Toppnyheter Senaste nytt Bevakningar
Näringsliv Arbetsmarknad Samhällsekonomi Opinion & debatt Inrikes Utrikes Entreprenörskap Forskning & tech Kultur Sport After Work
Om ƒPlus ƒPlus Morgonkoll ƒPlus Politik ƒPlus-appen Google Play ƒPlus-appen App Store Tyck till om ƒPlus Hantera din personliga data Personuppgiftspolicy Cookiepolicy
USA i fokus med Jakob Stenberg

Partierna är döda – länge leve partierna

På kort tid har Republikanerna blivit Trumps parti. Samtidigt slits Demokraterna isär av interna falangstrider. Har de amerikanska partierna spelat ut sin roll, undrar fPlus USA-krönikör Jakob Stenberg.

Inför Republikanernas andra debatt i primärvalet 2015 var Reince Priebus, ordförande för Republikanernas partiorganisation RNC, mån om att samtliga kandidater skulle skriva under en lojalitetsförklaring om att de skulle stödja partiets presidentkandidat oavsett vem som vann. Dokumentet var ett illa dolt försök för att få med sig Donald Trump på tåget och efter dagar av påtryckningar gick fastighetsmagnaten med på att skriva under. Men på ett villkor: att Priebus kom till honom i New York istället för att Trump reste till RNC-ordföranden i Washington. Trots varningar från rådgivare gick Priebus med på kravet. När underskriften väl var på plats leddes partiordförande Priebus ut genom bakdörren och Trump mötte pressen ensam.

Historien återberättas i Politico-redaktören Tim Albertas måsteläsning American carnage och kan låta som en bagatell, om den inte vore talande för partiernas kraftigt minskande betydelse på senare tid.

Etablissemanget testas

Republikanerna och Demokraterna har alltid varit gigantiska enheter med betydande åsiktsskillnader inom partierna och där kampanjerna utgått ifrån kandidater istället för partiet. Likväl har partiorganisationerna varit den självklara basen för att lyckas med genomslag och finansiering. Den sanningen testas nu rejält. Kandidaterna som drog mest uppmärksamhet 2016 – Donald Trump och Bernie Sanders – hade inte tidigare tillhört eller tillhörde inte partierna vars nominering de ville ha. I höstas valdes flera vänsterkandidater in i kongressen som öppet kritiserar Demokraternas ledning.

Efter Bushårens krig och finanskris var Republikanerna 2008 uträknade, men vakuumet fylldes omgående av Tea Party-rörelsen som i sin tur krattade manegen för Trump. Som av en lycklig slump sammanföll denna transformation av partiet med explosionen av sociala medier då partiorganisationen plötsligt spelade mindre roll än en vass tweet. 

Fromma förhoppningar om att Trump skulle bli en traditionell president väl på plats i Vita huset kom på skam. Striderna inom partiet handlar inte längre om libertarianer mot kristen höger, hökar mot duvor eller storstad mot landsbygd, utan för eller emot Trump. Detta är inte längre Lincolns eller Reagans parti, som otaliga tv-kommentatorer upprepat som ett mantra i tre år.

Fromma förhoppningar om att Trump skulle bli en traditionell president väl på plats i Vita huset kom på skam

Flera republikaner försvarar Trump

Presidenten själv bryr sig knappast om det, utan menar att han har gjort partiet starkt igen. Däremot värdesätter han lojala partimedlemmar allra högst. Något som tidigare invandrings- och frihandelsvänliga republikaner visade sig vara mer än villiga att vara. I takt med att deras väljare backade Trump har en rad högprofilerade Trump-kritiker i partiet tvärvänt och valt att försvara presidenten i alla lägen. För oavsett om Trump sitter kvar i Vita huset efter nästa val är en sak klar: Trumpväljarnas åsikter är här för att stanna.

Den enda republikan som utmanar Trump i valet, tidigare guvernören Bill Weld, är knappast att lita på - han kandiderade för Libertarian party 2016. En annan högljudd kritiker, kongressledamoten Justin Amash, gick ur partiet i våras.

Även Demokraterna brottas med existentiella problem. Den framgång som mellanårsvalet i höstas innebar blottade också sprickan mellan partiets moderata kontra progressiva falang. Talmannen Nancy Pelosi försöker tämja de allra mest högljudda rösterna på vänsterkanten, den numera berömda ”the squad” under ledning av Bronx-kongressledamoten Alexandria Ocasio Cortez som likt Trump bemästrar sociala medier till perfektion. Men om en demokrat ska flytta in i Vita huset igen handlar det snarare om att vinna tillbaka Trump-väljare än att tillfredsställa aktivister i vänsterfalangen.

Valet bäddar för splittring hos Demokraterna

En rad frågor klyver Demokraterna itu, från förslag om att förbjuda privata vårdförsäkringar och ge gratis sjukvård till papperslösa till huruvida Trump ska ställas inför riksrätt. När det nu drar ihop sig till presidentval kan ett spöke från 2016 göra läget än allvarligare. Då fick partiorganisationen DNC hård kritik från flera håll för hur Bernie Sanders behandlades och progressiva beskyllde partietablissemanget för att ha bestämt sig för att stödja Hillary Clinton redan på förhand. Irritationen blev knappast mindre efter Clintons nederlag mot Trump.

Även Demokraterna brottas med existentiella problem

Inför 2020 riskerar historien att upprepa sig. Hur agerar partiledningen om en vänsterkandidat, likt Bernie Sanders eller Elizabeth Warren, tidigt går starkt fram i primärvalen? Och hur agerar vänsterfalangen om etablissemangskandidaten Joe Biden vinner nomineringen?

Frågan är om partiet klarar ännu ett val där utgången upplevs som riggad i förväg.

Boktips: American Carnage: On the Front Lines of the Republican Civil War and the Rise of President Trump, av Tim Alberta. En lysande skildring av hur Republikanerna blev Trumps parti. Alberta tar oss med på en resa från George W Bushs sista tid i Vita huset via Tea Party till höstens mellanårsval. 

Serietips: The loudest voice, HBO. Russel Crowe spelar Fox News-grundaren Roger Ailes i miniserien som till skillnad från långfilmen Vice från förra året (om Dick Cheney) lyckas vara realistisk men ändå allt annat än tråkig.

Av Jakob Stenberg
Publicerad 13 augusti, 11:30

Dela

Facebook Twitter
Öppna i ny flik

Relaterade ämnen

USA i fokus med Jakob Stenberg Bernie Sanders Amerikansk politik Socialism Tea Party-rörelsen Reince Priebus Weld Roger Ailes Trumps USA Dick Cheney Nancy Pelosi Donald Trump Alexandria Ocasio-Cortez Joe Biden Elizabeth Warren Hillary Clinton HBO New York Sociala medier George W Bush Vice Washington Historia Debatt Sjukvård

Toppnyheter

Brexit - förhandlingarna
Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

EU ger Boris Johnson kalla handen om förhandling

Om EU tar bort den så kallade backstop-lösningen från uppgörelsen så kommer Storbritannien att kunna skriva under ett utträdesavtal med EU. Det budskapet gav britternas premiärminister Boris Johnson i går.

Nu kommer svaret från flera EU-håll, i det närmaste synkroniserat:
• En talesperson för Finlands premiärminister Antti Rinne säger att Rinne i går gav Johnson beskedet att EU inte kommer att omförhandla avtalet, enligt Reuters.
• ”Backstoplösningen är den enda lösningen som identifierats av båda parter som undviker en hård irländsk gräns”, säger EU-kommissionens talesperson, enligt The Guardian.
• ”De som är emot backstop-lösningen och inte presenterar realistiska alternativ sätter i själva verket en hård gräns på plats. Även om de inte erkänner det”, twittrar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

43 min
Boris Johnson och kvinna vid brexit-plakat. AP/TT
undefined

Johnson till EU: Slopa den antidemokratiska planen

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

Idag 04:22
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Den globala konjunkturen
Mark Lennihan / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Toppekonom: Sverige stark kandidat för nästa kris

Sverige må ha kommit lindrigt undan den globala finanskrisen 2008. Men nu är vi starka kandidater att falla i det stålbad som USA genomlevde under den perioden. Det varnar toppekonomen Steve Keen för i en intervju med SvD Näringsliv.

Förklaringen är att sedan krisen har den svenska skuldsättningen ökat markant, inte minst hos hushåll som har tagit på sig allt mer krediter i spåren av uppdrivna huspriser.

Det kan jämföras med USA som väntas förskonas en kommande kris, menar Keen.

– Sverige har en mycket högre skuldnivå bland hushåll än USA; 90 procent av BNP medan USA som tidigare hade 100 procent nu är nere på 70 procent, säger han till tidningen.

Däremot spår Keen att USA kommer att gå in i en recession nästa år. Om den amerikanska centralbanken Fed höjer räntan för att tämja inflationen leder det sannolikt till att den privata sektorn använder sina pengar till att betala av skulder i stället för att konsumera.

2 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbanken tror inte på en snar lågkonjunktur

Ihållande tillväxtoro och politisk osäkerhet fortsätter skapa oro på börsen. Men trots det ser Danske Bank inte att det är någon lågkonjunktur på väg det närmaste året.

Det skriver Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige, i ett marknadsbrev där hon konstaterar att den amerikanska räntekurvan har varit en träffsäker indikator historiskt sett på förestående lågkonjunktur. Men hon menar att det finns två förmildrande omständigheter när det gäller räntekurvan.

Det har dels dröjt i genomsnitt 17 månader från att kurvan inverterat tills lågkonjunkturen kommer. Banken menar även att kurvan den här gången kan ha inverterat tidigare än den brukar.

”Historiskt har det ofta funnits en katalysator för en lågkonjunktur. Ekonomisk överhettning, eufori på de finansiella marknaderna, åtstramande penningpolitik och oljeprischocker är några utlösande orsaker. Vi ser dock inte tecken på något av detta nu”, skriver Maria Landeborn.

”Sedan 2012 har tillväxten varit förhållandevis dämpad, inflationen låg och penningpolitiken expansiv. För att en recession ska bli verklighet krävs någon form av chock i ekonomin, vilket exempelvis skulle kunna vara ett storskaligt handelskrig. Vårt huvudscenario är dock att vi kommer att undvika det”, skriver hon vidare.

Igår 14:53
Läs mer om Den globala konjunkturen
Den svenska konjunkturen

Tre företagartips som rustar dig för lågkonjunktur

Vad bör du som småföretagare tänka på nu när varningarna om en lågkonjunktur avlöser varandra? Här ger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg sina tre bästa tips.

Ha en plan

Gör en spaning på hur andra företag med längre erfarenhet. Fråga dessa hur de påverkades av denna typ av omvärldshändelser, vad de gjorde för att möta förändringarna och vad hade de gjort annorlunda.

Skaffa en buffert

En buffert kan var hjälpsam att stödja verksamheter som går knackigt. Kanske kan det vara tillfälle att omstrukturera verksamheten om lönsamheten går dåligt.

Vässa er konkurrenskraft

Vid lågkonjunkutrer blir det extra tydligt hur den löpande verksamheten klarar förändringar i kundbehov, nya försäljningskanaler och förändrade priser kommer att slås ut. Tänk därför konstruktivt och försökt lista ut vilka investeringar behövs för att vässa konkurrensen?

13 min
Svenskt Näringsliv
Småföretagarnas villkor

Här är företaget som satte EU på plats

Med envishet och rätt kontakter lyckades Batteritillverkaren Saft AB i Oskarshamn ändra föreslaget om ett nytt EU-direktiv om cancerogena ämnen i arbetsmiljön. Det skriver Svenskt Näringsliv på sina hemsida.

Allt började när fackklubben på Saft AB tog upp frågan hos Oskarshamns riksdagsledamot Laila Naraghi (S). Med rätt argument, rätt metod och rätt kontakter lyckades hon i sin tur ta frågan hela vägen upp till EU-kommissionen.

– Parlamentet hamnade sedan, i det omarbetade direktivet, väldigt nära vår ståndpunkt, säger hon.

Detta visar att man inte ska ge upp även när det gäller stora institutioner som EU, anser miljöchefen Sven-Erik Mattsson.

Han understryker att även remissinstanser, som arbetsmarknadens parter borde bör gå in och höra sig för om synpunkter i de branscher och enskilda företag för vilka ett nytt direktivförslag har praktisk betydelse.

31 min
Höstbudgeten
ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: I kompromisslandet är alla årets dagar röda

MP:s krav på S att återinföra friår riskerar att kosta staten 8 miljarder kronor – en dyr nota för att S ska kunna vara kvar vid makten, skriver SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Hon menar att när friåret infördes på Miljöpartiets initiativ 2005 kom varningar från Konjunkturinstitutet att det skulle ge färre arbetade timmar och på sikt lägre BNP-tillväxt. Till och med LO menade att friåret borde skrotas, eftersom det inte ledde till den ökade sysselsättning som hade utlovats.

Att nu planera att införa det igen är bekymmersamt och ges lite eftertanke. Visserligen behövs kompromisser, inte minst i det nutida politiska landskapet. Men de löper ständigt stor risk att bli dyra och dåliga. Så är fallet med friåret, skriver Lifvendahl.

2 tim
Elisabeth Svantesson och Stefan Löfven. TT
undefined

Svantesson (M) varnar: ”Pengarna räcker inte till”

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

6 tim
Lööf. Arkiv. Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

C vill lyfta vårdmoms inför budgetförhandlingarna

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Igår 11:34
Läs mer om Höstbudgeten
Klimathotet
En flicka håller ett plakat med orden: Dra i nödbromsen. Felipe Dana / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Klimathotet

En kvarts miljard människor väntas fly klimatkrisen

En kvarts miljard människor förväntas fly på grund av klimatet fram till år 2050, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR skriver TT. Bara förra året tvingades 17 miljoner bort från sina hem på grund av naturkatastrofer och klimatförändringar.

De finns inga exakta siffror på hur många människor som redan har flytt på grund av klimatet, eftersom UNHCR inte mäter det. Samtidigt saknar klimatflyktingar samma rättigheter som andra flyktingar har.

2 tim
En kvinna dricker vatten på ett varmt Times Square i New York. Jonathan Carroll / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

”Finns ingen superlösning på städers klimatproblem”

Strömavbrott, infrastrukturpåverkan och ekonomiska problem är konsekvenser som städer i USA står inför när temperaturen stiger och klimatet förändras, skriver The Guardian.

Det finns ingen universallösning på klimatproblemen, säger Kurt Shickman på organisationen Global Cool Cities Alliance. Istället behöver man titta på individuella, mer skräddarsydda lösningar. Till exempel bör hustak vara vita, fulla av växtlighet eller ha solpaneler. Vita tak reflekterar värmen och kan hålla temperaturen i staden nere.

2 tim
Läs mer om Klimathotet
Joe Biden. Charlie Neibergall / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Biden ökar i ny mätning – får 29 procent av stödet

I en mätning som SSRS gjort på uppdrag av CNN så ökar de demokratiska väljarnas stöd för Joe Biden som vill bli partiets kandidat i det amerikanska presidentvalet 2020. 29 procent av de tillfrågade uppger att de skulle rösta på Biden, vilket är en ökning från de 22 procent han fick i mätningen i juli.

Ingen annan av de personer som vill bli demokraternas kandidat i presidentvalet 2020 har ökat så markant. Konkurrenterna Bernie Sanders och Elizabeth Warren ligger på 15 respektive 14 procent.

4 min
Nyheter från din organisation

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Kärnavtalet med Iran
Wallström, Zarif. Arkivbilder. TT
Kärnavtalet med Iran

Uppmaningen: ”Kräv att han skakar även din hand”

Besöket av Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif väcker starka reaktioner. I Svenska Dagbladet skriver Arvin Khoshnood och Ardavan Khoshnood att utrikesminister Margot Wallström (S) borde ha avstått från mötet men att hon när det nu ändå äger rum måste lyfta kritiken mot honom.

”Mötet med Zarif får inte bara handla om regional stabilitet och ekonomi. Mänskliga rättigheter och internationell fred går hand i hand och för ett fredligt Mellanöstern krävs ett fredligt och sekulärt styre i Iran”, skriver de.

Maria Rashidi, som flytt till Sverige från Iran och nu är ordförande för organisationen Kvinnors rätt, skriver på Facebook att mötet är ett bra tillfälle att visa att Sverige ”värnar demokratiska principer”.

”Att vi i Sverige även kräver att man respekterar våra lagar, regler och värderingar (...) kommer du, som Sveriges representant, se till att herr Zarif visar tillbörlig respekt och skakar även din hand?”, skriver hon.

3 tim
Presskonferens med utrikesministrarna Javad Zarif och Margot Wallström (S) 2016. Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Iransk minister på besök för att säkra kärnenergiavtalet

Irans utrikesminister Javad Zarif besöker i dag Stockholm och högst på agendan för Zarif står att återuppliva kärnavtalet, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

– Zarif är på en rundresa där han vill säkra Europas tydliga stöd för Iranavtalets överlevnad. Det är huvudpunkten vid Sverigebesöket, konstaterar hon.

Javad Zarif var en av dem som tog fram det internationella kärnenergiavtalet som kom till för att stoppa Iran från att utveckla kärnvapen, men som USA drog sig ur förra året.

4 tim
Läs mer om Kärnavtalet med Iran