Mälarenergi håller som bäst på att trimma in sin nya kraftvärmepanna – block 7. Den kan ta emot och elda 100 procent återvunnet träd. Ett viktigt steg för den cirkulära ekonomin men konkurrensen om det återvunna träet hårdnar. ”Det kan bli ett branschproblem”, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

Det unika med Block 7 är enligt Mälarenergis energistrateg Joacim Sundqvist att den nya pannan byggs för att klara att ta emot och elda upp 100 procent återvunnet trä. Många andra anläggningar i Sverige klarar endast att blanda in en vissa andel.

– Vi vill fasa ut de gamla anläggningarna och komma bort från fossila bränslen som kol och olja. Den nya pannan gör det möjligt för oss att energiåtervinna trämaterial som till exempel en gammal billy-bokhylla från IKEA, eller annat rivningsvirke, som annars inte skulle ha någon avsättning. På det här sättet kan vi sluta kedjan och bli mer hållbara, säger Joacim Sundqvist

Tuffare konkurrens om träet

Men det finns ett hinder för utvecklingen. Eftersom det pågår en stor omställning i samhället betyder det att många energibolag nu jagar efter samma återvunna material vilket betyder att det kan bli tufft att få tag i de återvunna träet.

– Det är ett material som många vill elda med eftersom priset på återvunnet trä är lägre än priset på biobränsle såsom skogsflis. Därför kan det vara svårt att få tag i det här materialet, säger Joacim Sundqvist.

– Vi ska försöka använda så mycket inhemskt material vi kan till pannan, men vi kommer att behöva importera också, fortsätter han.

Lina Enskog Broman är ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen. Hon håller med om att tillgången på brännbart material som kan användas i kraftvärmeverken kan bli ett branschproblem framöver.

– Vi ser att konkurrensen om biobränslen ökar. Det beror på att hela samhället håller på att ställa om och det ska antingen ske via elektrifiering eller genom att öka användningen av olika typer av biomassa. Och det är självklart så att om efterfrågan ökar och utbudet inte hänger med i samma takt så kommer priserna på det materialet att stiga och det kan bli ett problem för våra medlemsföretag.

Inte fokusera på skorstenarna

Kraftvärmeverken kritiseras ofta på grund av sina koldioxidutsläpp. Men Joacim Sundqvist tycker inte att man ska fokusera på de lokala utsläppen från skorstenen.

– Koldioxid är ett globalt problem och inte ett lokalt problem. Det är såklart omöjligt att inte släppa ut någon koldioxid om man bränner något. När det gäller avfall i synnerhet så jag tycker att det är viktigt att framhäva att vi tillhandahåller en tjänst där vi tar emot material och utvinner energi som annars skulle gå till spillo eller läggas på deponi. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv så gör vi mer nytta, och bidrar till mindre utsläpp av koldioxid genom att ta emot det här materialet och elda upp det.

Lina Enskog Broman pekar på det arbete som Kraftvärmeverken faktiskt redan gjort för att bli miljövänligare.

– Kraftvärmeverken har redan genomgått en stor omställning från fossila bränslen och använder idag nästan bara förnybara bränslen och återvunnen energi. Den största delen, drygt 40 procent, av den tillförda energin till fjärr- och kraftvärmeproduktion kommer från biobränslen, och drygt 20 procent från avfall. Det är bara cirka 5 procent fossilt kvar i bränslemixen och då rör det sig främst om spetslastpannor som man kör när det är riktigt kallt ute, men även detta ska fasas ut.

”Avfallsskatten handlar om att regeringen behöver pengar”

När den nya regeringen tillträdde fanns ett förslag om en avfallsförbränningsskatt med i januariavtalet. Här drabbas kraftvärmeverken hårt eftersom skatten ska betalas av de företag som tar emot och bränner avfallet.

-Nästan samtliga remissinstanser är eniga i att en avfallsförbränningsskatt slår helt fel, för att öka materialåtervinningen behöver styrmedel sättas in i tidigare led. Det handlar helt enkelt om att regeringen behöver pengar till den s.k. gröna skatteväxlingen. Det absurda är också att skatten faktiskt kan motverka sitt eget syfte då det blir billigare att elda plast än biogent material i avfallet då plast väger mindre, säger Lina Enskog Broman

– Energibranschen hävdar, med all rätt, att utformandet av denna skatt inte ger någon styrande effekt, och slår därmed hårt mot de som förbränner avfall. Insatser måste sättas in högre upp i avfallstrappan och verka mot att mindre material går till förbränning överhuvudtaget. Ansvaret måste ligga hos producenten, kraven måste också komma från konsumenten, menar Joacim Sundqvist.

Under hösten har block 7 testkörts. Det är meningen att den nya pannan ska tas i full drift under nästa år.

Kraftvärmen står idag för ca 10 procent av den totala elproduktionen i Sverige och fjärrvärmen bidrar med 50 TWh till energisystemet. Sveriges totala elproduktion ligger på ca 160 TWh.