Sofia Runarsdotter
Framtidens arbetsmarknad

Övergav fast jobb för flexibilitet: ”Stort fokus på risker i samhället”

Alla drömmer inte om ett 9–5 schema där varje dag är den andra lik. För Maria Eriksson blev utforskandet av ett mindre inrutat arbetsliv snart ett nytt sätt att leva. Under ett helt år testade hon att leva helt enligt den nya ekonomin – där i princip allt kan hyras ut. fPlus tar tempen på gig-jobbandet och delningsekonomin utifrån Erikssons erfarenhet.

Efter flera år som politisk skribent och ledarskribent bestämde hon sig. Hon skulle testa att leva ett helt år bara genom delningsekonomi. Rum skulle hyras ut, hon skulle samåka istället för att åka tåg och hyra ut allt som hon bara kunde hyra ut – bland annat en toalett.

– Jag tyckte att det verkade spännande att se hur det fungerar. Dels på ett privat plan men även hur både gig-ekonomin och delningsekonomin påverkar arbetsmarknaden och ekonomin i stort.

Utforskar frågan om försörjning och arbete

I projektet som fick namnet ”366 Days of Sharing” testade hon att leva med både delningsekonomi och gig-ekonomi under hela 2016. Hon har nu i dagarna även släppt boken ” Delad: min berättelse om tillit, teknik och att hyra ut sin toalett” (Volante), där läsaren får följa med under hela året.

– Jag ställde om min tillvaro ganska mycket. Jag drog ned på många frilansuppdrag och började försörja mig på att hyra ut rum i min lägenhet och ta olika gig-jobb. Det visar på ganska många intressanta frågeställningar kring till exempel arbetslinje eller försörjningslinje. På vilka sätt kan man försörja sig själv? 

Det märkligaste Maria Eriksson hyrt ut måste vara sin toalett, konstaterar hon.

– Det var egentligen mer som en kul grej. Jag ville se ifall det verkligen skulle fungera. Jag ville undersöka frågor som; Hur långt kan man gå? Kan man använda de här tjänsterna för vad som helst? Jag kan se ett visst behov – om en person behöver använda en toalett så skulle man kunna gå in i en app och söka upp en privatperson och låna deras. Nu var det tyvärr ingen som kom och hyrde den.

Genom att hyra ut delar av sin lägenhet kunde Maria Eriksson få ”en någorlunda stadig inkomst”. Men hon menar att det inte är nödvändigt att äga saker för att kunna ta del av delningsekonomin.

– Nej, inte som jag ser det. Det handlar om delade resurser. Man kan till exempel bo två kompisar i en hyreslägenhet eller låna olika friluftsgrejer och sportprylar. Det är också delningsekonomi. Det går att dela på resurser även om man inte äger de.

Stort fokus på risker i samhället

Hon menar att 366 Days of Sharing lärde henne att man kan lita på människor i större utsträckning än vad många tror.

– Man kan bland annat skapa nya sociala kontakter och det är väldigt givande. Dessutom finns det mycket i den digitala utvecklingen som skapar flexibilitet. Man blir mindre beroende av att jobba från ett visst ställe och man kan styra sig egen tid. Det finns mycket som är positivt. 

”Är du inte rädd?” Det är den vanligaste frågan som Maria Eriksson får svara på. Hon tror att det i grunden handlar om att människor värderar trygghet och säkerhet högt.

– Dels kan jag tänka mig att det är många som tycker att det verkar lite läskigt att bo hemma hos någon som man inte känner, eller att någon man inte känner bor hos en själv. Det är ganska nytt och lite konstigt. Dessutom finns det en diskussion i samhället om att mycket är farligt. Det är ett stort fokus på risker men egentligen inget fokus på vilka positiva aspekter det finns.

Hon menar att människor lockas av delningsekonomin utifrån tre aspekter: Ekonomiskt - man vill spara eller tjäna pengar. Det kan grunda sig i ett miljötänk och en vilja att utnyttja resurser mer effektivt samt den sociala aspekten – man vill helt enkelt träffa nya människor.

– Ser man till exempel till Airbnb så kan priset spela in men det kan också handla om att få en mer unik upplevelse när man reser. Man kan få mer kontakt med lokalbefolkningen och det kan bli ett roligare sätt att resa. Men tänker man på samåkning eller att låna eller hyra saker så kan det finnas ett miljöperspektiv i grunden. Att man vill utnyttja resurser mer effektivt.

– Men ska man till exempel låna ut en borr till någon så behöver man inte veta så mycket om den andra personen. Det värsta som kan hända är ju i princip att man blir av med borren. Men ska man bo hemma hos någon eller någon ska bo hemma hos dig krävs det mer tillit.

”Människor har alltid lånat saker av varandra”

Under de senaste åren har plattformar som Airbnb vuxit sig starka. De digitala plattformarna kan hjälpa till att skapa trygghet mellan användarna, konstaterar Maria Eriksson.

– Dels kan man se över människors profiler där de presenterar sig och man kan se deras omdömen, man kan starta en konversation för att lära känna varandra lite. Sedan är det ofta så att användarna måste registrera till exempel ID-handlingar på själva plattformen och plattformen kan även ha hand om de ekonomiska transaktionerna.

Hon menar att även om plattformarna skapar trygghet mellan användarna är delningsekonomin inte helt beroende av dem.

– Människor har alltid lånat saker av varandra. Men nu kan det ske i större skala tack vare den nya tekniken. Delningsekonomi sker ofta mellan privatpersoner och det kan handla om att skära bort mellanhänder. Plattformarna utför viktig tjänst som jag gärna betalar för.

Numera har flera kommersiella företag har börjat experimentera med olika delningsmodeller. Bland annat kan man numera hyra verktyg hos Clas Ohlson och Bauhaus.

– Det är en grej som kommer bli allt vanligare tror jag. Företag är väldigt miljömedvetna och ser även en affärsnytta i detta. För de som lånar ut saker peer to peer kan det såklart bli en stor konkurrent. Det är ofta lättare att gå till en Clas Ohlson än att svara på en annons på internet.

Hon berättar att hon fortfarande lever med delningsekonomin och hyr ut rum via Airbnb, men att det under coronakrisen har avstannat.

– Jag gör fortfarande en del gig-jobb. Bland annat så använder jag en app där jag vaktar hundar ibland. Men det gör jag mest för att det är kul att träffa hundar. Men överlag så har jag faktiskt lärt mig att dra ned på mycket utgifter och lever ganska enkelt vilket passar mig.

Gig-jobb och flexibilitet hänger ihop

Den nya gig-ekonomins framfart väcker en del intressanta frågor kring hur arbetsmarknaden ser ut då dagens arbetsmarknadspolitik till stor del är utformad för de som har fasta heltidsanställningar, menar hon.

– Det är diskussioner om lägsta löner och mycket som förhandlas centralt. Men egentligen kan människor leva på många olika sätt. Om man som i mitt fall fick små intäkter så kunde jag klara mig ändå genom att dra ned på många utgifter. Men det skulle nog vara en inkomst som inte skulle anses vara tillräcklig inom kollektivavtal. Vi kommer nog att få se mer debatt om gig-jobben framöver.  

Gig-ekonomin kommer nog att bli vanligare framöver då allt fler kommer att vilja jobba mer flexibelt, menar hon.

– Jag tror att fler kommer att lockas av att kunna bestämma mer över sin arbetstid och sina arbetsuppgifter. För den äldre generationen är heltidsanställningar heligt men för många yngre är det inte alls så. Dessutom kan jag tycka att det finns en falsk trygghet i fasta heltidsanställningar. Man kan fortfarande förlora jobbet och man är beroende av en enda inkomstkälla.

Dessutom finns det en tydligare koppling mellan hur mycket man jobbar och hur mycket man tjänar som kan vara ganska sunt, konstaterar hon.

– Så är liksom livet som frilansare. Jobbar man mycket får man in mer pengar. Jag tror att det i grunden är ganska sunt att man ser kopplingen mellan det arbete man utför och det som man tjänar. Och vill jag tjäna mer pengar kan jag också jobba med andra saker.

Konjunkturen spelar in

Hon konstaterar att det finns en allmän syn på gig-jobb som att det är ganska lågbetalda enkla jobb, vilket är felaktigt.

– Det är inget som säger att det måste vara lågbetalt. Det handlar bara om anställningsformen. Du kan göra ett gig-jobb inom till exempel avancerad IT. Det är arbetsform som skapar flexibilitet för den som utför jobbet och arbetsgivaren. Det ger tillgång till kompetens på ett mer flexibelt sätt.

Att konjunkturen nu mattas av i spåren av coronakrisen skulle kunna leda till ett uppsving för delningsekonomin.

– Jag kan tänka mig när att människor får mindre pengar att röra sig med kan man bli mer medveten om vad man kan låna eller byta med andra. I tider när saker och ting kan ändras väldigt fort tror jag att det kan vara en fördel om man är flexibel och villig att anpassa sig till förändring. Sedan tror jag att många kanske känner att de inte vill äga saker för att det binder kapital och tar upp tid. 

Hon tror att en trend framöver kommer att vara att hyra ut saker där den ekonomiska vinsten är stor nog att kompensera för den tid som man lägger ned.

– Det kan finnas hinder med att lägga ut saker där den ekonomiska vinsten inte är särskilt stor. Det tar tid att ta kort, lägga upp en annons och ta kontakt. Om den tiden man lägger ned inte lönar sig ekonomiskt blir det svårare. Men exakt vilka affärsmodeller som kommer att fungera bäst framöver ska blir spännande att se.

Toppnyheter

Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Uppgift: Scania trappar upp produktionen till hösten

Lastbilstillverkaren och en av Sveriges största arbetsgivare planerar att öka produktionen igen till hösten. Enligt uppgifter till Ekot beställs det fler lastbilar än väntat.

– Efterfrågan har ju varit lite större än vad man räknat med, säger IF Metalls klubbordförande i Oskarshamn, Mikael Johansson, till radion.

Den ökade produktionstakten innebär att Scania kan komma att återanställa personal som fått sluta i samband med coronakrisen, enligt IF Metall. Michael Lyngsie, ordförande för IF Metall på Scania i Södertälje, säger till Ekot att ingen vågade tro på scenariot att det skulle studsa tillbaka så snabbt.

Scanias pressavdelning vill inte kommentera uppgifterna om ökad produktion på grund av att bolaget släpper din delårsrapport om några veckor.

1 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Flera skäl att se över stöden till företagen”

Artister som Petter och Sarah Dawn Finer har nyligen dragit tillbaka sin sina ansökningar om ekonomiskt stöd efter kritiken att de redan tjänar miljoner varje år.

Men när statsmakterna beslutar att stödja branscher under pandemin, ska det då spela roll hur sparsamma dessa företag har varit? undrar DI:s ledarskribent Tobias Wikström.

Han tycker det är olyckligt när stödsystem har villkor som gör att välskötta företag har sämre chanser.

"Motsvarigheten skulle vara att privatpersoner med mycket pengar på banken inte skulle få pengar från a-kassan", skriver han.

På samma sätt som en skattesänkning gäller alla slags bolag borde samma sak gälla när en stödåtgärd kanaliseras via en utbetalning.

Det gäller inte bara under pandemin. Svensk finanspolitik bör i framtiden handla om hur Sveriges ekonomi ska kunna växa igen, med bättre förutsättningar än före krisen, skriver Wikström.

Igår 20:18
HENRIK MONTGOMERY
undefined

Prognos: Sveriges ekonomi kan gå starkast genom krisen

Sverige väntas bli ett av de länder som kommer att drabbas minst ekonomiskt av coronakrisen, enligt Moodys, rapporterar Dagens PS.

Överlag har de nordiska länderna starka statsfinanser och kreditvärderingsjätten Moodys spår en relativt stark återhämtning för hela regionen. Men krisen väntas slå hårdast mot Finland. Där kan tappet nå 6,5 procent. Svenskt BNP väntas falla med 3,8 procent.

När EU gjorde en bedömning förra veckan hamnade Sverige även då högt på listan. I deras rapport väntas dock Sverige få ett större BNP-fall än Danmark.

Igår 12:54
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Foto: Hasse Holmberg / TT
Handeln i siffror

Branschen vädjar om skattesänkningar efter raset

Pandemin kramar musten ur modehandeln. I juni minskade klädförsäljningen med närmare 20 procent i fysiska butiker och deras e-handel, jämfört med juni i fjol. Skoförsäljningen rasade med drygt 30 procent, enligt Stilindex från Svensk Handel Stil.

"Även om kunderna sakta börjar komma tillbaka till butikerna är försäljningstappen fortsatt omfattande. I juni tappade klädhandeln nästan 20 procent och skohandeln hela 30 procent. Situationen är mycket allvarlig", säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

Branschen vädjar nu om åtgärder från politikerna – skattesänkningar – för att klara krisen.

"I ett läge där modehandeln behöver politikens stöd för att ta sig igenom en exceptionell kris gör regeringen precis tvärtom när de väljer att gå vidare med en straffskatt på kläder och skor. Det är tondövt och riskerar att bli nådastöten som tvingar modebutiker att stänga igen", säger Mats Hedenström.

23 min
HENRIK MONTGOMERY
undefined

Nordea: Svensk återhämtning minst i Norden

Efter att ha fallit stort i mars har konsumtionen nu återhämtat sig i alla nordiska länder. Men återhämtningen är långsammare i Sverige än i våra grannländer, visar ny data över korttransaktioner från Nordea.

Transaktionerna i Finland och Norge var drygt sex procent högre i juni 2020 än samma månad 2019. I Danmark är det strax under nollan, medan Sverige ligger sju procent lägre än juni förra året.

I samtliga länder är konsumtionen av varor högre än normalt, medan nivåerna för köp av tjänster ligger betydligt lägre. Vad gäller både frisörer och restauranger var tappet först störst i Finland, Danmark och Norge, men transaktionerna har där kommit tillbaka under maj och juni. Nu är det i stället svenskarna som spenderar minst i Norden hos frisörer och restauranger, jämfört med förra året.

De hårdast drabbade sektorerna i samtliga nordiska länder är kultur, hotell, flyg, och kollektivtrafik.

6 jul
Läs mer om Handeln i siffror
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Studie: Äldre upplever sina barn som kontrollerande

I en enkätstudie med svenskar över 70 år framkommer att åldersgränserna för restriktioner under coronapandemin inneburit att personer i gruppen känner sig kontrollerade av sina barn. Det säger Jannicke Andersson som är universitetslektor i socialt arbete på Högskolan i Halmstad som utfört studien, till SVT Halland.

– Barn och barnbarn tar på sig rollen som den som ska visa omsorg och eftertanke, som ibland övergår i någon form av kontroll.

Folkhälsomyndigheternas riktlinjer lutar sig mot att hög ålder är främsta riskfaktorn för att bli sjuk i covid-19.

28 min
Illustrationsbild. TT
undefined

Ska kartlägga långtidssjuka med coronasymptom

Många vittnar om att de upplevt covid-19-symtom under lång tid, ibland flera månader. Nu får Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag från regeringen att kartlägga de långtidssjukskrivna, rapporterar TT.

Med kartläggningen vill man både hitta information om möjliga behandlingar och förbättra kunskapsläget inom sjukvården.

– Särskilt viktig information just nu är att inte automatiskt utgå från att utdragen feber i flera månader beror på covid-19. Det kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom, Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.

3 tim
Illustrationsbild. jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kraftig ökning av digitala vårdbesök i pandemin

Antalet besök hos digitala vårdgivare som Kry och Min doktor har under vissa månader dubblats sedan coronapandemin bröt ut, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

De privata vårdgivarna online har tagit emot totalt över 800 000 besök fram till i maj i år. Det kan jämföras med de 1,1 miljoner besök som gjordes där under hela förra året.

– Jag tror att många har fått upp ögonen för den här möjligheten. Dessutom har man en tillgänglighet man kanske inte alltid har i den fysiska vården, säger Kent Bobits, verksamhetsutvecklare för e-hälsa på Region Sörmland, där merparten av de digitala vårdgivarna är registrerade.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Människor med ansiktsmask i London. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Varnar för 120 000 döda i andravåg i Storbritannien

Om virusspridningen tar fart på nytt och de styrande inte agerar riskerar Storbritannien ett dödstal på 120 000 personer fram till juni nästa år. Det skriver den brittiska regeringens vetenskaplige chefsrådgivare Patrick Vallance i en ny rapport, rapporterar Sky News.

I rapporten har Vallance och 36 andra forskare gjort uppskattningar för hur en andravåg skulle kunna drabba britterna. Att man skulle hamna på över 100 000 döda är i nuläget inte sannolikt, men rapportförfattarna varnar för vad som kan hända när vädret slår om efter sommaren.

– När vi rör oss mot vintern blir vädret sämre, folk stannar inomhus mer och håller sina fönster stängda, därför ökar såklart sannolikheten för spridning, säger Azra Ghani, professor i infektionssjukdomar.

28 min
Jair Bolsonaro talar i telefon utanför presidentpalatset i Brasilia. Eraldo Peres / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaro: Hoppas kunna vara tillbaka inom en vecka

Jair Bolsonaro har tröttnat på karantänen och ska ta ett nytt test på tisdagen i förhoppning om att det ska visa att han är frisk från covid-19. Det säger den brasilianske presidenten till CNN.

– Jag vet inte om testet kommer att visa på smitta, men om allt ser bra ut återvänder jag till jobbet. Annars kommer jag förstås att vänta ytterligare några dagar, säger 65-åringen och tillägger att han hoppas kunna vara tillbaka på jobbet som vanligt inom max en vecka.

2 tim
Personal vid intensiven på Nyköpings Lasarett tar på sig skyddsutrustning vid arbetet med patienter med covid-19. Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kritiserade andningsskydd från Kina får nu grönt ljus

De kritiserade andningsskydden från Kina som tidigare har stoppats från att användas i vården får nu grönt ljus av Socialstyrelsen, rapporterar SVT Nyheter.

Tidigare under våren godkändes maskerna av Socialstyrelsen. Därefter visade ett annat test att maskerna släpper igenom sju gånger mer vattendroppar än tillåtet, vilket ledde till att användandet pausades.

– Regionerna har informerats om att den tillfälliga rekommendationen att inte använda maskerna nu hävs, säger Erik Magnusson, inköpschef för Socialstyrelsens särskilda organisation, i ett pressmeddelande.

Igår 15:01
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Illustrationsbild.  TT
Dagens börs

Wall Street-tapp smittar av sig: Stockholmsbörsen sjunker

Gårdagens nedgångar på Wall Street och morgonens negativa humör på Asienbörserna smittar av sig på Stockholmsbörsen. Strax efter start står indexen så här:
• OMXSPI: -0,8%
• OMXS30: -0,8 %
Nedgångarna är också tvärtemot hur börsen gick i går då båda ledande index steg nästan 2 procent vardera.

Tisdagsmorgonen har varit rapporttät och även i går efter börsstängning kom ett antal resultatuppdateringar. Bland annat från mätteknikbolaget Hexagon som lämnade en omvänd vinstvarning trots coronapandemi. Hexagon har fått flera riktkurshöjningar under morgonen och aktien är upp drygt 5 procent i starten.

Bland dagens rapportbolag märks Avanza som i det närmaste trefaldigade sitt resultat i det andra kvartalet. Antalet kunder strömmade också in i nätbanken och facit blev en ökning med 68 procent jämfört med andra kvartalet i fjol. Avanzas aktie ökar över 8 procent.

Bostadsutvecklaren JM:s omsättning kom in 3 procent högre än förhandstipsen. Rörelseresultatet blev dock 6 procent sämre än väntat och aktien sjunker drygt 2 procent i börsöppningen.

Godisjätten Cloetta har det fortsatt svårt i coronapandemins spår. Det justerade rörelseresultatet var högre än förväntningarna men bolaget flaggar samtidigt för ett svagt tredje kvartal. Aktien är ner 1 procent.

Texten uppdateras.

10 min
undefined

Teslas börsrally kom av sig – stängde på minus

Tesla rusade över 14 procent på veckans första handelsdag efter att i helgen meddelande bolaget att de sänker priset på sin Model Y.

Tidigare på måndagen fick elbilstillverkaren också en kraftigt höjd riktkurs av Roth Capital till 750 dollar från tidigare 350 dollar.

Som mest aktien handlades under dagen för omkring 1 794 dollar och hade vid den tidpunkten stigit över 600 procent på ett år.

Men uppgången kom av sig och vid stängning hade aktien vänt från starkt upp till tydligt ned. Vid stängning stod den på minus 3,1 procent.

Igår 13:56
Läs mer om Dagens börs
Daniel Lewis Lee Dan Pierce / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Första federala dödsstraffet på 17 år får klartecken i USA

USA:s högsta domstol ger klartecken för det första dödsstraffet på federal nivå på 17 år, skriver AP.

Den dömde trippelmördaren och vit makt-anhängaren Daniel Lewis Lee från delstaten Oklahoma skulle ha avrättats med giftinjektion klockan 22.00 i kväll svensk tid. Ett domstolsbeslut i lägre instans har i sista stund gjort att avrättningen skjutits upp.

Högsta domstolens beslut innebär att avrättningen av Daniel Lewis Lee kan verkställas men det är oklart när den kan ske.

Ingen federal avrättning har ägt rum i USA sedan 2003, trots att det sedan 1988 inte är förbjudet. Förra året meddelade president Donald Trump dock att hans administration återupptar federala dödsstraff.

24 min
Serveringspersonal på en restaurang.  Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kalifornien stänger barer efter stor smittspridning

Kalifornien stänger alla barer och restauranger efter en kraftig ökning av spridning av viruset i delstaten, rapporterar Los Angeles Times.

Även biografer, museum, kyrkor och andra ställen som har inomhusaktiviteter måste hålla stängt för att hindra smittan.

Den 12 juni öppnade Kalifornien upp sina verksamheter, men nu har alltså guvernören Gavin Newsom gått ut med nya restriktioner.

– Vi ser att smittan ökar. Vi måste inse att covid-19 inte kommer att försvinna förrän vi har ett vaccin eller en effektiv behandling för sjukdomen, säger han.

Uteserveringar och take away kommer att vara tillåtet.

Igår 20:18
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer