Kirsty Wigglesworth / TT / NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

Ordlista: Här är de viktigaste termerna om brexit

Brexitfolket slänger sig med termer som backstop, övergångsperiod och framtida relation. Men vad betyder de egentligen? Här är de viktigaste uttrycken du borde ha koll på:

Artikel 50

Den paragraf i EU:s Lissabonfördrag som reglerar hur ett land lämnar EU. Slår bland annat fast att utträdet kan ske tidigast exakt två år efter att ett land anmält sin avsikt att lämna EU – vilket i Storbritanniens fall skedde den 29 mars 2017. Utträdet kan även ske tidigare, om parterna kommit överens om villkoren för utträdet, eller senare, om båda sidor går med på att förlänga förhandlingstiden.

Utträdesavtal

Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med och dra i gång, med mera. Försöken att nå fram till ett avtal har tyngts av tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland – men nu är åtminstone ett utkast färdigt. Avtalet behöver godkännas av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet.

Övergångsperiod

Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal blir klart blir det dock ingen övergångsperiod.

Backstop

Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en basebollterm och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Parterna har redan enats om att ett skydd ska finnas – men inte hur det ska se ut.

Den framtida relationen

När ett utträdesavtal väl är klart ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Än så länge har båda sidor bara gett olika fingervisningar om vad man kan tänka sig, även om Storbritannien har tryckt på för att få i gång förhandlingarna redan innan utträdesavtalet är klart. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.

Mjuk brexit

Betecknar ett läge där Storbritannien och EU enas om en framtida relation där skillnaderna mot i dag blir relativt små, exempelvis genom att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion och fortsätter att fullt ingå – mot betalning – i EU:s inre marknad. Ogillas dock kraftigt från de mest brexitsugna britterna, som vill ha full frihet för Storbritannien att välja regler och tullar. Riskerar dessutom att skapa ett läge där Storbritannien, likt exempelvis Norge, tvingas följa EU-regler som man inte har möjlighet att påverka.

Hård brexit

Den situation som uppstår om Storbritannien och EU väljer en framtida relation där man skiljer sig åt ganska mycket. Riskerar att bland annat skapa försenande och fördyrande kontroller vid gränserna och hinder för att sälja produkter på varandras marknader. Hårdheten kan dock mjukas upp beroende på vilken form av handelsavtal man kommer fram till. Ogillas av många företag som i dag är verksamma över gränserna.

Chequers-planen

Theresa Mays medelväg mellan mjuk och hård brexit togs fram vid ett regeringsmöte på Chequers – den brittiska premiärministerns residens utanför London. Innebär skapandet av ett gemensamt tullområde för att lösa tullfrågorna och att Storbritannien delvis blir kvar inom den inre marknaden. Planen ogillas dock både av den mer hårdföra brittiska brexitfalangen och av EU, som anser att den är ett försök att "plocka russinen ur kakan" och dela upp den inre marknaden på ett sätt som inte accepteras.

Avtalslös brexit

"No deal" betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May inte bara behöver göra upp med EU utan också få sitt avtal godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en "no deal" blir det ingen övergångsperiod.

Gränsfrågan på Irland

Långfredagsavtalet, det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland, kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet. Oenigheten om hur det praktiskt och juridiskt ska kunna fungera är just nu vad som stoppar upp hela brexitprocessen.

Toppnyheter

Zelenskij på valvakan. GENYA SAVILOV / AFP
Valet i Ukraina

Zelenskijs parti noterar bästa resultatet sedan 1991

Ukrainas president Volodymyr Zelenskijs parti Folkets tjänare får 43,9 procent av rösterna i parlamentsvalet, visar den första vallokalsundersökningen enligt AFP. Noteringen är den högsta för något parti i ett parlamentsval sedan Sovjetunionen föll 1991.

I ett första tal efter undersökningen säger Zelenskij att partiets huvudprioritet är att avsluta kriget i landet och att bekämpa korruptionen, enligt AFP.

Det proryska partiet För livet hamnar tvåa med 11,5 procent av rösterna.

Folkets tjänare saknar representation i parlamentet sedan tidigare. Men efter att Zelenskij valdes till president tidigare under våren upplöste han parlamentet och tidigarelade parlamentsvalet.

2 tim
Ukrainska medborgare röstar i parlamentsvalet. TT
undefined

”Det politiska landskapet har återigen blivit suspekt”

Söndagens parlamentsval i Ukraina handlar egentligen om en enda sak – huruvida den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj kommer få det parlamentariska stöd som krävs för att han ska kunna infria sina vallöften, skriver SVT:s korrespondent Bert Sundström. Det var ju det som gjorde ”att hela 73 procent av väljarna röstade på honom” – nämligen för att i första hand ”utrota korruptionen”, fortsätter han.

Alla Hurska på The Ukrainan Weekly noterar dock att de politiska rörelser som hoppas på en plats i Ukrainas parlament rymmer många välkända ansikten från tidigare regeringar – och att flera av rörelserna sponsras av en handfull av landets mäktigaste oligarker. I Zelenskyjs eget parti ”Folkets tjänare” återfinns flera bundsförvanter till en av dessa oligarker.

”Dagens politiska situation känns alltför lik den under mitten på 00-talet, när Ukraina liknande en ’oligarkernas republik’”, skriver Alla Hurska.

Idag 11:24
Läs mer om Valet i Ukraina
Cory Booker och Donald Trump. TT
Trumps Amerika

Presidentkandidaten om Trump: ”Värre än en rasist”

USA:s president Donald Trump är ”värre än en rasist”, säger den demokratiska presidentkandidaten Cory Booker i CNN:s tv-program ”State of the union”.

– Han använder rasistiska metaforer och rasistiskt språk för politisk vinning. Han försöker använda detta som ett vapen för att dela vår nation, säger Booker i programmet.

New Jersey-politikern ville inte beskriva nästa års presidentval som en folkomröstning om Trump utan kallade det i stället för ”en folkomröstning om det här landets hjärta och själ”, skriver Axios.

Uttalandena kommer till följd av det ordkrig som pågått sedan Trump uppmanat fyra demokratiska politiker att ”åka hem och hjälpa till att fixa de totalt förstörda och brottsdrabbade ställen därifrån de kom”. Tre av fyra är födda i USA.

5 tim
Donald Trump och Alexandria Ocasio-Cortez. TT
undefined

Ny attack från Trump: Ni kan aldrig förstöra vårt land

USA:s president Donald Trump går återigen till hårt angrepp mot Demokraternas Ilhan Ohmar, Alexandria Ocasio-Cortez, Rashida Tlaib och Ayanna Pressley.

”Jag tror inte att de fyra kongresskvinnorna är kapabla att älska vårt land. De borde be om ursäkt till USA (och Israel) för de hemska (hatiska) sakerna de har sagt”, skriver Trump på Twitter.

Han skriver att kvartetten, som kallas för ”the squad” och tillhör vänsterflanken inom Demokraterna, har förstört sitt parti.

”Men de är svaga och osäkra människor som aldrig kan förstöra vårt underbara land”, skriver han.

Ordkriget tog fart sedan Trump förra veckan uppmanat de demokratiska politikerna att ”åka hem” till länderna som de har påbrå från.

Idag 13:34
Donald Trump. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Kritikstorm mot Trump: ”Försöker starta raskrig”

Flera av Donald Trumps tidigare medarbetare och vänner anklagar nu presidenten för att vara rasist efter hans uttalande om att några kvinnliga kongresspolitiker borde åka tillbaka till de länder de kom ifrån. Det skriver New York Times i ett långt reportage där flera personer vittnar om att presidenten gjort en mängd rasistiska uttalanden i olika sammanhang.

– Donald Trump är en avskyvärd, småaktig rasist och han försöker att starta ett raskrig i det här landet, säger Manigault Newman, som tidigare sparkats från Vita huset efter en schism.

Fox News-korrespondenten och Trumps mångårige vän Geraldo Rivera säger att han tidigare alltid har stått upp för Trump men att presidentens ord denna gång inte går att försvara eller misstolka.

Idag 08:46
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer