De personer som föredrar mer stillhet och ensamhet har det svårare i dagens samhälle, skriver skolchefen Dennis Hjelmström på SvD Debatt. ”Att välja bort vårt gemensamma samhälles extraverta normer och moderna företeelser är inte lätt, ens om man försöker”, skriver han.

För att skapa ett samhälle där alla kan må bra menar Hjelmström att vi ska ta mer hänsyn till de 30 procent som är introverta och behöver mer lugn för att få energi. Annars blir priset ofta utmattning när de pressar sig till det yttersta för att följa spelreglerna satta av den extroverta massan, skriver han.

Det måste bli ett slut på daltandet med aktivisters trakasserande av animalieproducenter, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Han menar att dessa trakasserier, som inte bara gäller minkfarmare, även vanliga gris- och mjölkbönder, är mer än ett arbetsmiljöproblem, utan även ett demokratiskt problem.

Enligt en enkätundersökning från LRF utsätts fyra av tio lantbrukare för brott, men endast hälften av brotten anmäls eftersom det ändå inte leder någon vart.

Därför finns det anledning att fundera på hur straffen kan göras mer avskräckande för att förhindra att brottslingar undkommer helt eller för billigt.

Risken är annars att den laglydiga allmänhetens tilltro till samhället skadas och att förtroendet för rättsväsendet urholkas i grunden.

”Lag och ordning i hela landet måste prioriteras”, avslutar Ekman.

”Jävlar vad jag tycker illa om LAS”. Så inleder Fredrik Jerlov, tidigare vd på reklambyrån Jerlov, en krönika i tidningen Resumé.

Han är på det klara med idén om fackföreningar och konceptet ”en för alla” Men Las är något annat. Just för att regeln inte slår lika mot alla, skriver han.

”Den drabbar de arbetsgivare som vill mest och som vill ställa samma krav på medarbetare oavsett hur länge de varit anställda”.

Las ger också endast en illusion av trygghet för den som står längst bak i Las-kön eftersom regeln kan få hela verksamheten att gå omkull.

De långtidsanställa tvingas vara kvar på den sjunkande skeppet medan de nyligen anställda mest produktiva måste lämna på grund av arbetsbrist.

Därför är det viktigt att partierna nu landar i en lösning som både respekterar individens behov av integritet och respekt och byråföretagarens vilja att driva företaget framåt - vilket är synonymt med ständig utveckling.

Språktestet som ingår i överenskommelsen mellan S, C, L och MP saknar validitet, skriver språkforskarna Maria Rydell och Tommaso Milani på SvD Debatt. De menar att det inte går att definiera vilka språkliga kunskaper som behövs för att vara medborgare.

”Istället verkar språktest för medborgarskap handla om det symboliska värdet av att ställa krav på en viss grupp i samhället”, skriver debattörerna.

De oroas av synen på språkinlärning som förslaget bygger på – att det bara handlar om individens ansträngning och inte om andra faktorer så som skolbakgrund och tillgång till bra undervisning.

Forskarna hänvisar även till en tidigare statlig utredning som slog fast att språktester inte löser integrationen.

Mattias Dahl, Transportföretagen, och Fredrik Kämpfe, Svenska Flygbranschen, är kritiska mot Sjöfartsverkets planer att skaffa egna helikoptrar för skogsbrandbekämpning. Det kommer att leda till en stor kostnad för skattebetalarna, skriver de på SvD Debatt.

”Satsa på det brandflyg vi redan har – det civila helikopterflyget – och lägg ned förslag som innebär att svenska privata företag konkurreras ut med hjälp av offentliga medel”, skriver de två debattörerna.

Det är efter sommarens skogsbränder som regeringen har gett flera statliga myndigheter i uppdrag att utreda hur Sverige kan stå bättre rustat för att bekämpa skogsbränder.

I morgon tisdag röstar det brittiska parlamentet om brexits framtid.

Det är fortfarande oklart vilken riktning landet ska ta och redan nu förbereder sig för det mest kaotiska scenariot – att landet kraschar ur EU den 29 mars klockan 23.00, skriver Arbetsmarknadsnytts krönikör Birgitta Ohlsson.

En sådan skilsmässa skulle slå hårt mot britterna av tre anledningar.

Det första är att livsmedlen, som till stor del är importerade från EU, dels kommer att genomgå kraftiga prishöjningar och dels kommer att slå mot många verksamheter när de börjar ta slut.

Det andra är att företagen, inte minst inom restaurang- och hotellbranschen, kommer att skrika efter arbetskraft i takt med att färre unga från Norden eller Öst- och Centraleuropa ta sig in i landet.

Det tredje är att Storbritannien kommer att tappa sin styrka som ett av världens viktigaste finanscenter och samtidigt bli mindre attraktiv för industriföretag.

I slutändan kanske det vore bäst att Theresa May och hennes regering lyssnade på den nederländska parodigruppens Breunion Boys vädjan att stanna kvar inom unionen, avslutar hon.

”Sverige behöver bättre kunna bedöma effekterna av de samlade åtgärder som vidtas inom penning- och finanspolitiken samt makrotillsynen inom ramen för det delvis nya makroramverk som införts efter finanskrisen”, skriver Robert Bojje, chefsekonom på SBAB, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Efter finanskrisen gjordes flera åtgärder för att stabilisera det finansiella systemet. Enligt Robert Bojje får penningpolitiska-, finanspolitiska-, samt makrotillsynsåtgärder effekter på bostads- och kreditmarknadens funktionssätt. Åtgärder som kräver bättre analys för att vi ska kunna upptäcka och stävja de negativa effekterna.

”Användning av makrotillsynsåtgärder, som till exempel amorteringskravet, har ofta negativa bieffekter. Det handlar då om att väga de fördelar åtgärden har mot nackdelarna. Den forskningslitteratur som finns om makrotillsyn pekar också på att åtgärderna inte sällan tenderar att kringgås”, skriver Bojje i debattartikeln.

Bojje pekar vikten av att bedöma bieffekter av olika åtgärder och fortsätter: ”En central aspekt i en analys av vad som är en väl avvägd policymix bör således vara att bedöma bieffekter av olika åtgärder men också om vidtagna eller föreslagna åtgärder av olika myndigheter utifrån sina respektive mål och mandat tenderar att motverka varandra.”

”Det finns sammanfattningsvis ett behov av bättre analyser av potentiella effekter inklusive bieffekter av de åtgärder som vidtas inom penning- och finanspolitiken samt makrotillsynen. Till viss del gör ansvariga myndigheter redan det inom ramen för sina respektive beslutsunderlag. Vi måste också acceptera vissa bieffekter givet de olika mål myndigheterna har. Men jag menar att det finns ett stort behov av att bedöma de totala bieffekterna av den samlade policymixen, hur olika åtgärder samverkar med varandra och av om en annan policymix i vissa fall skulle kunna vara att föredra sett utifrån ett helhetsperspektiv. Det gäller kanske i synnerhet fördelningen mellan makrotillsyns- och finanspolitiska åtgärder”, avslutar Bojje.