Mostphotos/TT
Ryska säkerhetshotet

Ökat ryskt hot när svenskt energiprojekt lamslås

En viktig svensk elkabel, som ska minska Baltikums beroende av Ryssland, försenas av den svenska tillståndsprocessen. Det ger Ryssland fria händer att sätta ökad press på Östersjöländerna precis som när Putin ströp gasen till Europa 2009. ”I Sverige och i EU har vi svårt att se helheten i det ryska agerandet”, säger säkerhetsexperten Patrik Oksanen.

Bakgrunden är att Svenska Kraftnät fått avslag på en tillståndsansökan om att få bygga en 20 mil lång luftledning på sträckan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö i östra Småland. Ledningen är helt avgörande för att klara den ökande framtida elförsörjning till södra Sverige på ett driftsäkert sätt uppger Svenska Kraftnät. Bland annat ligger det förfrågningar om att få ansluta 4 000 MW förnybar vindkraft längs just den här ledningen och väntar.

Men nu står det klart att den här förseningen även får stora säkerhetspolitiska konsekvenser då den påverkar de baltiska staterna strävan att frigöra sig från ryskt energiberoende.

– Detta är en process som pågått under en längre tid då de baltiska staterna har för avsikt att helt koppla bort sig från IPS/UPS, det elnätet som de och Ryssland tillhör, och i stället synkronisera sig med det kontinentala systemet, via Polen, säger Per Eckemark, divisionschef för Nät på Svenska Kraftnät.

Den svenska ledningen är nämligen en förutsättning för att NordBalt, som sedan 2016 förbinder den svenska elmarknaden med den baltiska, i framtiden ska kunna köras driftsäkert.

– NordBalt utgör i det perspektivet en viktig länk i den totala försörjningssäkerheten i Baltikum genom att bidra till att integrera den baltiska elmarknaden med den nordiska och europeiska, fortsätter Per Eckemark.

Martin Ransjö, områdesansvarig nätfördelning södra Sverige på Svenska Kraftnät, bekräftar att det är bråttom att få den nya ledningen på plats.

– För att köra Nordbalt idag har vi en temporär lösning som fungerar för stunden.  På längre sikt ser vi dock inte att det är hållbart att klara den här överföringen i området utan en överhängande risk att överlasta det underliggande regionnätet. Det ökar risken för elavbrott, vilket vi måste göra allt för att undvika. Ledningen är nödvändig för att säkerhetsställa att vi kan överföra el från Sverige till Litauen på ett säkert sätt i framtiden.

”De skulle till exempel kunna hävda att ett ställverk gått sönder”

I juni 2018 undertecknade Polen, de tre baltiska staterna, och EU ett avtal om att sammankoppla det baltiska el-systemet med det kontinentala, Continental European Network (CEN), år 2025.

I samband med att avtalet undertecknades sa Litauens dåvarande President Dalia Grybauskaite att Ryssland nu skulle förlora sin möjlighet att utöva utpressning mot de baltiska staterna.

Det är en tolkning som Robert Dalsjö, expert på Baltikum på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, delar. Han påpekar att Ryssland gärna använder hållhakar i sin relation till de baltiska länderna, samt att målet för svensk utrikespolitik är att Ryssland har så lite makt som möjligt över dem.

– Länderna i Baltikum strävar efter att bli så självständiga det bara går i relation till den gamla härskarmakten, och det gäller även för energi- och elförsörjningen. Problemet är att det inte är helt lätt. Efter frigörelsen 1991 har det funnit många kopplingar kvar till öst som tågförbindelser, vägar, men även el- och energiförsörjningen.

– Det nuvarande Ryssland med president Putin i spetsen har därmed haft hållhakar på de länderna och ju fler kopplingar till Ryssland desto större möjlighet har den ryska staten att påverka utvecklingen i Baltikum. De skulle till exempel kunna hävda att ett ställverk gått sönder på den ryska sidan för att sedan strypa delar av elförsörjningen. fortsätter Robert Dalsjö.

En fördel för Ryssland

Även Patrik Oksanen, senior fellow på tankesmedjan Frivärld, menar att Energitillgång är ett viktigt vapen i den ryska påtryckningsarsenalen.

– I Sverige och i EU har vi svårt att se helheten i det ryska agerandet. I den ryska lådan för att påverka sin omvärld så är energi ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg, medan vi ser det som endast en marknad. Integreringen av Baltikum i det europeiska nätet är ett viktigt steg för friheten och vår egen säkerhet i Östersjön.

– Det är slående också hur kort vårt minne är i de här frågorna. I januari 2009, mitt i en rejäl köldknäpp, ströp Ryssland alla gasleveranser genom Ukraina, vilket gjorde att det blev stora effekter i Bulgarien, Grekland, Nordmakedonien, Serbien, Bosnien, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Vi pratar här om fönsterrutor vars insidor blev isstäckta, utkylda lägenheter och träd som höggs ned i parker för att värma människor. Effekterna drabbade även Tyskland och i viss mån Frankrike. I den ryska strategin så försöker man nu bygga ledningar direkt till centrala Europa, som NordStream 2, förbi transitländer i öst man vill få kontroll över. Om länderna som rundas inte lyckas koppla ihop sig med övriga Europa, desto bättre för Ryssland, fortsätter han.

Även den transatlantiska försvarsorganisationen Nato har uppmärksammat den här problematiken. I rapporten, Energy Security in the Baltic Region: Between Markets and Politics, från 2016 skriver doktor Marc Ozawa att de baltiska staternas motiv till att frigöra sig från ryskt energiberoende är just att Ryssland ser kontrollen av energiflöden som ett viktigt politiskt verktyg för att utöva inflytande över regionen.

Ökad risk för elavbrott

Martin Ransjö på Svenska Kraftnät menar att det finns flera problematiska aspekter med att den svenska ledningen försenas Möjligheten att koppla samman elmarknader är också en viktig fråga för den europeiska unionen eftersom NordBalt innebär att Baltikum kan bli mindre beroende av fossila energikällor eftersom den nya förbindelsen kan transportera förnyelsebar energi.

– Jag har inga detaljkunskaper i ämnet vad detta innebär för de baltiska ambitionerna att frigöra sig från det ryska systemet, men jag kan konstatera att ju längre tiden går desto större blir risken att vi inte kan använda Nordbalt som planerat och överföra förnybar el till Baltikum.

– Det är också ett problem även från perspektivet att vi idag är styrda av ett europeiskt marknadsregelverk som säger att att vi inte får begränsa befintliga sammanlänkningar och därmed diskriminera baltiska elkunder.

Svenska Kraftnät har överklagat Energimarknadsinspektionens beslut till regeringen.

– Vi tittar på detta, men kan inte uttala sig när besked kommer i frågan. Det handlar om omfattande koncessioner, säger Philip Westling på Infrastrukturdepartementet.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Vindkraftslobbyn går utländska ärenden”

Vindkraften är inte bara en oberäknelig energikälla, utbyggnaden får även konsekvenser för besöks- och fiskenäring. Att begränsa lokala politikers veto är att gå ärenden åt utländska investerare, skriver William Elofsson (M) i en replik på SvD debatt.

Frågan handlar inte om ja eller nej till vindkraft, utan ja till havsbaserad vindkraft där parkerna inte kan störa turistnäringen och närmiljön kring boenden, och nej till kustnära vindkraft.

Sverige kan fortfarande göra samma bidrag till miljömålen, utan att gå ärenden åt de utländska investerarna som vill  tjäna pengar på vindkraftsparker i Sverige, menar debattören.

”Ska kusten för många år framåt förändras – sannolikt i generationer – med allt vad det innebär i inskränkningar av Gävlebornas kustnära boende och livsmiljö utan att de lokala politikerna har möjlighet att stoppa etableringen?”, skriver William Elofsson.

3 jun
Läs mer om Den svenska vindkraftsutbyggnaden
Gränsen vid Svinesundsbron. Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Tre av fyra norrmän vill inte öppna gränsen mot Sverige

Gränsen mot Sverige bör hållas stängd anser tre av fyra norrmän enligt en ny opinionsundersökning, rapporterar NRK.

73 procent av de tillfrågade svarar att de inte vill öppna gränsen för fritidsresor mot Sverige.

– Det är ett kristallklart svar från det norska folket [...] Jag tror att den viktigaste orsaken är den massiva kritiken mot svenskarnas hantering av coronakrisen, säger Ola Gaute Aas Askheim, senior rådgivare vid mätinstitutet Opinion.

1 tim
L-ledaren Nyamko Sabuni. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sabunis (L) coronakritik: Regeringen misslyckades

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är kritisk till hur regeringen har hanterat coronakrisen.

– Regeringen har misslyckats, inte så mycket på grund av sin strategi utan mer för sin oförmåga att verkställa den, säger hon i en intervju till Aftonbladet.

Hon tycker att regeringen borde ha gjort mer för att stärka Sveriges krisberedskap och att man borde ha säkerställt att det skulle kunna gå att genomföra strategin innan man antog den.

1 tim
Illustrationsbild. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förbjuder fläktar: ”Kan öka spridningen”

Västerås kommun förbjuder fläktar i allmänna utrymmen på äldreboenden där det finns bekräftade fall av coronasmitta, rapporterar P4 Västmanland.

– Fläktar kan öka smittsprdiningen eftersom de transporterar luft och partiklar längre sträckor och därför kommer vi att försöka undvika dem, säger Tobias Åsell, direktör på vård- och omsorgsförvaltningen i Västerås stad.

För att hålla temperaturen nere vid värmeböljor kommer man nu i stället på mer luftkonditionering och fler kylvästar.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

M: ”Det är inte läge för stora stimulanspaket nu”

Svensk ekonomi är långt ifrån stabil. Det säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson på en pressträff i dag.

– Det är inte läge med stora stimulanspaket nu, för där befinner sig svensk ekonomi inte ännu.

Moderaterna vill också att korttidspermitterade ska få vidareutbilda sig. De föreslår digitala kurser som anordnas av universitet och högskolor.

M-ledaren Ulf Kristersson upprepar också att testning är viktigt när Sverige lyfter reserestriktioner.

– Provtagning, isolering och smittspårning är helt avgörande för ekonomisk återhämtning, säger Kristersson på en pressträff.

13 min
CHRISTIAN ÖRNBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter raset: Framtiden ljusnar för hotellbranschen

Nu har kurvan börjat peka uppåt igen för hotellbolagen efter den tuffa våren. Framförallt ökar bokningarna från affärsresenärer i höst, rapporterar Di.

Under april månad föll antalet gästnätter men 70 procent, ett hårt slag mot branschen. Men nu börjar bokningarna ramla in. Framförallt ökar septembersifforna, där bokningsgraden i dag ligger på 40-50 procent.

Framförallt förutspår man att affärsresorna kommer öka till hösten, när semestern är slut och många korttidspermitteringar avslutas. Men uppsvinget kan komma tidigare.

– Med klarare direktiv tror jag att bokningsläget ändras drastiskt, jag ser ett starkare uppsving i juli och till och med i slutet av juni. Nu har det stått lite still eftersom folk avvaktat, Sasha Bahremandi, vd på Queen's Hotel, till Di.

Igår 18:41
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Företag drabbade när Danmark nobbar svenskar vid gränsen

Sverige lämnas utanför när Danmark öppnar sina gränser för fritidsresenärer från grannländerna, något som kan slå hårt mot näringslivet, rapporterar Di.

Fortsätter den danska gränsen att vara stängd mot Sverige kan framförallt svensk exportindustri. Många exportbolag är frustrerade över situationen med Danmark och risken är även att övriga Europa påverkas av landets beslut att hålla stängt mot Sverige.

– Många länder i Europa följer ju noga gränsöppningarna nu och om inte ens ett grannland öppnar upp för svenskar, då drar de öronen till sig, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, till Di.

3 jun
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Polisen började skingra demonstranter nära Vita huset på måndagen. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
Polisvåldet i USA

ACLU stämmer Trump efter ingripande vid Vita huset

Den amerikanska människorättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) stämmer president Donald Trump och justitieminister William Barr, rapporterar Washington Post.

Det var i måndags som polisen skingrade demonstranter utanför Vita huset med tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor.

På torsdagen lämnades en stämning in där ACLU, tillsammans med Black Lives Matter, kallar polisens ingripande, som Trumpadministrationen godkände, för ”oprovocerat” och kriminellt”.

3 tim
Mikael Damberg. SVT
undefined

Mikael Damberg: Bra att demonstrationerna stoppas

Trots pandemin och risken för smitta har polisen gett tillstånd till två demonstrationer till stöd för Black lives matter.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) menar att det är polisens beslut, men att det är bra att polisen också upplöser demonstrationerna om för många deltar, säger han i SVT:s Aktuellt.

– Det är ytterst olämpligt att så många människor samlas på en och samma plats.

Under onsdagskvällen kom tusentals personer till centrala Stockholm och under torsdagskvällen tågade hundratals demonstranter i Malmö.

– Det är viktigt att de som vill manifestera ska kunna göra det, men man kan göra det digitalt, säger Damberg i Aktuellt.

Igår 19:18
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer