Kirsty Wigglesworth / TT / NTB Scanpix
Brexit

Ordlista: Här är de viktigaste termerna om brexit

Brexitfolket slänger sig med termer som backstop, övergångsperiod och framtida relation. Men vad betyder de egentligen? Här är de viktigaste uttrycken du borde ha koll på:

Artikel 50

Den paragraf i EU:s Lissabonfördrag som reglerar hur ett land lämnar EU. Slår bland annat fast att utträdet kan ske tidigast exakt två år efter att ett land anmält sin avsikt att lämna EU – vilket i Storbritanniens fall skedde den 29 mars 2017. Utträdet kan även ske tidigare, om parterna kommit överens om villkoren för utträdet, eller senare, om båda sidor går med på att förlänga förhandlingstiden.

Utträdesavtal

Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med och dra i gång, med mera. Försöken att nå fram till ett avtal har tyngts av tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland – men nu är åtminstone ett utkast färdigt. Avtalet behöver godkännas av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet.

Övergångsperiod

Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal blir klart blir det dock ingen övergångsperiod.

Backstop

Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en basebollterm och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Parterna har redan enats om att ett skydd ska finnas – men inte hur det ska se ut.

Den framtida relationen

När ett utträdesavtal väl är klart ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Än så länge har båda sidor bara gett olika fingervisningar om vad man kan tänka sig, även om Storbritannien har tryckt på för att få i gång förhandlingarna redan innan utträdesavtalet är klart. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.

Mjuk brexit

Betecknar ett läge där Storbritannien och EU enas om en framtida relation där skillnaderna mot i dag blir relativt små, exempelvis genom att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion och fortsätter att fullt ingå – mot betalning – i EU:s inre marknad. Ogillas dock kraftigt från de mest brexitsugna britterna, som vill ha full frihet för Storbritannien att välja regler och tullar. Riskerar dessutom att skapa ett läge där Storbritannien, likt exempelvis Norge, tvingas följa EU-regler som man inte har möjlighet att påverka.

Hård brexit

Den situation som uppstår om Storbritannien och EU väljer en framtida relation där man skiljer sig åt ganska mycket. Riskerar att bland annat skapa försenande och fördyrande kontroller vid gränserna och hinder för att sälja produkter på varandras marknader. Hårdheten kan dock mjukas upp beroende på vilken form av handelsavtal man kommer fram till. Ogillas av många företag som i dag är verksamma över gränserna.

Chequers-planen

Theresa Mays medelväg mellan mjuk och hård brexit togs fram vid ett regeringsmöte på Chequers – den brittiska premiärministerns residens utanför London. Innebär skapandet av ett gemensamt tullområde för att lösa tullfrågorna och att Storbritannien delvis blir kvar inom den inre marknaden. Planen ogillas dock både av den mer hårdföra brittiska brexitfalangen och av EU, som anser att den är ett försök att "plocka russinen ur kakan" och dela upp den inre marknaden på ett sätt som inte accepteras.

Avtalslös brexit

"No deal" betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May inte bara behöver göra upp med EU utan också få sitt avtal godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en "no deal" blir det ingen övergångsperiod.

Gränsfrågan på Irland

Långfredagsavtalet, det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland, kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet. Oenigheten om hur det praktiskt och juridiskt ska kunna fungera är just nu vad som stoppar upp hela brexitprocessen.

Toppnyheter

Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Handelsbråket Kina-USA

Svarta moln över bilbranschen

Handelskrig mellan USA och Kina, hot om amerikanska tullar på europeiska bilar och Brexit. Molnen hopar sig över den globala bilbranschen.

– Om det blir biltullar och om fri global handel ifrågasätts kan det mycket väl trigga en lågkonjunktur, säger Håkan Samuelsson, vd på Volvo Cars, till TT.

För Volvo Cars har handelskriget mellan USA och Kina så här långt resulterat i att den nyöppnade fabriken i North Carolina inte kommer att expandera så snabbt som tidigare planerats.

Håkan Samuelsson ser dock ljusglimtar i mörkret. Volvo Cars slår försäljningsrekord i år igen och skulle det värsta hända under 2019 så kan hans bolag tjäna på att vara en av de mindre tillverkarna av premiumbilar, påpekar han.

1 tim
Jae C. Hong / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Handelsbråket Kina-USA

Volvo dras in i handelskriget

Politiskt påverkade beslut får allt större betydelse för svenska storbolag som Volvo Cars och AB Volvo. De båda bolagen som har kinesiskt ägande tvingas nu parera de tvära kasten i handelskriget mellan USA och Kina.

– Det är ingen optimal situation att behöva fatta beslut om långsiktiga miljardinvesteringar i en miljö som präglas av lynniga politiker som driver ett avancerat maktspel, allra helst inte i teckenform på twitter, skriver Göteborgs-Postens ekonomikrönikör Torbjörn Isacson.

Volvo-bolagen måste inte bara hantera relationen mellan supermakterna, utan också den politiska scenen i Kina, osäkerheten i konjunkturen, och hur konkurrenterna manövrerar i det internationella maktspelet.

– Den stora osäkerheten påverkar den för tillfället inställda börsintroduktionen av Volvo Cars, som redan lider av oklar framtid för biltillverkare, skakiga finansmarknader och en ägare med uppenbart orimliga prisförväntningar, avslutar han.

6 dec
Läs mer om Handelsbråket Kina-USA
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Slasktratt-skatt döljer sig i arbetsgivaravgifterna

Enligt Statens Resultaträkning 2017 så betalar vi företagare ungefär 530 miljarder kronor i arbetsgivaravgift till statskassan. Det motsvarar 12 procent av BNP. Vad får vi egentligen för det? Det undrar välfärdsföretagaren Minna Fröjdholm i en debattartikel på sajten Företagande.se.

”Förutom att vi genom sociala avgifter betalar en del till allmänna pensionen och socialförsäkringarna, så betalar vi enorma belopp till okända utgifter som inte har någon koppling till arbete eller arbetstagare”, skriver hon.

Enligt Minna Fröjdholm utgörs 23 procent av den sociala avgifterna en okänd slasktratt-skatt, som inte allas är ”Sociala avgifter”.

Det borde därmed finnas utrymme för att sänka arbetsgivaravgifterna, menar debattören.

3 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

”De dolda skatterna ett demokratiskt problem”

Debatten om att den allmänna löneavgiften, som upptar en stor del av arbetsgivaravgiften egentligen är en ”dold” skatt, har fått nytt fäste på Blekinge Läns Tidningars opinionssida.

Där skriver ledarskribenten Anders Gustafsson att den allmänna löneavgiften inte ger löntagarna några som helst förmåner utan det är en ren skatt som arbetsgivaren betalar in till staten. Dessutom väntas den öka om den rödgröna övergångsbudgeten går igenom.

”Från att ha legat på 1,5 procent av den anställdes inkomst 1995, kommer den allmänna löneavgiften, om regeringens budgetförslag går igenom, att uppgå till 11,62 procent”, skriver han.

Gustafsson menar därmed att Sverige har ett icke-transparent skattesystem, där medborgarna tror att skattetrycket i själva verket är lägre än vad det faktiskt är.

”Att hundratals miljarder kronor benämns avgift när de i själva verket är skatt är givetvis ett demokratiskt problem.”

5 dec
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Elisabeth Svantesson (M). TT
Höstbudgeten

Budgetomröstning blir av i morgon som planerat

I morgon kommer riksdagen att rösta om Sveriges nästa budget. Det finns inga planer på att skjuta upp omröstningen, rapporterar TT.

– Finansutskottet har justerat sitt betänkande och det är det som ligger till grund för debatten i kammaren, säger riksdagens kammarsekreterare Johan Welander.

Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation, som får stöd av Sverigedemokraterna, går mot seger. Både Centerpartiet och Liberalerna har meddelat att de kommer att lägga ned sina röster.

1 tim
Karolina Skog.  Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Skog (MP) kritisk: Flyget återigen ett skattefrälse

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ kommer troligen att röstas igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Partierna vill bland annat ta bort flygskatten.

Miljöminister Karolina Skog är mycket kritisk till flera förslag.

– Ett exempel är att de vill ta bort flygskatten, och då ser till att flyget återigen blir ett skattefrälse och det blir enklare för den delen att släppa ut. Och då minskar ju också det proaktiva klimatarbetet i Sverige, säger hon.

6 tim
Debatt mellan Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C). Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: C låter SD avgöra den ekonomiska politiken

Trots att Sverigedemokraterna stödjer M-KD-budgeten kommer Centerpartiet att släppa fram den.

”Annie Lööfs besked i går innebär nämligen att hon överlåter åt Jimmie Åkesson att avgöra Sveriges ekonomiska politik”, skriver Aftonbladets Anders Lindberg.

Frågan är varför samma princip inte gäller i statsministeromröstningen, skriver Lydia Wålsten i Svenska Dagbladet. Hon tycker att Centerpartiet ger ”sladdriga motiveringar” och att det är svårt att förstå vad som styr om Centerpartiet röstar ja eller nej.

”Uppdelningen mellan aktivt och passivt stöd är fiktiv”, skriver Wålsten.

5 tim
Läs mer om Höstbudgeten
Brexit
Jean-Claude Juncker talar i EU-parlamentet på tisdagen FREDERICK FLORIN / AFP
Brexit

Juncker: Inget utrymme kvar för omförhandling

Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker upprepade på tisdagen att det inte finns ”något som helst utrymme för omförhandling” av brexitavtalet, rapporterar The Guardian.

– Men självklart finns det utrymme om det används intelligent. Det finns utrymme för att ge ytterligare förtydliganden och ytterligare tolkningar utan att öppna utträdesavtalet.

Han fortsätter: – Detta kommer inte att hända: Alla måste notera att utträdesavtalet inte kommer att öppnas på nytt.

1 tim
Theresa May PARBUL / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit

”May undvek förnedring – men landet är kvar i limbo”

Premiärminister Theresa May sköt inte upp voteringen av brexitomröstningen för att hon ville, utan för att hon och hennes team försöker undvika ett fasansfullt nederlag, skriver BBC:s Laura Kuenssberg.

May köper sig lite mer tid, men beslutet att skjuta upp omröstningen leder till ytterligare en törn i hennes trovärdighet. Samtidigt hänger den stora frågan i luften – hur kunde hon någonsin tillåta att det fick gå så här långt, fortsätter Kuenssberg.

Premiärministerns beslut bekräftar det alla redan visste, skriver Jen Kirby i en analys i Vox. May saknar stöd för sitt utträdesavtal och omröstningen skulle leda till ett sådant förnedrande nederlag att hela hennes regering skulle kunna äventyras.

Storbritannien är nu kvar i limbo i ytterligare en tid och då May verkar sakna en plan B vet ingen vad som kommer hända härnäst, konstaterar både Kuenssberg och Kirby.

4 tim
Arkivbild: Theresa May (till vänster) och Angela Merkel Lisi Niesner / TT NYHETSBYRÅN
Brexit

Mays krisplan: Träffar Merkel för att rädda avtalet

Efter gårdagens besked att den avgörande omröstningen om brexitavtalet skjuts upp rusar nu Theresa May till Europa för att försöka få till eftergifter och förhandlingar som kan göra hennes avtal mer aptitligt för parlamentet i London.

I dag åker hon först till Berlin för att träffa förbundskansler Angela Merkel i ett försök att få till ”ytterligare försäkringar” att den så kallade backstop-lösningen på Irland inte kommer att träda i kraft, rapporterar The Guardian. Därefter flyger hon till Haag för att träffa Nederländernas premiärminister Mark Rutte. Hon väntas också träffa EU:s Donald Tusk och Jean-Claude Juncker.

5 tim
Läs mer om Brexit
Annie Lööf (C). Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Ledare: Lööfs självbild tyder på storhetsvansinne

Att förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet slutade i en kraschlandning har få svenska ledarskribenter missat. Värmlands folkblads Peter Franke funderar på vilka eftergifter Annie Lööf (C) egentligen gjorde i förhandlingarna.

”Lööfs självbild tyder på ett visst mått av storhetsvansinne. Vem tror hon att hon är?” frågar han sig.

Ett extra val och en M+KD-regering med stöd av SD är de två alternativ som nu återstår, tror Västerbotten-Kurirens Ola Nordebo.

”Det vore onekligen bedrövligt, om månaders sonderingar efter ett förutsägbart valresultat landar i någon av de två desperata nödlösningarna”, skriver han.

Oavsett vilket måste talman Andreas Norlén sluta prata och börja öppna för voteringar, även om det snabbare bidrar till det extra val som Norlén sagt att han vill undvika, skriver Fredrik Haage i Smålandsposten.

”Det finns ingen grundlagsparagraf som behandlar problemet med talmannens eftermäle.”

5 tim
Annie Lööf i dag. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Uppgifter: Stämningen blev sämre ju längre tiden gick

De fyra partier som förhandlade om ett regeringssamarbete står längre ifrån varandra nu än tidigare, enligt uppgifter till DN. De fem dygn långa förhandlingarna inleddes lovande men ju längre tiden gick desto sämre blev stämningen, enligt källorna.

Centerledaren Annie Lööfs agerande ifrågasätts av företrädare för de olika riksdagspartierna, efter dagens besked att hon säger nej till S-samarbete.

– Det är svårt att avgöra om det här är ett spel som ska landa i något annat eller inte, säger en källa.

Igår 22:14
Läs mer om Valet - regeringsbildningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Vändning på Wall Street lyfter Stockholmsbörsen

Efter att ha noterats nära dagslägsta när Stockholmsbörsen stängde vände Wall Street-börserna upp ordentligt på måndagskvällen. Det ger stöd till kurserna på Stockholmsbörsen som noteras klart högre efter en en timmes handel. • OMXS: +1,0 procent • OMXS30: +1,1 procent Oron för handelskonflikten mellan Kina och USA har lättat något efter att ländernas vice premiärminister respektive finansminister rapporteras ha diskuterat tidtabellen för fortsatta handelssamtal.

Efter bara två år på börsen lägger riskkapitalbolaget CVC ett kontantbud om 55 kronor per aktie i Ahlsell. Aktien stängde i går på 41,50 kronor och stiger 30 procent till strax under budnivån.

Atlas Copco ökar strax över 2 procent efter en köprekommendation från UBS.

3 tim
Urjit Patel.  TT
Dagens börs

Centralbankschefs avhopp sänker indiska aktier

Det var små rörelser på Asiens större börser under tisdagsmorgonen. Vid 05.15-tiden, svensk tid, ser indexen ut som följer:

• Nikkei: –0,5 % • Shanghai: +0,3 % • Shenzhen: +0,6 % • Hongkong: –0,1 % • Kospi: +–0

Framåt kan det komma att bli större rörelser på börserna.

– Vi förväntar oss volatilitet och mer stora rörelser både uppåt och på nedsidan, säger Alicia Levine, BNY Mellon Investment Managements chefsstrateg, till Bloomberg.

Bloomberg skriver att investerare behöver stålsätta sig för att det kan bli så att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal.

Indiska aktier har handlats ner sedan centralbankschefen Urjit Patel överraskande avgått, skriver Bloomberg.

Patel ska ha fått kritik av regeringen för sin hårdhänthet när det kommer till att städa upp Indiens banksektor, enligt CNBC.

Idag 04:27
Läs mer om Dagens börs