USA i fokus med Jakob Stenberg

Partierna är döda – länge leve partierna

På kort tid har Republikanerna blivit Trumps parti. Samtidigt slits Demokraterna isär av interna falangstrider. Har de amerikanska partierna spelat ut sin roll, undrar fPlus USA-krönikör Jakob Stenberg.

Inför Republikanernas andra debatt i primärvalet 2015 var Reince Priebus, ordförande för Republikanernas partiorganisation RNC, mån om att samtliga kandidater skulle skriva under en lojalitetsförklaring om att de skulle stödja partiets presidentkandidat oavsett vem som vann. Dokumentet var ett illa dolt försök för att få med sig Donald Trump på tåget och efter dagar av påtryckningar gick fastighetsmagnaten med på att skriva under. Men på ett villkor: att Priebus kom till honom i New York istället för att Trump reste till RNC-ordföranden i Washington. Trots varningar från rådgivare gick Priebus med på kravet. När underskriften väl var på plats leddes partiordförande Priebus ut genom bakdörren och Trump mötte pressen ensam.

Historien återberättas i Politico-redaktören Tim Albertas måsteläsning American carnage och kan låta som en bagatell, om den inte vore talande för partiernas kraftigt minskande betydelse på senare tid.

Etablissemanget testas

Republikanerna och Demokraterna har alltid varit gigantiska enheter med betydande åsiktsskillnader inom partierna och där kampanjerna utgått ifrån kandidater istället för partiet. Likväl har partiorganisationerna varit den självklara basen för att lyckas med genomslag och finansiering. Den sanningen testas nu rejält. Kandidaterna som drog mest uppmärksamhet 2016 – Donald Trump och Bernie Sanders – hade inte tidigare tillhört eller tillhörde inte partierna vars nominering de ville ha. I höstas valdes flera vänsterkandidater in i kongressen som öppet kritiserar Demokraternas ledning.

Efter Bushårens krig och finanskris var Republikanerna 2008 uträknade, men vakuumet fylldes omgående av Tea Party-rörelsen som i sin tur krattade manegen för Trump. Som av en lycklig slump sammanföll denna transformation av partiet med explosionen av sociala medier då partiorganisationen plötsligt spelade mindre roll än en vass tweet. 

Fromma förhoppningar om att Trump skulle bli en traditionell president väl på plats i Vita huset kom på skam. Striderna inom partiet handlar inte längre om libertarianer mot kristen höger, hökar mot duvor eller storstad mot landsbygd, utan för eller emot Trump. Detta är inte längre Lincolns eller Reagans parti, som otaliga tv-kommentatorer upprepat som ett mantra i tre år.

Fromma förhoppningar om att Trump skulle bli en traditionell president väl på plats i Vita huset kom på skam

Flera republikaner försvarar Trump

Presidenten själv bryr sig knappast om det, utan menar att han har gjort partiet starkt igen. Däremot värdesätter han lojala partimedlemmar allra högst. Något som tidigare invandrings- och frihandelsvänliga republikaner visade sig vara mer än villiga att vara. I takt med att deras väljare backade Trump har en rad högprofilerade Trump-kritiker i partiet tvärvänt och valt att försvara presidenten i alla lägen. För oavsett om Trump sitter kvar i Vita huset efter nästa val är en sak klar: Trumpväljarnas åsikter är här för att stanna.

Den enda republikan som utmanar Trump i valet, tidigare guvernören Bill Weld, är knappast att lita på - han kandiderade för Libertarian party 2016. En annan högljudd kritiker, kongressledamoten Justin Amash, gick ur partiet i våras.

Även Demokraterna brottas med existentiella problem. Den framgång som mellanårsvalet i höstas innebar blottade också sprickan mellan partiets moderata kontra progressiva falang. Talmannen Nancy Pelosi försöker tämja de allra mest högljudda rösterna på vänsterkanten, den numera berömda ”the squad” under ledning av Bronx-kongressledamoten Alexandria Ocasio Cortez som likt Trump bemästrar sociala medier till perfektion. Men om en demokrat ska flytta in i Vita huset igen handlar det snarare om att vinna tillbaka Trump-väljare än att tillfredsställa aktivister i vänsterfalangen.

Valet bäddar för splittring hos Demokraterna

En rad frågor klyver Demokraterna itu, från förslag om att förbjuda privata vårdförsäkringar och ge gratis sjukvård till papperslösa till huruvida Trump ska ställas inför riksrätt. När det nu drar ihop sig till presidentval kan ett spöke från 2016 göra läget än allvarligare. Då fick partiorganisationen DNC hård kritik från flera håll för hur Bernie Sanders behandlades och progressiva beskyllde partietablissemanget för att ha bestämt sig för att stödja Hillary Clinton redan på förhand. Irritationen blev knappast mindre efter Clintons nederlag mot Trump.

Även Demokraterna brottas med existentiella problem

Inför 2020 riskerar historien att upprepa sig. Hur agerar partiledningen om en vänsterkandidat, likt Bernie Sanders eller Elizabeth Warren, tidigt går starkt fram i primärvalen? Och hur agerar vänsterfalangen om etablissemangskandidaten Joe Biden vinner nomineringen?

Frågan är om partiet klarar ännu ett val där utgången upplevs som riggad i förväg.

Boktips: American Carnage: On the Front Lines of the Republican Civil War and the Rise of President Trump, av Tim Alberta. En lysande skildring av hur Republikanerna blev Trumps parti. Alberta tar oss med på en resa från George W Bushs sista tid i Vita huset via Tea Party till höstens mellanårsval. 

Serietips: The loudest voice, HBO. Russel Crowe spelar Fox News-grundaren Roger Ailes i miniserien som till skillnad från långfilmen Vice från förra året (om Dick Cheney) lyckas vara realistisk men ändå allt annat än tråkig.

Toppnyheter

Anders Wallensten/illustrationsbilder.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

”Hoppas att det ska klinga av nu – håll ut det sista”

Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten kan ännu inte säga om restriktionerna kring coronasmittan kommer att förändras inför hösten, men är försiktigt positiv.

Hans förhoppning är att spridningen nu ska klinga av ordentligt och att vi eventuellt ska kunna återgå till ”lite mer normalläge”, säger han i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

Han betonar också att ”det gäller att hålla ut det här sista” och får frågan om det innebär att vi är inne i slutfasen.

– Vi ser ju att kurvorna går neråt även om det går för långsamt.

2 tim
Illustrationsbild.  TT
undefined

Inresestopp delvis lättat – men också förlängt

Regeringen har beslutat att lätta något på restriktionerna för inresor till Sverige, rapporterar TT.

Hittills har bland annat EU-medborgare och deras familjemedlemmar, liksom personer med uppehållstillstånd i Sverige, fått lov att resa in i landet – såvida syftet har varit att återvända hem. Från och med i helgen tas dock hemresekravet bort.

Däremot förlängs det tillfälliga inreseförbudet till Sverige till och med den sista augusti.

1 tim
ALI LORESTANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Digital utbildning för korttidspermitterade

Industriföretag erbjuds nu vidareutbildning för korttidspermitterade medarbetare via en ny digital lärportal.

– Det är viktigt att använda tiden väl och förkovra sig när man inte är på arbetsplatsen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Lärportalen erbjuder utbildning i till exempel 3D-printing och 5G-uppkoppling i produktion. Bakom portalen står bland annat Tillväxtverket, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IF Metall. Utbildningen är gratis för företag upp till ett visst antal anställda.

5 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Vladimir Putin. Pavel Golovkin / TT NYHETSBYRÅN
Putins Ryssland

78 procent säger ja till att ge Putin fler år vid makten

Nästan 78 procent av ryssarna säger ja till den grundlagsreform som gör det möjligt för president Vladimir Putin att stanna vid makten till år 2036, skriver AP. Det står klart efter att alla röster räknats.

Enligt valkommissionen låg valdeltagandet på 64 procent.

Oppositionen menar att siffrorna är orealistiskt höga och anklagar Kreml för valfusk. En mätning från oberoende Levade Center från i maj visade att Putin hade ett stöd på 59 procent, den lägsta siffran på 20 år.

3 tim
Aleksei Navalnyj. Pavel Golovkin / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Oppositionsledaren sågar resultatet: ”En stor lögn”

Det ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj avfärdar resultatet i folkomröstningen om förändringar i grundlagen, rapporterar AFP.

”Det här ’resultatet’ som nyss presenterades är påhitt och en stor lögn. Det har ingenting att göra med opinionen hos det ryska folket”, skriver Navalnyj i ett uttalande.

Enligt omröstningen röstade över 70 procent av ryssarna för förändringarna som bland annat innebär att Vladimir Putin kan sitta kvar som president till 2036.

Igår 21:07
Vladimir Putin. Mikhail Klimentyev / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Putin kan bli kvar till 2036 efter ryska omröstningen

Runt 74 procent av ryssarna ser ut att rösta ja till förslaget om förändrad grundlag som bland annat ger president Vladimir Putin möjligheten att sitta kvar vid makten till 2036. Det står klart med nära en tredjedel av rösterna räknade, skriver AFP.

Omröstningen har pågått under sju dagar och har bland annat skett digitalt. Det officiella resultatet väntas presenteras runt klockan 20 svensk tid.

Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en välregisserad "konstitutionell kupp" vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap, skriver TT.

Igår 18:20
Läs mer om Putins Ryssland
Unga tar examen i Texas/Arkivbild, tidigare självständighetsdag i USA. TT
Coronavirusets spridning – globalt

Varningen inför helgfirande: ”Explosion” av unga sjuka

Allt fler unga insjuknar i covid-19 i USA. Inför USA:s självständighetsdag den 4 juli varnar nu hälsoexperter från delstater som är hårt drabbade av virusutbrottet – däribland Arizona, Texas och Florida – för allvarliga konsekvenser om unga inte blir bättre på att vidta säkerhetsåtgärder.

Quinn Snyder, akutläkare på Arizonas största sjukhus, kallar ökningen av unga patienter för en ”explosion”, skriver The Guardian.

– Om vi ska bekämpa den här pandemin och undvika att sjukhusen svämmas över är det absolut nödvändigt att människor i åldersgruppen 20–44 stannar hemma.

4 tim
Maria Van Kerkhove, WHO.  - / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO: Vissa länder kan behöva återinföra lockdown

Efter att antalet smittade av coronaviruset ökar varnar nu WHO för att vissa länder kan behöva återinföra strikta restriktioner, eller lockdowns. Det sa Maria Van Kerkhove, chef på organisationens nya avdelning för sjukdomar och zoonoser, på en presskonferens uppger CNBC.

Hon uppgav också att det ännu inte är för sent att stoppa spridningen, även om uppgiften för vissa länder kan ”kännas övermäktig”.

Globalt är nu över 10,5 miljoner människor smittade i viruset och över en halv miljon har dött i covid-19 enligt Johns Hopkins University.

Idag 05:12
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Nyamko Sabuni Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

Sabuni: ”De med asylskäl ska få komma till Sverige”

Det är viktigt att partierna kommer överens om en långsiktigt hållbar migrationspolitik för att komma ifrån att ”lappa och laga med tillfälliga lagar”. Det säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni i en intervju med TV4 Nyheterna.

Hon menar att det viktigaste är att Moderaterna och Socialdemokraterna kommer överens eftersom detta är garanten för att en överenskommelse håller över tid.

– För vår del kommer vi att värna asylrätten. Vi ser också behov av en humanitär ventil, det ska finnas ömmande skäl som gör att vissa andra individer ska kunna stanna. Däremellan är vi öppna för diskussion, säger Sabuni.

4 tim
Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jimmie Åkesson  TT
undefined

Gustav Fridolin anklagar S och M för en SD-retorik: ”Som politisk kamikaze”

Miljöpartiets före detta språkrör Gustav Fridolin anklagar Socialdemokraterna och Moderaterna för att genomföra SD-politik. Det skriver han i en debattartikel i tidningen Syre.

”Så har M bestämt att Ulf ska vara lika hård som Jimmie. Och S har bestämt att Stefan ska vara lika hård som Ulf.”

Han menar att partiernas politik är politiskt självmord och skriver:

”Var har M och S lärt sig taktik egentligen? Hos japanska mästare i harakiri och kamikaze?”.

5 tim
Nyamko Sabuni. Jonathan Näckstrand/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sabuni: Missriktad välvilja bakom utanförskap

Med coronakrisen kommer den redan höga arbetslösheten bland utrikes födda att öka. Det skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni på DN Debatt.

Hon menar att en missriktad välvilja har lämnat ett stort antal migranter utanför samhället. Detta eftersom samhället inte ställt upp med tydliga förväntningar om att människor som kommer hit ska bidra till samhället.

”Denna skuld efter politisk underlåtelse måste nu betalas av”, skriver Sabuni.

Hon menar att politiken under lång tid därför måste fokusera på glappet i egenförsörjningen mellan olika grupper.

Igår 21:36
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer