Debattören Mikael Sandström riktar skarp kritik mot Jämlikhetskommissionens betänkande i en debattartikel i Fokus. Han menar att utredningens slutsatser är illa underbyggda och inte beaktar konsekvenserna som förslagen har för tillväxten.

”Risken för att exempelvis höjda skatter eller generösa transfereringssystem skulle kunna ha negativa effekter på tillväxten genom att incitamenten till arbete minskar, avfärdas helt”, skriver Sandström.

Han menar att det vore bättre om Socialdemokraterna kunde återvända till den reformpolitik som till exempel före detta statsminister Göran Persson representerade. ”...men det näst bästa är ändå att argumentationen förs utifrån forskningsresultat och empiriska undersökningar”, skriver Sandström.

Coronakrisen har raderat år av framsteg på jämställdhetsområdet, skriver FN:s generalsekreterare António Guterres på Aftonbladet Debatt med anledning av Internationella kvinnodagen.

Han lyfter en lång rad exempel på kvinnor och flickor som drabbats av pandemin – från de som arbetar vid vårdens frontlinje till de som förlorar sina jobb, utsätts för våld i hemmet i isolering eller tas ur skolan permanent.

När världen så småningom börjat återhämta sig måste utvecklingen vändas – bland annat genom riktade stödpaket, satsningar på vård och omsorg och genom att säkra jämlik representation på alla nivåer i samhället, menar Guterres.

Internationella kvinnodagen uppmärksammas ur flera olika perspektiv på måndagens ledarsidor. Aftonbladets Lina Stenberg skriver om att våldet mot kvinnor ökat under pandemin – då många isolerats med sina förövare i hemmet.

”Det utbredda våldet mot kvinnor är det mest extrema måttet på hur ojämställt vårt samhälle ännu är 2021.”

Våldet går att stoppa – men det kräver att lokala tjej- och kvinnojourer får de resurser de behöver, skriver hon.

Dagens Industris PM Nilsson konstaterar att kvinnor i decennier dominerat Sveriges eftergymnasiala utbildningar. En tendens som nu sakta men säkert börjat avspegla sig i yrkeslivet, även om börsbolagens vd-poster halkat efter rejält.

”Meritokrati är en långsam men säker process”, konstaterar han.

DN:s ledarsida fokuserar på hatet mot kvinnliga politiker – och kräver bland annat att SD-ledaren Jimmie Åkesson tar avstånd från det hat som man menar flödar från hans sympatisörer i ”alternativmediernas” kommentarsfält.

Utdelningsstoppen mot företag som permitteringsstöd är hämmande för bolag som har kommit starka ur krisen däribland inom banker och industrin, skriver DI:s ledarskribent Lotta Engzell-Larsson.

Om vi skapar sådana förutsättningar i framtiden kommer företag sannolikt att varsla anställda direkt för att slippa restriktioner.

"Det är i första hand en förlust för samhället och de enskilda," skriver hon och fortsätter:

"Politiker måste se att utdelningar är hälsosamma för hela samhället, eftersom stora delar återinvesteras, och går till forskning och pensionsutbetalningar. Småsparare konsumerar en del."

Om någonting borde skatter på utdelningar för att undvika dubbelbeskattning, skiver Lotta Engzell-Larsson.

”Svenska utdelningar bör inte höra till dem som beskattas hårdast, vi borde ligga närmare Tysklands 0-28, och Storbritanniens 0-20 procent, än Danmarks 27-42 procent.”

De svenska jordbruks-, fiske- och skogsnäringen har haft akuta problem under pandemin, samtidigt som antalet bönder ökat som startar butiker och kaféer har ökat. Det skriver Özge Öner på Svenska Dagbladets ledarsida.

”Landsbygden har länge kämpat mot flera ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser av urbanisering och globalisering. Dess överlevnad och framgång kan inte säkerställas genom försök att efterlikna urban framgång. Vi bör nu för hela landets skull fokusera på hur man bäst kan dra nytta av landsbygdens befintliga potential”, skriver hon.

Under de senaste tio åren har det skett en successiv nedmontering av skyddet mot diskriminering. Det skriver den tidigare Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, Lena Svenaeus på SvD Debatt.

Hon menar att sedan Diskrimineringsombudsmannen, DO, tog över ansvaret är fokus inte längre att hjälpa offren.

”DO har bagatelliserat diskriminering genom att ägna sig åt att diskutera dess orsaker i stället för att tala med de drabbade och försöka åtgärda kränkningar som de varit utsatta för”, skriver Svenaeus.

Trots två mandatperioder med en feministisk regering så har det inte skett några egentliga förändringar för kvinnors livsvillkor. Det skriver Clara Berglund och Anna Giotas-Sandquist från Sveriges kvinnolobby på DN Debatt.

”För att bryta kvinnors strukturella underordning krävs en modig och långsiktig reformagenda”, skriver de.

I samband med Internationella kvinnodagen släpper ett tjugotal organisationer rapporten ”Kvinnor i Sverige 2021”. Den visar bland annat försämringar för kvinnor de senaste fem åren och regeringen saknar politik för att bryta den negativa utvecklingen, skriver debattörerna.

Intresset för hållbarhet har ökat bland ägare men fortfarande görs för lite för att åstadkomma reella förändringar, skriver Sussi Kvart, lärare i bolagsstyrning, på Di Debatt.

Hon menar att det svenska näringslivet kan göra mer för att verkligen satsa på hållbarheten. Den stora amerikanska fondförvaltaren Blackrock har exempelvis kommunicerat att nu är det hållbarhet som gäller för deras investeringar, och styrelser som inte sköter sig ska ställas till svars.

Sussi Kvarts föreslår därför en rad åtgärder som svenska bolagsstyrelser kan göra. En åtgärd är att göra en genomtänkt analys av vilka samhällsförändringar som påverkar bolaget och vidga kretsen av potentiella styrelseledamöter.

”Leta efter besvärliga människor som återfinns utanför gatlyktans sken”, skriver Sussi Kvarts i Di.