Kritiken mot kultur- och idrottsminister Amanda Lind tas upp på flera tidningars ledarsidor.

Jesper Sandström anser i Svenska Dagbladet (obunden moderat) att kritiken avslöjar en ”märklig syn på ministerns roll”, att hon skulle vara branschens företrädare i regeringen. Det går tillbaka till 1970-talets syn att politiken ”är och bör vara en självklar och aktiv del av kulturen”.

I Aftonbladet (obunden socialdemokratisk) skriver Lotta Ilona Häyrynen att Amanda Lind hamnat i en korseld mellan skräniga hockeysupportrar och Jonas Gardell. Kulturarbetarna behöver se en framtid, konstaterar hon.

”Däremot är det inte Amanda Linds avgång som kommer rädda kulturlivet. Ingen miljöpartist kan få en s-regering att prioritera kulturen”, skriver hon.

Fredrik Hultman i moderata Barometern är inne på samma linje. Kritiken mot regeringens coronalinje är befogad, men inte den mot Lind personligen, anser han.

Svenska journalister har inte samma yrkesetik som sina kollegor i Storbritannien. Det skriver Richard Orange, Sverigekorrespondent för brittiska The Telegraph, i en debattartikel i Aftonbladet.

Brittiska journalister känner inget ansvar för att hjälpa myndigheterna eller hålla läsarna lugna, något han menar är annorlunda i Sverige. Därför har svenska medier misslyckats i sin roll att ställa regeringen och myndigheterna till ansvar, menar han.

Samtidigt ser han fördelar med den svenska inställningen:

”Om man jämför hur de som bor i Storbritannien nu mår – de är arga, rädda och besvikna, medan folk i Sverige trots allt är ganska lugna – är jag inte längre helt säker på vilken etik som är den bättre.”

Den föråldrade hyresmomsen medför stora samhällsproblem då lokaler står tomma istället för att användas. Det skriver Anna Sandberg Nilsson, momsexpert hos Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i UNT.

”Reglerna utestänger idrottsföreningar, vård/skola/omsorg från lokaler, motarbetar aktiviteter i utanförskapsområden, hindrar delade miljömässigt hållbara arbetsplatser, missgynnar upprustade lokaler och hindrar flexibla butikslösningar”, skriver hon.

Hyresmomsen som infördes 1979 innebär att fastighetsägare frivilligt kan registrera lokalerna för att momsbeskatta hyran och på så sätt kunna dra av den ingående momsen för investeringar och underhåll. Men det hela bygger på att lokalerna ska hyras ut till momspliktiga verksamheter, hyrs ut på heltid och avse viss specifik yta vilket alltså stänger ute en rad verksamheter.

När man hyr ut till verksamheter, till exempel idrottsklubbar, som inte är momspliktiga, uppstår flera problem. Ofta blir effekten att hyresbolagen slutar att hyra ut sina lokaler till dessa verksamheter. fPlus har vid flera tillfällen rapporterat om idrottande barn som ”slängs ut på gatan”, elever som tvingas trängas i baracker och företag med tusentals anställda som konsekvent nekas lokaler och därför inte kan växa.

Vem ska vilja skörda våra svenska skogsbär i år och i framtiden, undrar Ulf Hagner, talesperson för Svensk Bärnäring, i en debattartikel i Bohuslänningen. Han är kritisk mot att det inte lönar sig att plocka bär i svenska skogar. Orsaken är att man får betala skatt för inkomster över 12 000 kronor. Så är det inte i våra grannländer.

”I våra grannländer är inkomster från bär helt skattefri för plockaren. Vi har under lång tid pekat på behovet av att slopa ’bärskatten’ och just i år finns särskilt goda skäl att ta det beslutet om vi ska ha chans att intressera fler svenskar för bärplockning”, skriver han.

Han reagerar också starkt mot att regeringen i dagarna har lagt ett förslag som skulle lägga ytterligare skatt på svenska bär. Förslaget innebär att alla gästarbetare, även bärplockare som bara jobbar i Sverige några veckor, ska betala skatt i Sverige i stället för sitt hemland.

Sveriges åtgärder i coronapandemin är ett av flera ämnen på dagens ledarsidor.

I Svenska Dagbladet ifrågasätter Naod Habtemichael om Folkhälsomyndigheten är mottaglig för nya rön och tar inställningen till munskydd som exempel. Han menar att detta blivit en ”prestigefråga”.

”Är myndigheten flexibel och mottaglig för nya rön eller låser man sig tidigt vid en position och försvarar den sedan in absurdum”, undrar Habtemichael.

Expressen skriver att risken fortfarande är stor att ett vaccin som ger omfattande och långvarigt skydd kommer att dröja eller utebli. Tidningen jämför med kampen mot malaria och hiv där stora framsteg gjorts trots att vaccin saknas men uppmanar läsarna:

”Strunta i Folkhälsomyndighetens bisarra aversion mot munskydd. 130 länder har infört dem och nya studier som visar att de fungerar dimper ner dagligen. Bär dem åtminstone på bussen och tåget”, skriver tidningen.

En rad personer inom kultursektorn, med Jonas Gardell i spetsen, har riktat hård kritik mot regeringens stöd till branschen under krisen. Flera av stödformerna har fungerat väl, men träffat snett för flera, skriver Tobias Wikström i Dagens Industri.

”En märklighet gäller det som i debatten först kallades omsättningsstöd men som när det presenterades plötsligt hade döpts till omställningsstöd. De företag som kvalificerade sig bäst till stödet var dock de som gjort stora kapitalinvesteringar och därmed inte var de som var mest kapabla till att ställa om till en annan verksamhet. De betydligt mer rörliga kulturföretagarna får däremot inget bidrag för att ställa om”, skriver han.