Den akuta elkrisen

Ödesfrågan som Löfven missade – elkrisen trappas upp

Elkrisen går in i en ny fas när det svenska energisystemet snabbt förändras. Kärnkraft fasas ut och vind in vilket skapar en stor osäkerhet. Därför efterlyser nu industrin och energijättarna en riktkarl som visar vägen framåt. ”Vi har inget att förhålla oss till idag”, säger Niclas Damsgaard på Svenska Kraftnät.

Sverige möter nu en snabbt stigande efterfrågan på el. Det har resulterat i en akut kapacitetsbrist i elnäten vilket drabbar tillväxtregioner i mellersta och södra Sverige när industri hindras från att investera och städer inte kan växa. Om det har fPlus rapporterat i flera artiklar.

Men nu seglar fas två upp i den svenska elkrisen. På helåret har Sverige överskott av el men nu varnar aktörerna för effektbrist under kalla vinterdagar vilket kan hota leveranssäkerheten av el. Vintern 2019 är också elpriset på väg upp mot den högsta nivå sedan 2012, rapporterar elbolagen.

Det svenska energisystemet genomgår just nu en stor förändring där väderberoende produktion som vindkraft i allt högre grad fasas in i systemet medan planerbar energi som kärnkraft fasas ut.

Svenska Kraftnät (Svk), som ansvarar för att förvalta stamnätet och för att elsystemet är i balans varje sekund, har i flera rapporter varnat för utvecklingen. ”Det som på ytan kan se ut som att ett produktionsslag ersätts av ett annat får betydligt djupare följder när det ses ur kraftsystemets perspektiv”, skriver Svk i en rapport.

”En av de stora utmaningarna för energisystemet”

Två reaktorer i Oskarshamn stängdes ned 2015 respektive 2017 och Ringhals 1 och 2 ska kopplas från 2019 och 2020, främst beroende på dålig lönsamhet, har ägarna meddelat. Totalt har de fyra reaktorerna ett normalår stått för cirka 12 procent av den totala elproduktionen.

– Det innebär att 2. 850 megawatt försvinner ut ur systemet 2020 och det är klart att det spelar roll. Vi låg på marginalen att klara försörjningen så sent som i januari förra året. Det visar att detta är en högaktuell fråga och kommer att bli ännu viktigare framöver, sa Ulla Sandborgh, generaldirektör på Svenska Kraftnät i en kommentar till DI.

Ola Westberg är presschef på Energimyndigheten, som verkar direkt under miljö- och energidepartementet. Han säger att myndighetens inställning är att detta är en av den nya regeringens viktigaste uppgifter.

– Vi ser ingen anledning att avvika från Svenska Kraftnäts analys. På längre sikt, när den icke planerbara elproduktionen ökar samtidigt som den planerbara elproduktionen minskar, är det möjligt att energibalansen stärks samtidigt som effektbalansen försämras när det är kallt och behovet är som störst. Detta är en av de stora utmaningarna som energisystemet står inför.

Hela energibranschen diskuterar det här just nu och enligt Johan Svenningsson, vd på den globala energikoncernen Uniper, är bristande effektbalans redan idag ett faktum.

– Det finns en tydlig effektbrist en normal vinterdag och den kommer att förvärras när vi stänger ned ytterligare kapacitet i form av Ringhals 1 och 2. Detta kommer att leda till sämre elkvalitet som drabbar industrin. Det ser vi redan idag.

Andreas Regnell, strategichef på det statliga energiföretaget Vattenfall, instämmer i den riskbild som Svk varnar för.

– Det kan vara bra att få igång en diskussion om hur vi skulle kunna klara effektbalansen en kall vinterdag när det inte blåser något. Det kommer att kräva en kombination av att undvika konsumtion, mer flexibilitet, lagring och väderoberoende elproduktion. Men vad är den mest effektiva lösningen för Sverige? Vi behöver göra en analys av detta.

 Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall.  Elisabeth Redlig

Branschen efterlyser överblick

I den nya verkligheten efterlyser branschen en bättre överblick. Sedan avregleringen 1995 har marknaden skött sig själv. Ingen är idag för en återreglering, men i den nya situationen efterlyser man att en part tar ett större övergripande ansvar och pekar ut vägen framåt. Rollfördelningen mellan de olika aktörerna på dagens energimarknad är för splittrad menar de.

– Vi har inget att förhålla oss till idag och vår uppfattning är att det idag inte finns en tillräckligt samstämmig bild av rollfördelningen och ansvaret på elmarknaden för att en god leveranssäkerhet ska kunna säkras på lång sikt. Det är en tydlighet som vi efterfrågar. Därför har vi bett om att få i uppdrag att utreda detta men vi har inte fått det av politikerna, säger Niclas Damsgaard, marknads- och systemutvecklingsdirektör på Svenska Kraftnät.

– Vi inom den svenska basindustrin är helt för att någon, kanske Svenska Kraftnät, tar på sig det övergripande ansvaret att långsiktigt följa effektbehovet i Sverige, analysera utvecklingen och peka på vilka behov som finns och var i systemet de kommer att uppstå, säger Anna Holmberg, energidirektör och verksamhetsansvarig på SKGS som arbetar med basindustrins energifrågor.

 Anna Holmberg, energidirektör och verksamhetsansvarig på SKGS.

– Vi som verkar som en producent i detta system anser att det skulle vara bra att någon part får ett mandat att analysera och göra ”officiella” prognoser om det kommer att finnas tillräckligt med el-kapacitet i systemet och om leveranssäkerheten kommer att kunna upprätthållas.Det skulle skapa en tydlighet för alla viktiga intressenter, som investerare, elkunder, producenter och politiker, menar Andreas Regnell.

– Vi har länge argumenterat för att det ska sättas ett leveranssäkerhetsmål för det svenska elsystemet. Här tycker vi att Svenska Kraftnät är en bra aktör för att ange dessa mål, fortsätter Johan Svenningsson.

Aktörerna lyfter i det sammanhanget fram Storbritannien som ett exempel för hur en sådan myndighet skulle kunna organiseras. Där har man inrättat en särskilt myndighet som ansvarar för att lägga fram en strategi för hur energin kan produceras, och hur mycket effekt som kan behövas på sikt.

– Denna strategi tar även i beaktande tillväxtmålen för industrin, reduktionsmål för klimatutsläpp och andra mål, säger Johan Svenningsson.

Subventioner har pressat ned elpriset

Men frågan är hur den framtida energin ska produceras. En myndighet kan peka ut riktningen men inte tillverka el. Här är uppfattningen mer splittrad.

– Troligtvis krävs det en kombination av att producera energi samt att skapa mer flexibilitet i systemet som vi måste välja framåt. Men det är ju bara marknaden som kan bestämma hur den effekten ska produceras och politiken som kan påverka via initiativ, stöd och styrning, säger Anna Holmberg.

– Men vi inom den svenska basindustrin är för att det kommer in mer planerbar elkraft i systemet. Att arbeta med flexibilitet är bra, men det måste vara frivilligt att flexa, eftersom basindustrin verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste ha tillgång till effekt när vi behöver den. Vattenfall borde också från sin ägare staten omgående få i uppdrag att undersöka vad som krävs att köra Ringshals 1 och 2 vidare efter 2020, fortsätter hon.

Flera aktörer påpekar att subventionerna av vind via elcertifikatsystemet har skapat ett energiöverskott i Sverige vilket har pressat ned elpriset och i sin tur gjort det olönsamt att investera i annan energiproduktion som kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme.

– De subventionerna har resulterat i att elpriserna sjunkit vilket gjort det olönsamt att nyinvestera i planerbar kraftproduktion som bidrar till elsystemets balans. Ett exempel på det är att vi håller på att stänga Öresundsverket i Malmö. Det finns helt enkelt ingen marknad för den elen, då mervärdet från de systemtjänster som levereras inte ersätts av marknaden idag, säger Johan Sveningsson.

Samtidigt har regeringen bestämt att elcertifikatssystemet för vind och sol ska utökas och förlängas till 2045. Det investeras också rekordmycket i vindkraft just nu.

Nya affärsmodeller kan bli aktuella

Andreas Regnell anser att finansieringen av den framtida energiproduktionen kan kräva nya affärsmodeller som är mer flexibla kring vilken part som ska ta risken i ett framtida system.

– Vi har alltid tagit det för givet att det finns tillräckligt med el i systemet. Nu är vi i ett läge med stora omställningar där det krävs nya investeringar i nybyggnation av energi. Då ställer man sig frågan om det är staten, producenterna eller kunderna som ska stå för riskerna i dessa ofta stora och långsiktiga investeringar.

När Anders Ygeman i veckan gjorde comeback i regeringen som energiminister stod det klart att den svenska energipolitiken är högsta prioritet. Han första uttalande framför kamerorna riktades direkt till den svenska industrin.

– Jag vill jobba för att Sverige ska bli starkare, smartare och grönare. Starkare genom att vi säkrar svensk industris tillgång till konkurrenskraftig energi, grönare genom att vi får 100 procent förnybart i vårt energisystem och smartare genom att vi utnyttjar digitaliseringens alla möjligheter, sa Anders Ygeman.

Anders Ygeman, energi och digitaliseringsminister. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

I den stora energiöverenskommelse som regeringen slöt tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna 2016 drogs riktlinjera ut för Sveriges framtida energipolitik.

Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybart elproduktion år 2040. Den utestänger inte kärnkraft utan öppnar tvärtom upp för nyinvesteringar i det kraftslaget.

De parter som fPlus talat med är alla nöjda med den överenskommelsen men påpekar att förutsättningarna förändrats snabbt de senaste två åren. Särskilt när det gäller den krympande nätkapaciteten och den takt i vilken mer elektricitet nu efterfrågas i tillväxtregionerna.

Fakta:

Effektbalans = Tillgänglig effekt vid toppbelastning av elnätet (GW)

När elbehovet är som störst under kalla vinterdagar behöver så mycket elproduktion som möjligt vara tillgänglig.

Sveriges totala elproduktion 2017

Vattenkraft 64 TWh

Kärnkraft 63 TWh

Vindkraft 17 TWh

Kraftvärme 9 TWh

Kraftvärme i industrin 6 TWh

Källa: Ekonomifakta

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer