Kirsty Wigglesworth / TT / NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

Ordlista: Här är de viktigaste termerna om brexit

Brexitfolket slänger sig med termer som backstop, övergångsperiod och framtida relation. Men vad betyder de egentligen? Här är de viktigaste uttrycken du borde ha koll på:

Artikel 50

Den paragraf i EU:s Lissabonfördrag som reglerar hur ett land lämnar EU. Slår bland annat fast att utträdet kan ske tidigast exakt två år efter att ett land anmält sin avsikt att lämna EU – vilket i Storbritanniens fall skedde den 29 mars 2017. Utträdet kan även ske tidigare, om parterna kommit överens om villkoren för utträdet, eller senare, om båda sidor går med på att förlänga förhandlingstiden.

Utträdesavtal

Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med och dra i gång, med mera. Försöken att nå fram till ett avtal har tyngts av tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland – men nu är åtminstone ett utkast färdigt. Avtalet behöver godkännas av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet.

Övergångsperiod

Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal blir klart blir det dock ingen övergångsperiod.

Backstop

Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en basebollterm och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Parterna har redan enats om att ett skydd ska finnas – men inte hur det ska se ut.

Den framtida relationen

När ett utträdesavtal väl är klart ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Än så länge har båda sidor bara gett olika fingervisningar om vad man kan tänka sig, även om Storbritannien har tryckt på för att få i gång förhandlingarna redan innan utträdesavtalet är klart. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.

Mjuk brexit

Betecknar ett läge där Storbritannien och EU enas om en framtida relation där skillnaderna mot i dag blir relativt små, exempelvis genom att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion och fortsätter att fullt ingå – mot betalning – i EU:s inre marknad. Ogillas dock kraftigt från de mest brexitsugna britterna, som vill ha full frihet för Storbritannien att välja regler och tullar. Riskerar dessutom att skapa ett läge där Storbritannien, likt exempelvis Norge, tvingas följa EU-regler som man inte har möjlighet att påverka.

Hård brexit

Den situation som uppstår om Storbritannien och EU väljer en framtida relation där man skiljer sig åt ganska mycket. Riskerar att bland annat skapa försenande och fördyrande kontroller vid gränserna och hinder för att sälja produkter på varandras marknader. Hårdheten kan dock mjukas upp beroende på vilken form av handelsavtal man kommer fram till. Ogillas av många företag som i dag är verksamma över gränserna.

Chequers-planen

Theresa Mays medelväg mellan mjuk och hård brexit togs fram vid ett regeringsmöte på Chequers – den brittiska premiärministerns residens utanför London. Innebär skapandet av ett gemensamt tullområde för att lösa tullfrågorna och att Storbritannien delvis blir kvar inom den inre marknaden. Planen ogillas dock både av den mer hårdföra brittiska brexitfalangen och av EU, som anser att den är ett försök att "plocka russinen ur kakan" och dela upp den inre marknaden på ett sätt som inte accepteras.

Avtalslös brexit

"No deal" betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May inte bara behöver göra upp med EU utan också få sitt avtal godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en "no deal" blir det ingen övergångsperiod.

Gränsfrågan på Irland

Långfredagsavtalet, det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland, kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet. Oenigheten om hur det praktiskt och juridiskt ska kunna fungera är just nu vad som stoppar upp hela brexitprocessen.

Toppnyheter

Svenska Hamnarbetarförbundets strejk i hamnen i Malmö i januari. Foto: Johan Nilsson/TT
Hamnkonflikten

MI: Fler konflikter väntas på arbetsmarknaden år 2019

År 2018 präglades av stabilitet på arbetsmarknaden. Det gjorde dock inte inledningen av år 2019 med dess varsel om strejker och lockouter, rapporterar Medlingsinstitutet (MI) i ett pressmeddelande. Informationen kommer ifrån rapporten ”Lönebildningen och avtalsrörelsen 2018".

Enligt MI var konfliktdagarna förra året få – den enda strejken var från piloterna hos Ryanair. 30 kollektivavtal omförhandlades utan stridsåtgärder. Dessutom låg näringslivets lönsamhet nära en genomsnittlig nivå och reallönen och sysselsättningsgraden ökade.

2019 har däremot börjat med en konflikt i hamnarna, vilket riskerar att få stora konsekvenser, säger MI:s generaldirektör Carina Gunnarsson i pressmeddelandet.

– År 2019 har börjat med en konflikt i hamnarna som riskerar att få stora konsekvenser. Ser man tillbaka framstår den svenska arbetsmarknaden som en av de fredligaste i världen, men modellen bygger på att båda parter strävar efter att nå lösningar. Dit har vi ännu inte nått i hamnkonflikten, säger Carina Gunnarsson i en pressträff på onsdagen.

Enligt rapporten ser löneökningarna 2018 ut att landa på 2,6 procent, vilket ger en reallöneökning med 0,5 procent. ”Arbetskostnadernas ökningstakt de senaste åren har varit förenlig med både ökad lönsamhet i näringslivet och en förbättrad arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet för många grupper”, står det även i MI:s rapport.

3 tim
Mattias Dahl, vd Transportföretagen. Sören Andersson
Hamnkonflikten

Sveriges Hamnar accepterar redan avfärdat medlarbud

I dag meddelade Sveriges Hamnar att de accepterar det nya medlarbudet i hamnkonflikten. Men det stod redan i måndags klart att Hamnarbetarförbundet avfärdar budet, skriver Arbetsmarknadsnytt. De anser att det är ”närmast identiskt” med tidigare bud.

– Vi har noga övervägt det andra budet som för oss innebär att vi ingår ett kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet, något som vi aldrig tidigare har haft med dem, säger Mattias Dahl, vd för Transportföretagen där Sveriges Hamnar ingår.

I måndags inkom även ytterligare strejkvarsel till Sveriges Hamnar – som nu totalt är uppe i över 100.

– Situationen befinner sig nu i ett allvarligt läge där våra hamnar tappar allt fler kunder och Sverige tappar i förtroende som handelsnation, konstaterar Mattias Dahl till Arbetsmarknadsnytt.

37 min
Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hamnkonflikten

Hamnkonflikten ökar miljöbelastningen – lastbilar kör halvtomma

Konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar får inte bara konsekvenser för näringslivet. Även miljön drabbas när lastbilarna tvingas köra halvtomma på mycket längre sträckor. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Vid de här kortare strejkerna så väntar våra kunder helt enkelt med att skicka godset, men vi har ju fortfarande andra transporter längs samma rutter. Våra lastbilar får köra halvtomma. Sedan när strejken är över måste vi köra extra transporter, utan att kunna ta med något tillbaka. Den stora förloraren är miljön, säger åkeriföretagaren Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.

Han beskriver hur hans kunder tvingas hitta snabba lösningar, som sällan är bra för vare sig miljön eller ekonomin. Många väljer att helt enkelt byta hamn – trots de längre sträckorna som måste köras.

– Om det ständigt är störningar vid vissa hamnar så letar man efter andra hamnar som inte har störningar. Det är ju sunt förnuft, säger Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.

2 tim
Läs mer om Hamnkonflikten
Marc Dietrich
Vårdguiden-läckan

Regeringen farligt naiva gällande datasäkerhet

Säkerhetsläckan från Vårdguiden 1177 beräknas kunna vara den största dataläckan i svensk historia. Hittills. När de svenska myndigheterna inte kan garantera sekretess är läget farligt. Flera ledarskribenter vill att kravet på ansvarstagande ska bli större.

Lydia Wålsten skriver i Svenska Dagbladet att frågan om IT-säkerhet måste lyftas fram för att öka ansvarstagandet hos svenska myndigheter.

”Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät och Vårdguiden. Regeringen behöver visa att man tar frågan om datasäkerhet på allvar. Både det personliga ansvaret hos tjänstemän som individens makt gentemot myndigheter behöver öka,” skriver Wålsten i SvD.

Dagens Nyheters ledarredaktion pekar på att det finns en naivitet hos svenska myndigheter gällande IT-säkerhet. Och att vi måste kunna ställa större krav på att ansvariga får möta konsekvenser efter säkerhetsläckor.

”Vad gäller Facebook kan man alltid sucka och säga att folk vid det här laget borde begripa att de ger sig in i en smutsig lek och får leken tåla. På den svenska sjukvården måste man ställa betydligt större krav. De ansvariga för haveriet måste möta juridiska konsekvenser,” skriver de i Dagens Nyheter.

Igår 21:06
Läs mer om Vårdguiden-läckan
Malkohi-lägret. LUIS TATO / AFP
Valet i Nigeria

Boko Harams offer känner sig bortglömda i valet

Nigerianer som flytt terrogruppen Boko Harams våldsvåg känner sig bortglömda inför valet i landet, skriver AFP. En av dem är Idriss Abdullahi, som fick fly när terrorgruppen utropade hans hemstad till ett ”kalifat” för fem år sedan. Även flyktinglägret Malkohi, där han lever i dag, har utsatts för attacker.

– Till och med djuren har det bättre än jag, säger han till AFP.

Samtidigt säger Abdullahi och de andra flyktingarna nyhetsbyrån talar med att de tänker fortsätta stödja president Muhammadu Buhari i helgens val:

– Under Buhari har vi sett att flera av våra byar inte har återtagits från Boko Haram. Men om vi ger honom en andra chans kan vi kanske få komma hem, säger ungdomsledaren Yunussa Takda.

1 tim
Utrustningen testas inför helgens val. YASUYOSHI CHIBA / AFP
Valet i Nigeria

Uppskjutet val – högt pris att betala för nigerianer

Invånare i Nigeria vittnar om hur det uppskjutna valet drabbar dem ekonomiskt, skriver Al Jazeera.

Okiti Erhovwo berättar att han måste boka om sitt bröllop på grund av beslutet. Hans fästmö har tagit det hårt, säger han.

– Ingen blir glad över sådana plötsliga nyheter. Hon blev ledsen, familjen blev ledsen.

Al Jazeera skriver att många nigerianer reste många mil för att rösta i helgen och att en del nu är ”strandade” i väntan på den nya valdagen den 23 februari. Andra är beredda att betala resekostnaderna på nytt för att kunna rösta.

– Valet är väldigt viktigt och folk vill visa att de har tilltro till demokratin genom att delta i besluten inför framtiden, säger affärsmannen Pascal Matuh.

Igår 21:29
Läs mer om Valet i Nigeria
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Estniska penningtvättshärvan

Analyser: Nu får Bonnesen svårt att behålla vd-jobbet

Oavsett om Birgitte Bonnesen ljög när hon i höstas svor sig fri från penningtvätt eller om hon bara hade noll koll så får hon svårt att sitta kvar som vd för Swedbank, skriver SvD Näringslivs Birgitta Forsberg.

Bonnesens enda chans är att snabbt lägga alla korten på borden, menar Forsberg.

”Sparbanksrörelsen vill knappast förknippas med vare sig dålig kontroll eller lögner. Och allra minst med kriminalitet”, skriver hon.

Frågan om penningtvätt i Baltikum är känslig för den svenska storbanken eftersom Birgitte Bonnesen var chef för bankens baltiska verksamhet mellan 2011 och 2014, skriver Dagens Industris Richard Bråse.

Han konstaterar också att Bonnesen är nere för räkning.

”Utåt sett har det helt klart framstått som att banken är mer mån om att lägga locket på än att lägga korten på bordet”, skriver Bråse.

4 tim
Birgitte Bonnesen, koncernchef för Swedbank  TT
Estniska penningtvättshärvan

Misstänkt penningtvätt om 40 miljarder i Swedbank

Swedbank kan ha använts för omfattande penningtvätt under närmare 10 år, rapporterar SVT.

Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i storbanken och Danske Bank.

Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande i Transparency International Sverige, säger att ”det här en massiv skandal”.

– Utifrån Uppdrag gransknings uppgifter har bankens tillåtande av misstänkta transaktioner utgjort en ansenlig del av verksamheten, i paritet med Danske Bank, säger hon.

Idag 06:15
Bill Browder och Swedbanks koncernchef Birgitte Bonnesen.  TT
Estniska penningtvättshärvan

Stulna ryska skattemedel skickades till Swedbank-konton: ”Blodspengar”

Stulna ryska skattepengar har slussats genom konton i Swedbank, rapporterar SVT.

Totalt ska 150 miljoner kronor från den största skattekuppen någonsin i rysk historia ha passerat ett 50-tal Swedbank-konton i Baltikum. I botten ligger skatterevisorn Sergei Magnitskijs död, enligt SVT. Han pekade ut ryska topptjänstemän som delaktiga i ett bedrägeri värt totalt 1,5 miljarder kronor, innan han dog i ett häkte.

Finansmannen Bill Browder tror att de som hanterat de stulna pengarna kommer att få ta konsekvenser.

– Detta är blodspengar, säger Browder, visselblåsaren bakom Danske Bank-härvan, till SVT.

SVT har sökt Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, som har avböjt intervju.

5 tim
Läs mer om Estniska penningtvättshärvan

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L). Arkivbild. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

Analys: KD har gynnats av borgerliga missnöjet

L och C straffas för att partierna släppte fram Stefan Löfven (S) som statsminister. Det säger TV4:s politiska kommentator Ulf Kristofferson med anledning av den senaste opinionssammanställningen som visar att L och C båda är mindre än KD.

Enligt Kristofferson har L och C:s beslut att stödja Löfven inte gått hem hos de borgerliga väljarna, ett missnöje som KD i stället har gynnats av.

– Ebba Busch Thor (KD) har lyckats fånga upp det missnöjet effektivare än både moderatledaren och SD:s Jimmie Åkesson, säger han.

Aftonbladets Lena Mellins analys är snarare att det ökade stödet för KD beror på Busch Thors tydlighet som partiledare. Mellin anser att det även är anledningen till att det gått bra för C, V och SD efter valet – de har alla skarpa partiledare.

”De är tydliga, så tydliga att man kan vara för eller emot dem”, skriver hon.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD). Arkivbild. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

Starkt framåt för KD i väljaropinionen

Kristdemokraterna får 7,9 procent i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning, jämfört med 5,4 procent i den förra sammanställningen i november. Liberalerna och Miljöpartiet däremot hamnar under riksdagsspärren.

Sammanställningen visar att Socialdemokraterna fortsatt är det största partiet, följt av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vänsterpartiet går om Centerpartiet och är det fjärde största, enligt TV4.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

Idag 05:25
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Arkivbild. Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

Mätning: Ökat väljarstöd för M – rekordlågt för L

Moderaterna har ökat sitt väljarstöd med 2,4 procentenheter till 19,5 procent – och har nästan återhämtat sig sedan valet. Det visar Demoskops februarimätning som gjorts på uppdrag av Expressen.

Liberalerna landar på 3,3 procent, vilket är en rekordlåg siffra i Demoskops mätningar och en minskning på 1,2 procentenheter sedan januarimätningen.

Även Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tappar väljarstöd. Däremot får Centerpartiet bättre stöd än mätningen i januari.

Inga av förändringarna är statistiskt säkerställda.

8 feb
Läs mer om Opinionsläget