Flera ledarsidor fokuserar på skatter och den stundande höstbudgeten som presenteras i morgon.

Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin skriver att finansminister Magdalena Andersson vill hålla hårt i de ekonomiska tyglarna. Han menar att det inte räcker med höjda skatter för att skapa ett jämlikt samhälle och skriver: ”Dagens ansvarsmisslyckande handlar om att politikerna under årtionden inte velat finansiera välfärd och samhällsinvesteringar”.

Dagens Industris Tobias Wikström tar upp samma ämne och skriver att budgeten knappast kommer att innehålla något revolutionerande när det kommer till skatter.

Ledarskribenten Daniel Braw på Barometern kritiserar omgörningen av investeringsstödet och skriver att regeringens plan på att skapa en pott för Stockholm, Malmö och Göteborg är motsägelsefullt.

Linda Westerlind på Värmlands Folkblad tar upp regeringens förslag på ett nytt kostnadsutjämningsförslag och skriver att storstadspolitikerna inte förstår vilka utmaningar små kommuner har att stångas mot. ”Det är inte alls synd om Stockholm”, menar hon.

Trots det breda stödet för den svenska modellen för arbetskraftsinvandring finns det ett visst motstånd som mestadels bygger på missuppfattningar och överdrifter, skriver Timbros programansvarig för arbetsmarknad, Caspian Rehbinder, och vd Karin Svanborg-Sjövall.

Skribenterna tar avstamp i vad de skriver är en vanlig missuppfattning – den om att reformen för arbetskraftsinvandring från 2008 öppnade för mer invandring till yrken där det inte behövs arbetskraft. Detta stämmer inte, skriver de.

Rehbinder och Svanborg-Sjövall jämför Migrationsverkets statistik för beviljade arbetstillstånd med Arbetsförmedlingens prognos över yrken där det råder brist, överskott eller balans. Jämförelsen visar att fler arbetstillstånd till yrken med påtaglig brist beviljades 2018 än vad som beviljades totalt under 2007. I dag har andelen matchning till bristyrken ökat till över 90 procent, från 60 procent år 2007.

Att den svaga kronan skulle vara bra för svensk industri tas fortfarande för en vedertagen sanning, trots att det inte längre stämmer, skriver Carl Eckerdal, chefsekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen, på SvD Debatt.

Den svaga kronan är inte längre lika lönsam för svensk industriexport som den varit tidigare, istället så urholkar den vad som gjort oss till en av världens mest framgångsrika industrinationer, menar Carl Eckerdal.

Han anser att det numera finns många fler förlorare än vinnare på den svaga kronan, och att Sverige riskerar att tappa sin största konkurrensfördel när allt för många företag riskerar att avstå från nödvändiga produktivitetshöjningar.

”Tron på den svaga kronans positiva effekter för industrin är en sliten snuttefilt, och hur smärtsamt det än är måste vi göra oss av med den”, skriver debattören.

Regeringen har utlovat att avsluta elcertifikatssystemet på ett ansvarsfullt sätt, för att förhindra en priskollaps. Tiden börjar rinna ut och det kommer slå hårt mot investerarna om regeringen inte uppfyller sitt löfte, skriver Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi, på DI Debatt.

På grund av klimatkrisen har elcertifikatssystemet varit en välkommen del av omställningen till förnybara elkällor. Men nu medför teknikutvecklingen att vindkraft kan byggas utan stöd, skriver debattören.

Att avsluta elcertifikatssystemet har varit ett problem som regeringen ideligen skjutit på, menar skribenten, och nu krävs det faktisk handling för att undvika en priskollaps.

”Att bryta löftet om ett ordnat avslut skulle skapa stor ekonomisk skada för de som investerat tidigt och banat väg för dagens utveckling av förnybart i Sverige” skriver Charlotte Unger Larson.

Vänsterpartiet måste ta en mer radikal politisk riktning vid nästa års kongress. Det skriver en stor grupp vänsterpartister på SvD:s debattsida.

Debattörerna skriver att partiledningen tog ett tydligt steg mot mitten när man släppte fram det som i artikeln beskrivs som en högerregering ledd av S. De menar att detta har gjort att väljarna just nu inte ser V som ett trovärdigt alternativ.

”I den snabba vridning mot höger som hela det politiska landskapet undergått de senaste åren, är det viktigare än någonsin med ett stabilt vänsterparti som står för något helt annat”, skriver de.

Skattereformer, valet i Israel och SSU:s värvningsmetoder. Det är några av ämnena som tas upp på dagens ledarsidor.

Dagens Nyheter skriver att den skattereform som under de närmaste åren ska tas fram borde sporra partierna att pröva sin syn på kommunalskatten så att glesbygden inte betalar mer. Expressens tar i stället upp värnskatten och driver linjen att det är bra att denna nu går i graven.

Sydsvenskan tar upp valet i Israel och skriver att ingen fred är i sikte. ”Om politiken i Sverige i dessa dagar framstår som polariserad och grälsjuk så är den ändå en solig söndagspromenad i parken jämfört med Israel”, skriver man i ledaren. Även Robert Sundberg på Dala-Demokraten fokuserar på valet i Israel och tar upp att Benjamin Netanyahu riskerar att åtalas för korruption om han förlorar valet.

Ledarskribenten Fredrik Haage på Smålandsposten är kritisk till metoderna som Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU använder för att värva medlemmar. Med en syrlig passning till förbundet avslutar han ledaren: ”Det måste allt vara härligt att vara pamp i SSU”.

När Donald Trump ringde Stefan Löfven i somras var det viktigaste ämnet Ericsson. Det avslöjar PM Nilsson i en ledare i DI. Bakgrunden till USA:s intresse för Ericsson är kritiken mot kinesiska telekombolaget Huawei som har anklagats för att ägna sig åt spioneri.

”Det viktigaste var Ericssons roll i det framtida 5G-nätet. Om USA gör allvar av hotet att helt blockera kinesiska företag från att leverera teknologi till 5G innebär det i praktiken att USA blir tungt beroende av Ericsson, och delvis Nokia”, skriver han.

PM Nilsson skriver samtidigt att han inte vet vad samtalet handlade om, men kort efter telefonsamtalet gjorde regering Löfven ”två snabba initiativ för att säkra svensk teknologi och därmed göra Sverige mindre osäkert för USA”.

Svensk gymnasial yrkesutbildning har stagnerat. Det är som om Sverige hade stannat i en bubbla från 1970-talet, skriver Inger Enkvist i en kolumn i SvD.

Hon hänvisar till att det under lång tid sagts från Svenskt Näringsliv att företag har svårt att rekrytera personer med rätt kvalifikationer. En del av problemet är att yrkesprogrammen på gymnasieskolan har färre sökande än de borde. Inger Enkvist tar upp Singapore som ett föredöme där man arbetar med flexibilitet när det gäller kurser, stort upptagningsområde och statushöjning.

”I jämförelse framstår bilden av svensk gymnasial yrkesutbildning och dess organisation som stagnerad. Det är som om Sverige hade stannat i en bubbla från 1970-talet. Då var vi förmodligen bland världens mest moderna stater i de här avseendena, men sedan dess har andra länder sprungit förbi oss”, skriver Inger Enkvist i SvD.