TT
Hoten mot välfärdsföretagen

Oväntade bråket som hotar Januariavtalet – ”Nu får finansministern förklara sig”

Nu seglar en oväntad stridsfråga upp och skapar irritation mellan regeringen och Centerpartiet. Det handlar om ett momsbeslut som slår stenhårt mot företagen. Regeringen driver på, medan Centerpartiet hänvisar till Januariavtalet. Under tisdagen väntas Magdalena Andersson ge besked.

Den första juli i år kommer privata vårdgivare att drabbas av en kraftig momssmäll. Då ska inhyrd vårdpersonal beläggas med 25 procents moms istället för att, som idag, vara momsbefriade. Detta har Skatteverket beslutat efter att ha tolkat en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

Vårdföretagarna har länge varnat för momshöjningens konsekvenser. Organisationen menar att den slår brett mot den privata vårdsektorn och kompetensförsörjningen av vårdpersonal. En rad privata vårdgivare kommer att tvingas minska sina verksamheter eller helt enkelt lägga ned, konstaterar Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

– Det är riktigt allvarligt. Privata vårdgivare får ett kostnadspåslag på 25 procent utöver själva kostnaderna för att anlita läkare, sjuksköterskor och så vidare. Och det här är en kostnad som inte går att dra av, säger hon.

Bara privata som drabbas

Det är bara privata vårdgivare som drabbas av momssmockan. Offentligt drivna verksamheter får kompensation av staten.

– Det snedvrider naturligtvis konkurrensen mellan offentligt drivna verksamheter och de i privat regi. Det är ju bara de privata vårdgivarna som drabbas av konsekvenserna av momspåslaget på 25 procent, säger hon.

I Januariavtalet står det klart och tydligt att lika ekonomiska villkor ska råda mellan privat och offentligt drivna verksamheter och att konkurrensneutralitet ska råda, markerar Karin Liljeblad och uppmanar riksdag och regering att agera för att rätta till situationen.

– Skatteverkets momstolkning slår skevt, och gör att samma spelregler inte gäller. Det är akut att ta tag i frågan, säger hon.

Finansministern måttligt intresserad

Men finansminister Magdalena Andersson verkar måttligt intresserad av att lösa problemet. Till SVT säger hon att hon har ”svårt att se att vårdföretagens vara eller icke vara handlar om en momsfråga utan handlar om att läkarna väljer att vara egenföretagare”. Men hon får mothugg från ett av de andra partierna som ingår i januariöverenskommelsen.

– Jag tycker att hon är fel ute, säger Per Åsling (C), vice ordförande i Skatteutskottet.

Politiskt bråk har blossat upp

Nu har ett politiskt storbråk blossat upp mellan regeringen och framför allt Centerpartiet. Per Åsling (C) anser att regeringen är fel ute, och att vårdmomsen rimmar illa med det som står i Januariavtalet om att det ska vara lika villkor för privat och offentlig sjukvård.

– Det stämmer inte överens. Offentliga får kompensation, men inte privata aktörer som står för en stor del av den svenska vården. Olika spelregler är oacceptabelt, säger han och menar att regeringen nu måste sätta ned foten och stoppa förändringen som annars träder i kraft den 1 juli.

”Oacceptabla skillnader”

Per Åsling menar att vårdmomsen åsidosätter den rådande principen om att vården ska vara momsfri, vilket kraftigt kommer att påverka möjligheterna att bemanna vården, inte minst på landsbygden.

– Att momsen slår så olika kommer att slå hårt mot privata företag. Det är oacceptabla skillnader. Vi måste ju se behovet av vård, oavsett om det handlar om privat eller offentliga aktörer. Det krävs en kombination för att klara utmaningarna, säger han.

Kan tvingas lägga ned vårdcentraler

Conny Mathiesen, som driver företaget Helsa som har ett flertal vårdcentraler runtom i Sverige, bekräftar bilden. Han berättar att ersättningsmodellerna är olika i olika regioner, men att den gemensamma nämnaren är att de är underfinansierade. I 20 av 21 regioner så går de offentliga enheterna med underskott, säger han.

– Utgångsläget är tufft. Våra personalkostnader utgör 70–75 procent av de totala kostnaderna. Så momspåslaget på 25 procent när vi hyr in personal äter ju upp alla eventuella marginaler. Med full moms blir konsekvensen att vi kan behöva stänga ned fem vårdcentraler, säger Conny Mathiesen.

– Självklart skulle vi helst ha egna fasta timläkare som Magdalena Andersson förespråkar, men det är inte möjligt. Det är det som är problemet. Inte minst på glesbygden är det svårt att rekrytera allmänläkare, utan vi tvingas ju hyra in för att lösa bemanningen, fortsätter han.  

Finansministern ska förklara sig

Under tisdagen kommer Magdalena Andersson att få förklara sig i Skatteutskottet, berättar Per Åsling. Frågan är vad som händer om finansministern håller fast vid sin linje och låter Skatteverkets beslut bli verklighet. Vad händer med Januariavtalet då? Att det är irriterat är det ingen tvekan om.

– Vi lyfter frågan, och driver på ordentligt. Och som sagt, imorgon ska finansministern förklara sig, säger Per Åsling och uppmanar regeringen att sätta ned foten.

– Skatteverkets omtolkningar leder fel. Vårdmomsen kommer ju inte bara att slå mot inhyrning, utan även vårdtjänster från specialister, olika leverantörer som kompletterar den offentliga vården och jobbar ihop med den offentliga vården, lägger han till.

Toppnyheter

Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

3 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – tvingas att be EU om en brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att be EU om mer tid.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

5 tim
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

4 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer