Fredric Alm
De krångliga miljötillstånden

Omöjliga miljövisioner kör Sverige i diket

Politikernas grandiosa miljövisioner lämnar fältet öppet för självsvåldiga myndigheter och aktivism, menar flera tunga industriföreträdare. Resultatet blir allt mer oförutsägbara och komplexa miljötillståndsprocesser som hotar allt från tillväxtplaner och investeringar till äganderätt. ”Det är helt schizofrent”, säger en tung vd i gruvnäringen.

Efter 40 år inom gruvnäringen och med chefspositioner på jättar som Boliden och LKAB axlar Per-Erik Lindvall nu vd-skapet för gruvföretaget Kaunis Iron som förra sommaren väckte liv i gruvdriften i Pajala.

Den globala efterfrågan på järnmalm är stark och priserna därefter. Därför vill företaget nu utöka verksamheten och har ansökt om tillstånd för att fördubbla produktionen i två nya brott. En investering som handlar om flera miljarder kronor.

Idag opererar Kaunis Iron på det tillstånd som gavs till Northland Resources innan konkursen 2014, men nu försöker Naturvårdsverket få det indraget och har ansökt hos Mark- och miljödomstolen i Umeå om att återkalla det.

Det betyder att företagets verksamhet, som totalt inklusive underleverantörer sysselsätter över 400 personer, kan få ett abrupt slut om både det nuvarande miljötillståndet dras in samtidigt som företaget inte får tillstånd för den utökade verksamheten.

För Per-Erik Lindvall och den övriga ledningen på Kaunis är det en frustrerande situation.

Per-Erik Lindvall Herman Öberg/NSD

– Det betyder att om Naturvårdsverket av någon anledning anser att verksamheten inte är i linje med deras syn så kan de när som helst dra igång en rättslig process om ett återtagande. Vilken finansiär är beredd att lägga upp stora summor pengar i ett projekt om man hela tiden löper risken att bli ”attackerad”, trots att man har erhållit ett tillstånd, frågar han sig.

Det tog Kaunis Iron ett års dedikerat arbete och 7 000 sidor att skriva sin miljötillståndsansökan. Per-Erik berättar att han varit med om tillståndsprocesser som tagit allt från ett till åtta år och att det i princip är omöjligt att veta varför ett tillstånd tar längre tid än ett annat.

– Vi äger inte heller någon påverkan eller insyn i hur vår ansökan hanteras. Samtidigt vet vi att landets domstolar nyligen larmat om bristande resurser med långa kötider som följd.

– För människorna i Pajala och i regionen kan vår satsning göra skillnad mellan hopp och förtvivlan. Det är stötande att staten inte kan säkerställa förutsägbara, effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser, fortsätter han.

”Känns som industrin förlorat ett slag här”

När konsultbolaget Ramböll Management Consulting på uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökte hur tidskrävande miljötillståndsprocesserna är kom man fram till att den genomsnittliga väntetiden för alla branscher är drygt tre år men för en gruva var väntetiden 5,9 år utan överklaganden och 6,9 år med överklaganden.

Kerstin Brinnen är chefsjurist på gruvnäringens branschorganisation Swemin.

Kerstin Brinnen Svemin

– Vi förstår att vi har stora verksamheter och att det är viktigt att utreda miljökonsekvenserna ordentligt. Men vi upplever att det blir allt svårare att veta vilket material man ska ha med sig in i en process som kan ta flera år och att det finns en oförutsägbarhet i alla moment.

Per-Erik Lindval anser att det inte en isolerad företeelse utan att det skett ett skifte i hur samhället ser på industriverksamhet.

– Vi har varit för ouppmärksamma på att de för oss självklara positiva följderna med en industrietablering inte längre ses som lika positivt från många myndigheter och politiker. och sett i ett längre perspektiv känns det som att vi inom industrin har förlorat ett slag här.

EU:s ramvattendirektiv – ”omöjligt att uppfylla”

Pia Pehrson är partner på advokatfirman Foyen. Hon tycker att miljöståndsprocesserna blivit betydligt svårare och oöverskådliga de senaste åren och pekar på framförallt på två orsaker.

Det sjätte kapitlet i miljöbalken har skrivits om vilket ökat kraven på miljökonsekvensbeskrivningarna.

– Sammantaget kan man säga att man därmed höjde ambitionsnivån rejält vilket innebär fler krav för vad som ska bedömas och utredas och det kommer att ta tid innan det finns en rättspraxis som domstolar, myndigheter och verksamhetsutövare känner sig hemma i.

Men det som framförallt orsakar stor osäkerhet just nu är de nya strängare reglerna om miljökvalitetsnormer för vatten som trädde i kraft den 1 januari 2019 och innebär att EU:s ramvattendirektiv om ”icke försämringskrav” implementeras fullt ut i Sverige. De reglerna berör all verksamhet från industrier, gruvor, infrastrukturprojekt till bostadsbyggande.

– Det är mycket stränga regler och bevisbördan ligger på de olika verksamhetsutövarna som på förhand måste bestämma hur den avsedda vattenmiljön ska se ut om tre år. Det säger sig självt att det är en mycket svår och dyr uppgift och lagen tar ingen hänsyn till att det kan handla om till exempel nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Kan du inte visa att verksamheten inte försämrar vattenmiljön blir det stopp, säger Pia Pehrson.

Pia Pehrson Foyen

”Uppfattas som oerhört kränkande”

Detta behöver naturligtvis inte vara ett problem men alltför ofta brister det i process och konsekvensanalys. Nicklas Skår är miljöjurist på Svenskt Näringsliv.

– Istället för att anpassa EU-regelverken till den svenska lagstiftningen har man tryckt in de europeiska direktiven ovanpå den. Det har resulterat i att systemen inte korrelerar utan i allt större utsträckning krockar. Det finns också en tendens till att Sverige översätter direktiven hårdare än vad det är tänkt.

Artskyddsförordningen, som är en svensk implementering av EU:s två naturvårdsdirektiv, är ett exempel. Förordningen ska skydda utrotningshotade arter i skog och mark men krockar gång på gång med den grundlagsstadgade äganderätten.

I statistik från Skogsstyrelsen kan man se hur allt fler avverkningar stoppas med hänsyn till artskyddsförordningen vilket betyder att markägarna lämnas utan ersättning. För att försvara sin rätt tvingas markägarna då att stämma staten.

Alldeles nyligen avgjordes ett fall av mark- och miljödomstolen i Östersund där Skogsstyrelsens hade stoppat en avverkning med hänvisning till att fågeln lavskrika fanns i området. Här konstaterade domstolen att Skogsstyrelsen övertolkat artskyddsförordningen och gav markägaren rätt.

Göran Örlander, skogsstrateg på skogsägarföreningen Södra, berättar hur föreningens jurister allt oftare får rycka ut och hjälpa markägare som fått en avverkning stoppad av Skogsstyrelsens tjänstemän. En avverkning som kan ha planerat under en lång tid för att täcka en investering eller ett generationsskifte.

Göran Örlander Södra

– Markägarna uppfattar detta som oerhört kränkande när de förlorar rätten att bruka sin mark, blir utan ersättning och tvingas stämma staten för att försvara sin rätt. De tar oerhört illa vid sig.

Politikernas visioner – praktisk omöjliga

Nicklas Skår pekar också på en utveckling där politikerna i större utsträckning arbetar med visioner. De komplicerade tekniska tolkningarna och avgörandena lämnas över till myndigheterna och tjänstemännen. Han nämner EU:s ramvattendirektiv som ett exempel.

– Det är självklart att vi ska ha rent vatten men vi kan aldrig bortse från mänsklig påverkan. Det system som nu skapats är så tekniskt och komplicerat att inga andra än ett fåtal experter förstår det. Därför har politikerna lämnat över detta till myndigheterna. Konsekvensen har blivit att Sverige har så höga krav att inte ens avloppsreningsverken, som ju ska rena vatten, inte klarar dem och riskerar att nekas tillstånd, säger Nicklas Skår.

Nicklas Skår

När myndigheterna sen växer och blir allt mer specialiserade finns det också en tendens till stuprörstänkande och då kanske man missar andra viktiga samhällsperspektiv.

– Myndigheterna ser bara sin del av prövningen när det handlar om väldigt komplexa frågor som berör väldigt stora verksamheter. Det kan vara lätt att falla tillbaka på den strikta juridiken, säger Kerstin Brinnen.

Århuskonventionen – ”tusentals rättsprocesser mot enskilda”

Även den så kallade Århuskonventionen är ett orosmoment just nu. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade den 2005. Den anger att medborgare och organisationer har rätt att få tillgång till miljöinformation samt möjlighet att påverka och överklaga olika miljöbeslut.

Pia Pehrson uppger att man ser allt fler rättsfall där svenska domstolar hävdar att den svenska inte uppfyller Århuskonventionen. Följden blir att allt fler organisationer och enskilda personer får överklaganderätt på ett sätt som det inte var tänkt.

– Det leder till olika domar, oförutsägbarhet och är väldigt tidskrävande. Sverige borde istället göra ett omtag när det gäller implementeringen av konventionen så att det blir rätt.

Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna, påpekar att Sverige redan ger stora möjligheter för organisationer och enskilda att ta del av information och beslut från myndigheter, samt att den svenska lagstiftningsprocessen präglas av öppenhet och stora möjligheter till delaktighet.

– Men nu pågår flera processer som förändrar detta system i grunden. Genom en övertolkning av Århuskonventionen kan makten över miljöfrågornas hantering flyttas till tusentals rättsprocesser mot enskilda. Vi på LRF ser på detta med mycket stor oro.

Ann Treschow

Radikala aktivister i förvaltningen

De senaste åren har även flera fall av misstänkt aktivism i myndighetsvärlden uppmärksammats. Personer söker sig till myndigheterna och kan agera inom dess lagliga utrymme.

Jan Olsson är professor vid Örebros Universitet och han forskar kring just detta. I sin forskning har han till exempel visat hur vanligt det är med kommunala tjänstemän som kan klassas som rena miljöaktivister. Av de cirka 700 tillfrågade kommunala tjänstemän som fick svara på ett antal frågor passade 11 procent in under kategorin som utpräglad miljöaktivist. De återfanns i 23 procent av Sveriges kommuner.

– De var de riktigt radikala kan man ju säga, men flera av de andra tjänstemännen fick höga poäng i enkäten, men kvalade inte riktigt in som aktivister. Jag tror att det är rätt naturligt att engagerade människor söker sig till ställen där man tror sig kunna göra skillnad för sin sak, sa Jan Olsson i en tidigare intervju med fPlus.

Per-Erik Lindvall menar att det finns en paradox i det offentligas agerande i det här sammanhanget. Man ger med den ena handen men tar med den andra.

– Det finns något schizofrent i hur staten i viss mån uppmuntrar till att bedriva gruvnäring samtidigt som man i prövningsprocessen skickar in en laguppställning enbart bestående av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Myndigheter som inte vill att gruvan får tillstånd.

Allt fler målkonflikter hotar

Så hur ser ska den här knuten lösas upp? Nicklas Skår är till viss del pessimistisk.

– Den här utvecklingen leder till att olika samhällsaktörer, från intresseorganisationer och företag, till kommuner och lokalpolitiker måste ägna mer tid och resurser åt att bevaka myndighetsarbete och driva politiska målkonflikter i domstolarna.

Pia Pehrson menar att det behövs ett förtydligande av lagstiftningen, främst miljöbalken, för vilka krav som ska gälla för verksamhetsutövarna och utredningarna. Det behövs även tidsfrister för de olika myndigheterna som agerar i processerna.

– Men jag skulle också vilja se skärpta krav för överklaganderätten och att det tillförs fler resurser till prövningsmyndigheter och domstolar.

– En idé för att snabba upp processerna kan till exempel vara en ny prövningsmyndighet som i ett tidigare skede kan ge tillåtelse till de stora dragen i ett industri- bygg eller energiprojekt, fortsätter hon.

Från gruvnäringen är budskapet solklart.

– Det måste bli bättre för det börjar närma sig en helt ohållbar situation från företagens perspektiv när det kommer till att fatta stora investeringsbeslut eller för att utöka verksamheten, konstaterar Kerstin Brinnen.

Toppnyheter

Elisabeth Svantesson (M), Ulla Andersson (V). Agenda / SVT
Framtidens välfärd

Svantesson om samtalen med V: ”Det är inget jippo”

Både V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson och Moderaternas Elisabeth Svantesson medverkar i SVT:s Agenda för att tala om samtalen mellan V och M om kommunpengarna.

– Vi ser samma saker. Vi tycker olika men i det här förenas vi, säger Svantesson i Agenda.

– Vi gör inte det här för att det är något jippo, säger hon.

Moderaterna vill hålla fast vid överskottsmålet och partierna är inte överens om vilken summa kommunerna ska få. M vill se tre miljarder och V tio. Förhandlingarna kommer att fortsätta de närmaste dagarna.

– Vi måste ta vårt ansvar, välfärden behöver pengar, säger Ulla Andersson.

2 tim
Ulla Andersson  SVT / Agenda
undefined

Varken ja eller nej från Ulla Andersson: ”Återkommer”

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson fick frågan men gav inget svar på om hon är aktuell för partiledarposten när hon under söndagskvällen gästade SVT:s Agenda.

– Du ser ganska förtjust ut, sa programledaren Anna Hedenmo när hon fick ett undvikande svar från V-politikern. Andersson sa varken ja eller nej till om hon kommer att kandidera.

– Det kommer inte jag kommentera nu. Jag kommer att återkomma med besked så småningom men inte i dag. I dag vill jag diskutera pengar till välfärden, sa Andersson.

Enligt källor till Aftonbladet kommer striden att stå mellan Andersson och V:s vice partiledare Nooshi Dadgostar.

I programmet framkom att V och M ännu inte är överens om vilken summa som ska ges till kommunerna i deras ekonomiska förslag. Förhandlingarna kommer fortsätta under måndagen.

1 tim
Läs mer om Framtidens välfärd
António Guterres och Angela Merkel. POOL / TT NYHETSBYRÅN
Libyenkrisen

Världsledare lovar att inte lägga sig i Libyenkriget

Fredskonferensen i Berlin om konflikten i Libyen har lett fram till ett avtal, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Merkel säger på en pressträff att parterna har enats om att vapenembargot mot Libyen blir kvar. Samtidigt har samtliga utomstående aktörer gått med på att inte skicka mer militärt eller ekonomiskt bistånd till parterna.

– Det finns ingen militär lösning på konflikten i Libyen, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

3 tim
Erdogan anländer till fredskonferensen i Berlin i dag- MURAT CETINMUHURDAR/PPO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Väst står handfallet inför konflikten i Libyen

Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan har tagit kommandot i fredssamtalen om Libyen, där de står på olika sidor i konflikten. Samtidigt står västvärlden handfallen och kan inte agera med enad front, skriver SVT:s reporter Tomas Thorén i en analys.

Bland annat ryktas Frankrike och Italien har valt olika sidor i striden mellan Khalifa Haftar och Fayez al-Sarraj som kan bli förödande för EU.

”Det rådande kaoset är gynnsamt klimat för islamistiska terrorgrupper. Libyen är också en flyktingportal till Europa.”

Seth Frantzman skriver i en analys i Jerusalem Post att det är Erdogan som hittills har varit den stora vinnaren i konflikten. Han har positionerat sig själv som en av de viktigaste spelarna vid Medelhavet och i Mellanöstern. Nu använder han sig av hotet om en flyktingström till Europa för att få som han vill i Libyen, skriver han.

”Detta är en klassisk strategi i Ankara”, skriver han.

5 tim
Angela Merkel och Vladimir Putin i dag. JOHN MACDOUGALL / AFP
undefined

Världsledarna har inlett fredssamtalen om Libyen

Flera av de tyngsta världsledarna har anlänt till Berlin för fredskonferensen om Libyen. Målet med mötet är att försöka få krigsherren Khalifa Haftar och regeringschefen Fayez al-Sarraj att lägga ifrån sig vapnen.

Konflikten har blivit storpolitik sedan Turkiet skickat trupp till stöd för al-Sarraj och Ryssland gett sig in på Haftars sida.

– Vi har inte gett upp hoppet om dialog och en lösning på konflikten, sa Rysslands president Vladimir Putin när han anlände till mötet, enligt Reuters.

Idag 13:53
Läs mer om Libyenkrisen
Pressbild: Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare. Arkivbild: Bostadshus i Stockholm. Stockholms handelskammare/TT
Den svenska bostadspolitiken

Sex av tio gillar inte regeringens bostadspolitik

Sex av tio svenskar har lågt eller mycket lågt förtroende för januaripartiernas bostadspolitik. Det visar en Novus-mätning på uppdrag av Stockholms handelskammare, skriver DI. Bara en av tio tillfrågade har högt eller mycket högt förtroende för hur regeringen och samarbetspartierna hanterar bostadspolitiken.

Samtidigt anser sju av tio att det är mycket viktigt eller viktigt att S, MP, L och C fokuserar på bostadssituationen under mandatperioden, skriver DI.

– Det drabbar många människor direkt när det inte går att få fotfäste på bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare, till tidningen.

2 tim
undefined

”Ingen skrattar när byggandet sjunker”

Bostadsmarknaden är dysfunktionell och det skärpta amorteringskravet ligger som en våt filt över nyproduktionen av bostäder, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier, i Aftonbladet Debatt.

Inlägget är ett svar på ett tidigare utspel av Byggnads som påstod att medan byggbolagen skrattar hela vägen till banken står ungdomar i långa bostadsköer.

”Som företrädare för 3 700 seriösa bygg- och anläggningsföretag välkomnar vi Byggnads vilja att bli en röst i den bostadspolitiska debatten. Det saknas en bostadspolitik för alla som varken har kapital, kötid eller kontakter”, skriver Tanja Rasmusson.

Hon menar att Sveriges byggföretag skapar jobb, välfärd och framtidshopp och tar ansvar för samhällsutvecklingen.

”Nästa år möts Sveriges Byggindustrier och Byggnads vid förhandlingsbordet i samband med avtalsförhandlingarna. Vår förhoppning är att det ska ske i ett förtroendeingivande och samarbetsinriktat tonläge”, skriver Tanja Rasmusson i Aftonbladet.

28 nov 2019
Läs mer om Den svenska bostadspolitiken
Drottning Elizabeth vid en gudstjänst i dag. LINDSEY PARNABY / AFP
Brittiska kungahuset

Källor: Uppgörelsen var inte vad prinsparet ville ha

Prins Harry och Meghan Markle lämnade inte ifrån sig sin kungliga titlar frivilligt – det var ett krav från kungahuset, uppger källor för The Guardian.

Knäckfrågan blev parets ekonomiska framtid. Harry och Meghan har registrerat varumärket ”Sussex royal” och ville inte att Buckingham Palace skulle ha någon insyn i deras framtida affärsuppgörelser. Motkravet blev att de lämnade ifrån sig titlarna och avsade sig rätten att representera drottningen framöver.

Enligt envisa rykten vill Netflix ha ett samarbete med prinsparet, något bolagets innehållschef Ted Sarandos bekräftar.

– Vem skulle inte vara intresserad? säger han.

30 min
Drottning Elizabeth II med Meghan Markle och prins Harry. Arkivbild. TOLGA AKMEN / AFP
undefined

Analyser: Drottningen har styrt detta med järnhand

Beskedet att Meghan Markle och prins Harry inte längre är arbetande medlemmar av kungafamiljen är ”omskakande”, säger Sky News hovkommentator Alastair Bruce.

– Det var ett varmt uttalande från drottningen, samtidigt som hon har löst ett problem som behövde lösas med sin monarkiska järnhand, säger han.

BBC:s kommentator Jonny Dymond skriver att det var nödvändigt med en tydlig separation mellan prinsparet och hovet.

”Harry och Meghan är fortfarande medlemmar av familjen, men de är i praktiken inte längre kungliga”, skriver han.

Expressens Karin Lennmor säger att drottningen i sitt uttalande försöker visa en försonlig sida, men att det ser annorlunda ut bakom kulisserna.

– Jag tror att det finns rejäla stormar under ytan. Det har bråkats mycket om det här, säger hon.

Igår 20:52
Några av förstasidorna.
undefined

Tidningarna går i spinn av Elizabeths ”hårda Megxit”

Drottningens besked om prins Harry och Meghan Markle är självklart förstasidestoff för de brittiska tidningarna. Många verkar överens om att drottning Elizabeth har beslutat om en uppgörelse som paret inte vill ha.

”Drottningen beordrar en hård Megxit”, lyder rubriken på Sunday Mirrors förstasida.

Sunday People skriver att ”Harry och Meghan är ute i kylan” medan The Sun skriver ”Payback time” med en infälld bild på drottningen.

Idag 14:30
Läs mer om Brittiska kungahuset
Statsminister Stefan Löfven med två poliser under ett besök i Klippan i november. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska brottsbekämpningen

Internrapport: Svårt att nå polisens rekryteringsmål

I en rapport från polisens internrevision står det att det finns ”svårigheter med kapaciteten vad gäller rekryteringsfrågan” inom polisen, rapporterar SvD. Det är också oklart om HR-avdelningen kommer klara av rekryteringsvolymen.

Nationella samordnaren Mattias Dejke menar dock att det är möjligt att nå målet om 10 000 fler polisanställda som politikerna vill se.

Under vårterminen antogs 651 personer till polisutbildningen och enligt prognosen bör det vara 1 045 stycken för att klara rekryteringen. Men att fler poliser valt att återvända till yrket förbättrar situationen, menar Dejke.

– Än så länge ser jag inte ett stort problem, säger han till SvD.

4 tim
Johan Forssell (M) träffar poliser i Malmö i mars förra året. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forssell om polisrapporten: Dags att Damberg lyssnar

SvD:s rapportering om att det kan bli svårt att nå målet om 10 000 fler polisanställda oroar Moderaterna. I en intern revisionsrapport från polisen som SvD skriver om uppges att det finns svårigheter med kapaciteten gällande rekryteringarna.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell anser att detta är signaler som M varnat för. Regeringen bör därför ta till sig av förslagen att höja lönerna och att polisstudenters studielån skrivs av efter några år.

– Det är dags att inrikesminister Mikael Damberg börjar lyssna till de förslag som finns och slutar slå dem ifrån sig, säger Forssell till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) uppger för tidningen att det pågår ett intensivt arbete för at uppnå målet.

4 tim
Arkivbilder på polisens arbete med drönare  TT
undefined

Efter lagändringen: Polisen ökar drönaranvändning

En ändring i lagstiftningen från och med årsskiftet underlättar polisens arbete med drönare. Tidigare krävdes tillstånd från Datainspektionen för flygningen, men nu får polisen fatta beslut om att använda drönarna på egen hand, skriver TT.

Under de senaste åren har användningen ökat enormt, säger Rickard Henningsson, som är nationellt ansvarig för polisens arbete med drönare.

Enligt honom finns den mest omedelbara nyttan i polisens brottsutredningar där en uppskickad drönare kan ge bra överblick över brottsplatser och ge ett mer rättsäkert underlag i brottsutredningar.

– Det är sådant man inte riktigt tänker på, men det har varit en gamechanger, säger Henningsson.

Idag 07:02
Läs mer om Svenska brottsbekämpningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
 Gui Congyou / Charlotta Friborg TT /  Stina Stjernkvist/SVT
Kinesiska kritiken mot Sverige

Ambassadören kräver att SVT rättar: ”Inte aktuellt”

Kinas ambassadör i Sverige kräver en rättelse från SVT efter uppgifterna i deras granskning om att ambassadören haft personliga möten och luncher med journalister för att försöka påverka deras bevakning av Kina, skriver TT.

Gui Congyou menar att alla möten med journalister skett vid intervjutillfällen, enligt ett uttalande på ambassadens hemsida.

– Det får stå för honom. Vi har rapporterat om det som har framkommit i vår enkät med andra mediehus, säger SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg till TT och uppger att de inte kommer att publicera någon rättelse.

Under helgen publicerade SVT uppgifter om att ett antal nyhetsredaktioner kontaktats av ambassaden gällande publiceringar.

5 tim
Ann Linde (S) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Linde om Kinas försök att påverka media: ”Allvarligt”

Uppgifterna om att den kinesiska ambassaden försökt påverka svenska mediers publiceringar gör att utrikesminister Ann Linde (S) kommer att kalla till sig Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, rapporterar SVT.

– I Sverige råder yttrandefrihet och det som Kinas ambassadör nu gör är väldigt allvarligt, säger Linde till SVT.

Hon påpekar att UD flera gånger påtalat att yttrandefriheten är grundlagsskyddad i Sverige.

Enligt en enkät som SVT gjort har den kinesiska ambassaden försökt påverka bland annat SR, SVT, SvD och Expressen. Under fredagen publicerade ambassaden kritik mot den svenska medierapporteringen på sin hemsida och kallade den för ”frekventa illasinnade attacker” mot det kinesiska kommunistpartiet.

Igår 14:24
Utrikesminister Ann Linde (S). Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert: Hårdare markering än tidigare mot Kina

Enligt Asienforskaren Björn Jerdén är Ann Lindes uttalande om att Kinas ambassadör ska kallas till utrikedepartementet en hårdare markering än vad Sverige tidigare gjort mot Kina.

Jerdén säger till TT att den svensk-kinesiska relationen sticker ut i en internationell kontext och en anledning till det ansträngda förhållandet är den fängslade förläggaren Gui Minhai.

– Vad jag känner till är det första gången man öppet går ut med att man kallar upp ambassadören angående ett specifikt utfall han gjort mot media, säger Jerdén till nyhetsbyrån.

Den uppblossade konflikten handlar om att SVT avslöjat att Kina försökt påverka vad svenska medier publicerar.

Igår 21:49
Läs mer om Kinesiska kritiken mot Sverige