och omfattar 7 800 ungdomar. På punkt efter punkt har farhågorna kring lagen besannats, enligt Knape. Efter 15 månader ska de unga nu ansöka om förlängt uppehållstillstånd med stor ovisshet som följd, skriver han.

Knape nämner bland annat att skolpersonal står utan vägledning, att utbildningsplatserna är för få och kostsamma och att många unga drabbas av psykisk ohälsa. Han varnar också för ett växande parallellsamhälle när unga som omfattats av lagen får avslag på ansökningar om förlängning.

Igår 07:56
Läs mer om De ensamkommande flyktingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer