En ny lag tvingar bankerna att förbättra sin kontantservice. Nu riktas udden mot handeln. ”Det kommer att bli nästa fajt”, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson. Samtidigt ökar kostnaderna och riskerna med kontanterna.

Det sägs att Sverige kommer att vara helt kontantfritt från den 24 mars 2023, enligt forskare från KTH. Men nu har politikerna försökt bromsa den utvecklingen. I december förra året klubbade riksdagen igenom en lag som kräver att Sveriges storbanker ska tillhandahålla kontantservice i hela landet. Ambitionen är att vända på trenden av minskade bankomater runtom i landet.

Det är glädjande nyheter för Kontantupproret, som har drivit en årslång kamp om svenskarnas lagliga rätt att använda sedlar och mynt.

– Det är väldigt glädjande och ett steg i rätt riktning, säger organisationens ordförande Björn Eriksson till fPlus.

Björn Eriksson har tidigare kritiserat bankerna för att via sin monopolsituation stadigt höja priserna på kontanter för att styra mot digitala betalflöden.

Riktar udden mot handeln

Men än återstår en viktig pusselbit. Nu måste även handeln bli bättre på att acceptera kontanter och inte begränsa sig till digitala lösningar som kortbetalningar, Swish och Izettle, menar Björn Eriksson.

– Det kommer att bli nästa fajt. Vad ska vi ha en sedelbunt till om inte handeln accepterar den? Sverige är det enda land i världen där butiker kan sätta upp en skylt och säga att de inte tar emot kontanter.

Dessutom anser Björn Eriksson att regeringen snarast borde tillsätta den utredning som riksdagens Finansutskott begärde i fjol. Den går ut på att fastställa betydelsen av kontanter som legalt betalmedel.

– Politikerna måste fundera över hur pengar kan få ett legalt skydd som lagligt betalningsmedel. Om inte handeln tar sitt ansvar kommer lagstiftningen att göra det, säger Eriksson.

Flera partirepresentanter delade Björn Erikssons resonemang när han i veckan talade under ett riksdagsseminarium om kontanternas framtid.

– Mina vänner från andra länder undrar: ”Men hur har ni tänkt nu?”, sade Lotta Finstorp (M), som likt Eriksson anser att kontanter måste vara en valfrihetsfråga.

– Det är viktigt att handeln nu är lyhörd. I den lag som riksdagen beslutade innan jul finns en öppning för ytterligare åtgärder, tillade Ingela Nylund Watz (S).

Liknande tongångar hörs även i banksektorn som berörs av den nya lagen.

– Även om vi idag skulle sätta ut fler automater i hela Sverige kommer det fortfarande att finnas butiker och restauranger som inte tar emot kontanter. Den här lagen berör bara en del av en hel kedja. Och ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, säger Nina Wenning, vd på från Bankomat AB som ägs av de svenska storbankerna.

Ju färre kontanter som snurrar i systemet desto större blir kostnaden för att hantera varje krona. Vi räknar med att kostnaden stiger med nästan 10 procent per år.

Men så enkelt är det inte, menar Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

– Vi kommer att erbjuda kontant betalning så länge kunden vill betala med kontanter. Det håller vi fast vid. Men som situationen ser ut nu så styr marknaden åt ett annat håll. Om vi tittar på detaljhandeln i dag använder 85 procent av kunderna kort och resten kontanter. Hos vissa handlare är fördelningen 98 procent kort och 2 procent kontanter, säger han.

Därtill finns det en kostnads- och säkerhetsaspekt att ta hänsyn till.

– Ju färre kontanter som snurrar i systemet desto större blir kostnaden för att hantera varje krona. Vi räknar med att kostnaden stiger med nästan 10 procent per år. Dessutom ökar rånrisken om man skulle återgå till att hantera mer kontanter i butiken och hämta och lämna dem till värdetrasportföretag, säger Bengt Nilervall.

Man ska komma ihåg att det finns en grupp äldre som inte kan använda smartphones eller surfplattor av olika anledningar.

Eva Eriksson, förbundsordförande i seniororganisationen SPF, tycker dock att alla argument mot kontanter bör vägas emot faktumet att kontanter fortfarande är ett lagligt betalningsmedel. Det gäller inte minst seniorer som är extra sårbara när allt fler betalningar måste ske digitalt.

– Man ska komma ihåg att det finns en grupp äldre som inte kan använda smartphones eller surfplattor av olika anledningar. De kanske bor i områden där det saknas täckning, där det inte finns nätverk, eller där ekonomin är dålig och där de helt enkelt inte har råd att köpa den digitala utrustningen. Vi är inga bakåtsträvare. Men utvecklingen har gått för fort, säger Eriksson.

Svaret inte att reglera marknaden

Svensk Handel har full förståelse detta. Men här tror Bengt Nilvervall att handeln kan lösa problemen utan lagstiftning.

– Vi håller med om att det har gått för fort fram och att vissa grupper inte har hängt med. Så det är rimligt att man vill dra i handbromsen. Men svaret är inte att reglera marknaden genom att använda mer kontanter. Vi menar att vi kan vara självreglerande här. Vi tar ansvaret att erbjuda kontant betalning till de grupper som hamnar i kläm. Men det bör inte bara gälla detaljhandeln. Då måste det också gå att betala med kontanter i kollektivtrafiken, restauranger och parkeringsautomater.

Men i slutändan bottnar det här i ett större problem som ligger bortom handelns och även bankens ansvarsområde. 

– Vi kommer att ta vårt ansvar för att betala för kontanthantering. Men om man vill ha mer kontanter i samhället måste staten kliva in och backa den här funktionen både finansiellt och operationellt, säger Bengt Nilvervall.

Han får medhåll av Nina Wenning på Bankomat.

– I grund och botten kräver man att privata aktörer ska ta ansvar för att upprätthålla och finansiera kontantinfrastrukturen. Men vi anser att det är statens ansvar. Vi tycker att man måste utöka samtalet och ta ett helhetsgrepp kring problematiken.