Att förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet slutade i en kraschlandning har få svenska ledarskribenter missat. Värmlands folkblads Peter Franke funderar på vilka eftergifter Annie Lööf (C) egentligen gjorde i förhandlingarna.

”Lööfs självbild tyder på ett visst mått av storhetsvansinne. Vem tror hon att hon är?” frågar han sig.

Ett extra val och en M+KD-regering med stöd av SD är de två alternativ som nu återstår, tror Västerbotten-Kurirens Ola Nordebo.

”Det vore onekligen bedrövligt, om månaders sonderingar efter ett förutsägbart valresultat landar i någon av de två desperata nödlösningarna”, skriver han.

Oavsett vilket måste talman Andreas Norlén sluta prata och börja öppna för voteringar, även om det snabbare bidrar till det extra val som Norlén sagt att han vill undvika, skriver Fredrik Haage i Smålandsposten.

”Det finns ingen grundlagsparagraf som behandlar problemet med talmannens eftermäle.”

Svenska Dagbladets granskning av de medicinska åldersbedömningarna är resultatet av gott journalistiskt arbete, enligt tidningens chefredaktör Fredric Karén.

”Att vara driven och envis är inte det samma som att vara aktivist. Tvärtom är det just de egenskaperna som utmärker en skicklig undersökande journalist”, skriver han i Fokus.

Debattinlägget är ett svar på Fokus medarbetare Johan Hakelius krönika från förra veckan. Hakelius menade att den långvariga granskningen har reducerats till en aktivistisk kampanj på nyhetsplats.

Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Samtidigt bör utbyggnaden av den akademiska högskolan bromsas till förmån för satsningar på höjd kvalitet. Det skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv i en debattartikel i Svd.

Enligt debattörerna har yrkeshögskolan under det 10 års den funnits utvecklats till att bli ett viktigt inslag i utbildningssystemet.

”Över 90 procent av studenterna går vidare till relevanta jobb efter avslutade studier och arbetsgivarna upplever att den kompetens som kommer från yrkeshögskolan i hög grad stämmer överens med deras behov”, skriver Rönnholm och Krantz.

Yrkeshögskolan behöver därför fördubbla antalet platser inom en tioårsperiod, enligt dem.

Skadestånd och svidande kritik som slår fast att Migrationsverket saknar grundläggande kunskaper i företagsekonomi vilket gått ut över både arbetstagaren och företaget.

Det är advokat Peter Lindahl och Wiweka Warnling Conradson, professor i offentlig rätt som i en krönika i Dagens Juridik beskriver ett fall där Justitiekanslern klandrat Migrationsverket.

Personen som kommer från ett land utanför EU, sökte uppehålls- och arbetstillstånd men fick omedelbart avslag, trots att det fanns ett arbete säkrat. Migrationsverket menade att företaget inte hade ekonomiskt utrymme att anställa fler. Det kom myndigheten fram till genom att räkna företagets kostnader två gånger. Verket missbedömde även de lagar som reglerar företagens möjligheter att få ekonomist stöd för att hjälpa människor i arbete. Migrationsverket ska därför ersätta personer för de extra kostnader som har uppstått av den dåliga handläggningen.

”Svenska företag som avser rekrytera från tredjeland och tredjelandsmedborgare som tackat ja till en anställning i Sverige, måste kunna lita på att Migrationsverket har kompetent personal”, skriver de två juristerna.

S kunde inte gå med på C:s krav på stora skattesänkningar och uppluckrad arbetsrätt. Och Annie Lööf kunde inte acceptera ett samarbete där Vänsterpartiet var med och ställde krav. Dagens besked var därför rimligt, skriver DI:s PM Nilsson i en ledare och tillägger att Lööf nu bör släppa fram Ulf Kristersson som statsminister.

”Lööf insåg på sin resa i vänsterkretsen att hon inte hörde hemma där, varken i sakfrågorna eller kulturellt. Tilliten saknades. Välkommen tillbaka.”

Dalademokratens ledarskribent Robert Sundberg håller med om att det var omöjligt för S att acceptera att föra en politik som inte ens Alliansregeringen 2006–2014 förmådde genomföra. Han uppmanar nu de fem partier som är emot Löfven som statsminister – C, L, KD, M och SD – att ta ansvar för att en regering kommer på plats.

Expressen anser att dagens besked öppnar upp för en S+M-regering.

”I en tid som kräver handling skulle en reforminriktad regering med socialdemokrater och moderater kunna se till att saker och ting blir gjorda.”

Sverige är redan ett av Europas minst fria länder att äta, röka och dricka i. snart blir det också förbjudet att röka på uteserveringar, eftersom SD, S och V väntas rösta för detta nu på onsdag, skriver Catarina Kärkkäinen, ordförande Fria Moderata Studentförbundet på SvD Näringsliv Debatt.

”Motivet för förbudet är inte hälsa, utan socialdemokratins icke sinande vilja att lägga livet till rätta för personer som partiet tycker inte förstår sitt eget bästa”, skriver hon.

Hon menar att det finns en rad praktiska problem med förslaget och exemplifierar med Visby, där rökare kommer att behöva samlas i trånga gränder istället för på uteserveringarna.

”Sverigedemokraternas ungdomsförbund drev under valrörelsen en kampanj om att "stoppa sosseriet", och Sverigedemokraterna gör inte sällan anspråk på att vara ett borgerligt parti. Men den som tillsammans med Socialdemokraterna driver igenom förbud och förmyndarpolitik har ingenting i borgerligheten att göra”, skriver Catarina Kärkkäinen.

”Den visar att alla utrikes födda har en förvärvsfrekvens på 60 procent, mot 84 procent bland inrikes födda. Går man tillbaka till 1998 låg andelen förvärvsarbetande flyktingar på nära 75 procent. Här har något hänt”.

Lotta Engzell-Larsson på DI:s ledarsida skriver om en färsk rapport från SCB som handlar om hur de flyktingar som kom till Sverige 1997-2001 har klarat att försörja sig.

Hon menar att utvecklingen, med en högre arbetslöshet hos utrikesfödda måste vändas och nästa regering måste göra det till en huvudprioritering.

Vägen in i samhället, fortsätter Engzell-Larsson, är arbete - även om det är jobb med låga löner.

Genom sina sanktioner mot Kongo-Kinshasa har EU bidragit till att driva på landets regering att verka för en demokratisk utveckling. Under nästa vecka kommer dessa sanktioner att diskuteras vid ett EU-möte, och om beslutet att häva dem fattas skulle det sända fel signaler. Det skriver Lars Arrhenius, generalsekreterare för Läkarmissionen tillsammans med Maria Bard och Niclas Lindgren från Pingstmissionens utvecklingssamarbete på SvD Debatt.

Debattörerna menar att hävda sanktioner skulle kunna sända signaler om att situationen kring mänskliga rättigheter i landet har förbättrats, vilket inte är fallet.

Kommittén som utser vem som ska tilldelas Nobels fredspris har alltmer blivit en representant för norsk utrikespolitik. Det skriver Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen och president i Internationella fredsbyrån på DN Debatt.

Han menar att förändringen har skett i små steg, men att man den 27 november gick ett steg längre när ett förslag om att kandidater till kommittén bör ha ”kunskap om, och stödja fredsarbete och nedrustning, så som det definierades av Alfred Nobel” röstades ner i det norska storinget.

Magnusson uppmanar nu Nobelstiftelsen att se över lösningen om hur mottagaren av fredspriset utses, och skulle gärna se en helt ny kommitté.