Liberalernas beslut att sparka Cecilia Wikström som kandidat i EU-valet ses av många i näringslivet som en markering mot politikers behov av riktiga insikter om näringslivet. Det skriver näringslivsprofilerna Rune Andersson, Dan Olofsson. Olof Stenhammar och Michael Treschow på DI Debatt, och kallar beslutet för obegripligt.

Det är inget etikproblem om Wikström på sin fritid är styrelseledamot i två börsbolag. Tvärtom behövs kunniga personer med insikt såväl i politik som i näringsliv, skriver de.

”Näringslivet är den välståndsskapande delen av samhället och att politiker måste skaffa sig kunskap utanför sin bubbla framstår som så självklart att den senaste tidens diskussion tett sig så svår båda att förstå och acceptera.

Det som nu är viktigt är inte bara behandlingen av en framstående kvinnlig, liberal politiker utan den risk som vi upplever är högst påtaglig, nämligen att det som skett i Liberalerna får prejudicerande effekt.

Den kan både handla om att politiker inte vågar engagera sig i näringslivet men också om att distansen mellan näringslivets folk och den politiska världen ytterligare ökar.

Det vore mycket dåligt för Sverige!”

Skärpta straff och hårdare tag är inte rätt väg för att komma åt gängbrottsligheten, skriver tidigare justitieministern Thomas Bodström (S) på DN Debatt. Han skriver att regeringen är väl medveten om detta, men att man ändå driver en hård linje med tuff retorik för att komma undan debatten med SD och M.

Ett bättre sätt att ta sig an problemet vore enligt Bodström att lansera ett ”Integrationslyft” inspirerat av 90-talets Kunskapslyft, en omfattande satsning på att få fler personer med utländsk bakgrund i arbete och att bygga fler bostäder.

”Svenska socialdemokratiska ministrar bör omedelbart sluta låta på ett sätt som för tankarna till Donald Trumps Twitterkonto”, skriver Bodström.

Att KD:s Sara Skyttedal inte kan välja mellan Victor Orbán och Emmanuel Macron väcker en rad frågor om hela partiets politiska inriktning. Det skriver C:s EU-parlamentariker Fredric Federley i en debattartikel i Expressen.

Enligt Federley borde valet vara ”en självklarhet för alla som säger sig stå för demokrati och öppenhet”.

Han frågar sig om partiet i stort verkligen står bakom Skyttedals uttalande och om det är partiets linje.

”Har även Ebba Busch Thor svårt att välja mellan dessa två?” undrar han.

Storbritannien har ”ingen jävla aning” om vad som kommer att hända om nio dagar när brexit egentligen skulle vara klart, skriver komikern James Felton i en krönika i The Guardian. Att Theresa May i ett brev bett EU om mer tid än ingen tröst för honom.

”De ansvariga har haft tre år på sig för att göra brexit till en framgång. Och här är vi, nio dagar från brexit, och vi vet inte ens om vi är nio dagar från brexit”, skriver han.

Det känns inte heller särskilt tryggt när handelsministern Liam Fox stolt proklamerar att han har slutit ett handelsavtal med Liechtenstein, vars storlek enligt Felton bäst beskrivs som ”ungefär lika stort som Liechtenstein”.

”Ursäkta om det inte hjälper till att klargöra storleken på Liechtenstein, men Liechtenstein är bokstavligen det bästa exemplet för något så litet som Liechtenstein. Ser ni problemet jag har?” skriver Felton.

”Trots minimal miljönytta vill regeringen höja kemikalieskatten på elektronikprodukter. Detta typexempel på missriktad symbolpolitik kommer att få mycket negativa konsekvenser för svensk detaljhandel under lång tid framöver”

Det skriver Klas Elm, vd på ElektronikBranschen, och Karin Johansson, vd på Svensk Handel på SvD Debatt.

De menar att Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister, biträdande finansminister, väljer att blunda för problemen när han tidigare avfärdat att kemikalieskatten leder till minskade arbetstillfällen och snedvrider konkurrensen.

”Detta trots att det i finansdepartementets promemoria konstateras, med hänvisning till den utredning som föregick införandet av kemikalieskatten: ”Det gjordes ingen uppskattning hur stor effekten på arbetstillfällen inom branschen skulle kunna bli”. Vet finansmarknadsministern något som hans eget departement inte vet?”, skriver de.

Småföretagare visar i dag ett stort engagemang för hållbarhet. Och i och med att de utgör 99,4 procent av det svenska näringslivet, har de därför en central i att spela i omställningen till en fossilfri, hållbar utveckling.

Det skriver Eva Cooper och Günther Mårder på Företagarna och Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige i ett debattinlägg på Gefle Dagblad.

Men för att småföretagen ska kunna göra skillnad, behövs draghjälp från politikerna.

Det bör ske i form av ekonomiska incitament, som skattenedsättningar och bidrag till till fossilfria investeringar, kompetenslyft, och insatser som stimulerar konsumenters efterfrågan.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är beklämd över mediers rapportering kring C-toppen Eskil Erlandssons avgång.

I ett blogginlägg liknar hon bevakningen av Erlandssons “som det tycks, tafatta och pinsamma närmanden mot några M-kvinnor” vid ett “ovärdigt frossande”.

Hon menar att det finns något ovärdigt över hur traditionella medier vidarebefordrar obekräftade uppgifter.

”Bör man i media hantera klumpig kurtis som vore det fråga om allvarlig brottslighet. Jag tycker inte det”, skriver hon i inlägget.

Ramberg vänder sig i samma blogginlägg även mot delar av rapporteringen kring den tidigare finansministern Pär Nuder som fått lämna flera styrelser efter anklagelser om olämpligt uppförande.

Mer måste göras för att binda samman Malmö, Köpenhamn och Hamburg med en bra järnväg, skriver ledarna för respektive stad på DN Debatt. De uppmanar Sverige, Danmark och Tyskland att ta steg för att möjliggöra en sådan utveckling.

Trion vill sätta in åtgärder för att få bukt med ”flaskhalsar i infrastrukturen” och därmed stärka kapaciteten. Att binda samman området med bättre järnvägar kommer att leda till ökad tillväxt och en möjlighet att nå ländernas ambitiösa miljömål, tror ledarna.

”Vi ser värdet av att tänka över nationsgränserna”, skriver de.

”Snart ska EU sätta sina referensgränser för avverkningen av skog. Frågan är om miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) äntligen kommer stå upp för det svenska skogsbruket, eller om regeringen återigen kommer svika svenska skogsägare”, skriver Emma Wiesner (C), kandidat till EU-parlamentet och riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) i en debattartikel i ATL.

Enligt Wiesner och Lindahl kunde svensk skog bli en exportsuccé för att den som äger marken också har rätt att bruka den. ”Skogsägarna har sett till att vi nu har mer skog än någonsin förr, att den är av god kvalité och att miljöer med höga naturvärden skyddas”, skriver de.

Wiesner och Lindahl skriver om LULUCF-förordningen som säger att varje EU-land ska sätta en referensnivå för sin skogsavverkning. ”Nivån fungerar som ett tak för hur mycket skog som får avverkas i landet utan att det ska räknas som ett utsläpp av växthusgaser”, skriver de och tillägger att regeringen har drivit att max 90 procent av tillväxten av den produktiva skogen ska få avverkas.

Riksdagen körde över regeringen i den frågan, skriver debattörerna, eftersom riksdagen ansåg att referensnivån borde vara den högsta möjliga hållbara. Men ännu måste EU-kommissionen godkänna Sveriges förslag till referensnivå.

Om EU-kommissionen tycker att den lägre nivån ska gälla måste miljö- och klimatminister Isabella Lövin göra allt hon kan för att EU-kommissionen ska ändra sig, skriver Wiesner och Lindahl. ”Tyvärr har ministern ännu inte kunnat svara på när hon ska meddela EU-kommissionen Sveriges linje, eller var hon kommer göra om de vill begränsa skogsbruket ytterligare”.