Sprickan mellan vänsterfalangen och den mer moderata falangen inom Demokraterna i USA lyfts i flera krönikor. En förklaring till sprickan i partiet, och det som sticker ut ännu mer än Donald Trumps rasism, är hur delar av etablissemanget i Demokraterna jobbar med liknande antaganden som presidenten, skriver Jamelle Bouie i en krönika i New York Times.

”Nej, de har inte lyft fram den vita arbetande fastighetsägaren som den enda medborgaren av värde, men de är besatta av att vinna den rösten till sin sida – övertygade om att den här gruppen är vägen till seger”, skriver Bouie.

Tucker Carlson skriver i en krönika i konservativa Fox News att Demokraterna kommer att förlora på det pågående ordkriget. Han menar att de fyra kongresskvinnor som Trump riktat sina attacker mot, som för ett halvår sedan bara var fyra unga vänsterpolitiker, nu har blivit kärnan i det demokratiska partiet.

”Genom att peka ut de fyra medlemmarna i kongressen markerade presidenten deras betydelse i det demokratiska partiet”, skriver Carlson, något han ser som positivt för Republikanerna.

”När Ilhan Omar pratar förlorat Demokraterna”, fortsätter han.

Fyra överläkare i obstetrik och gynekologi skriver på Expressen Debatt att vården måste bli bättre på att förhindra oönskade graviditeter. Sveriges aborttal är det högsta i Norden trots att vi har god tillgång till subventionerade preventivmedel, skriver de.

”Okunskapen kring olika preventivmetoders effektivitet är stor”, hävdar debattörerna men menar också att vården måste anpassa sig efter dagens kvinnor. Till exempel föreslår de att mottagningar ska ha kvällsöppet och att vården i första hand ska föreslå spiral och p-stav som preventivmetod.

”De flyttkedjor som naturligt bör finnas på bostadsmarknaden, lyser i dag med sin frånvaro”. Det skriver Erik Wikander, vd Mäklarhuset, i en debattartikel i Aftonbladet. Han skriver även att hälften av alla lägenhetsboende – och 70 procent av 30- till 40-åringarna – hellre skulle vilja bo i ett hus. Omvänt vill en av tre villaägare över 60 år lämna sitt hus för en lägenhet.

Vidare skriver Erik Wikander att när flyttkedjan mellan villa- och lägenhetsmarknaden inte fungerar ökar bostadspriserna. Ett problem är flyttkostnaderna, som han menar har ökat mycket de senaste åren. ”Det är en konsekvens av flyttskatten och ökade låne- och amorteringskrav”, skriver han.

Som åtgärder föreslår Erik Wikander dels en reform av flyttskatten, med en borttagning eller minskning av reavinstskatten och möjlighet att göra uppskov för den som flyttar till något billigare, och attraktiva boenden som matchar villaflyttarnas efterfrågan.

I klimatdebatten är det många som hävdar att ansvaret inte kan läggas på individen. Men även individer måste kliva fram och axla ansvaret, skriver nätverket Fifteen for future på DN Debatt.

”Vi behöver, i varje del av samhället, tillsammans med våra grannländer och deras grannar, minska vår klimatpåverkan med 15 procent om året”, skriver nätverket som listar fem praktiska råd kring hur privatpersoner och makthavare kan göra skillnad.

Det handlar bland annat om att fundera över sin egen livsstil och hur man kan minska sina egna utsläpp med 15 procent. Andra råd handlar om att se över sin arbetsplats, prata klimatförändringar med människor i sin närhet och ägna sig åt upplevelser som inte belastar klimatet så mycket.

När avtalen för över 2 miljoner löntagare löper ut om ungefär nio månader, måste industrins roll som lönenormerande för resten av arbetsmarknaden värnas. Det skriver Tobias Wikström på DI:s ledarsida.

Han kritiserar därför nationalekonomen Lars Calmfors som i DN ifrågasatt att "läget i industirin" är det enda som styr löneökningarna eftersom industrins läge är Sveriges.

"Industrisektorns villkor påverkas inte i första hand av inhemska ekonomiska faktorer utan på dess ställning på världsmarknaden. Starka exportföretag bidrar till höjda reallöner”, skriver han.

Vidare försvarar Wikström industrin roll att sätta märket för lönerna då den har bidragit till arbetsfreden i Sverige.

Antalet byggregler måste bli färre för att bostadsbristen ska kunna lösas, skriver Benjamin Dousa, förbundsordförande på Moderata ungdomsförbundet, på SvD Debatt. Han menar att det på grund av dem blir för dyrt att bygga. ”Ingen student ska behöva tacka nej till antagningsbesked” skriver han och syftar på de svårigheter som många studenter upplever då de ska finna boende.

Vidare vill Dousa riva upp amorteringskraven och bolånetaket, som han menar driver upp priserna och skapar en för hög tröskel in på bostadsmarknaden.

Det är inte den enskilde skogsägaren som är hotet mot skogens mångfald, utan i första hand staten, skriver Sverker Liden på ATL:s debattsida.

Han menar att Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna bedriver en verklighetsfrämmande myndighetsutövning vilket resulterar i att det blir granskog överallt.

Liden anser därför riksdagen borde få möjlighet att lagstifta om statens myndighetsutövning vilket gör det möjligt för skogsägarna att bruka skogen på många olika sätt.

"Det strider naturligtvis mot en av byråkratins innersta drivkrafter, nämligen föreställningen att inget kan bli rätt som inte beslutats av en myndighet och helst försetts med ett litet bidrag", skriver han.

Det skrivs om vitt skilda ämnen på dagens ledarsidor – Afrikas framsteg, Trumps folkräkning och filmjölk i skolan. Även två av det senaste årets större kulturdebatter avhandlas: Situationen för de svenska biblioteken och yttrandefrihetsdebatten som följt på Mr Cool-låten ”Knulla barn”.

Pernilla Ericson skriver på Aftonbladets ledarsida om hur viktiga bibliotek var i hennes barndom – och att de nu är hotade på flera håll. Begränsade öppettider, knappa resurser och personalbrist lyfts fram som hot mot bibliotekens viktiga roll i samhället. ”Det gör ont i folksjälen när man skär ner på bibliotek”, skriver Ericson.

På UNT:s ledarsida skriver Ellen Axenborg om förra sommarens stora kulturkontrovers, som i allra högst grad fortfarande är aktuell, nämligen debatten om låten ”Knulla barn”.

”Eftersom varken en statlig institution eller ett företag bör ta rollen som censurfilter är det säkrast att låta varje människa vara sin egen censor. Sedan får vi helt enkelt stå ut med att det i samhället finns de som inte håller med oss”, skriver hon och påpekar att humor inte ska förväxlas med åsikter.

Vården i Sverige måste bli mer tillgänglig – vi vill därför korta vårdköerna bland annat med hjälp av en uppdaterad kömiljard, skriver socialminister Lena Hallengren (S) och Kristina Nilsson (S), vice ordförande för socialutskottet på Aftonbladet Debatt.

”Vi behöver bedriva krig mot köerna och för en mer tillgänglig vård i hela Sverige. Det är en svår strid. Men vi tar den, eftersom sjukvården är grundläggande i ett starkt samhälle”.

Debattörerna skriver att Sverige ska ha den bästa sjukvården i världen – och att det ska gälla för alla. Totalt kommer regeringen nu att satsa 9,4 miljarder för att stärka svensk hälso- och sjukvård. Förutom kömiljarden satsas det även på de som arbetar inom vården, skriver Hallengren och Nilsson.