Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nya siffror om dolda skatten: Så mycket pengar tar staten

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

– Saker ska kallas för vad de är. Arbetsgivaravgifterna är i själva verket en dold skatt. Det som kallas sjuk- och socialförsäkringsavgifter går i själva verket rakt in i statskassan, säger Göran Arrius, ordförande för den fackliga centralorganisationen Saco.

Göran Arrius hänvisar till en ännu icke publicerad rapport där Saco redovisar att ungefär hälften av det som i dag betalas in till socialförsäkringarna via arbetsgivaravgifterna inte går tillbaka till vare sig företagen eller arbetstagarna på något sätt, vare sig som sjukpenning eller något annat.

Göran Arrius, ordförande för Saco. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han menar därför att detta är att betrakta som en dold skatt och får medhåll från sin motpart på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv. Catharina Bäck är organisationens försäkringsexpert och har länge påpekat den bristfälliga kopplingen mellan försäkringssystemen och arbetsgivaravgifterna.

– Jag värnar verkligen försäkringen och våra företagare ser i regel heller inga bekymmer med att betala avgifter som faktiskt finansierar till exempel sjuk- och arbetsskadeförsäkring. Men det bygger ju på att det ska finnas ett förtroende för systemet. Förtroendet urholkas när sambandet brister mellan den premie som betalas och de förmåner som premierna finansierar, säger hon.

”Inte något annat än en ren skatt”

Arbetsgivaravgifterna utgör i dag 31,42 procent av den totala lönekostnaden för en anställd. De är tänkta att finansiera socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Avgifterna har legat på samma nivå i många år, trots att kostnaderna för dessa förmåner har minskat.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv. Ernst Henry Photography

– En förklaring till att nivån fortfarande ligger på 31,42 procent är att den så kallade allmänna löneavgiften har höjts i motsvarande grad som premierna för försäkringsförmånerna har minskat. Denna avgift är inte något annat än en ren skatt och utgör i dag över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 och låg då på 1,5 procent. I dag är denna skatt 11,62 procent, säger Catharina Bäck.

Göran Arrius kritik mot arbetsgivaravgifterna handlar främst om att en vanlig löntagare inte får valuta för de pengar som han eller hon betalar in till systemet genom arbetsgivaravgifterna.

”Politikerna borde vara ärliga”

Han exemplifierar med att den som tjänar 50 000 kronor bara får ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor vid sjukdom – men fortfarande bidrar med arbetsgivaravgifter som motsvarar lönenivån.

– Det innebär att många inte kan utnyttja ens i närheten av de förmåner som de betalar för. Vi har många löntagare som tjänar över brytpunkten för statlig skatt och betalar in pengar till systemet som de inte får förmåner för. De får bara ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor om de skulle bli sjuka. De summor som de överbetalar går in i statens budget, menar Göran Arrius.

– Om det är på det viset borde politikerna vara ärliga nog att säga det också. Att det som betalas in i själva verket bara är ytterligare en skatt på lönearbete.

Göran Arrius föreslår att lönetaken för exempelvis sjukersättning höjs så att utbetalningarna bättre motsvarar de premier som staten får in i form av arbetsgivaravgifter. Men där får han mothugg från flera håll.

Olika lösningar

Svenskt Näringsliv menar att fokus bör ligga på att sänka arbetsgivaravgifterna, så att de i högre grad motsvarar försäkringskostnaderna.

– Vi är i behov av fler och växande företag i Sverige. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa bättre möjligheter för företagen att växa och anställa fler, samtidigt om konkurrenskraften stärks, säger Catharina Bäck.

Även om Göran Arrius och Catharina Bäck har olika lösningar är de överens om huvudproblemet – att pengar försvinner. Politikernas oärlighet med att dölja en skatt i arbetsgivaravgiften skapar ett förtroendeproblem och i slutändan är det ett demokratiskt problem. Det är viktigt att politikerna upprätthåller förtroendet för och lojaliteten till försäkringssystemen, menar de.

– Det minsta man kan göra är att pedagogiskt visa att det är skatt det handlar om. När människor tittar på sin lönespecifikation och ser hur mycket skatt som har dragits från bruttolönen så är det många som inte inser att detta bara är en del av den skatt de bidrar med. Den andra delen, arbetsgivaravgiften, är inte alla medvetna om eftersom den inte redovisas på samma sätt, säger Göran Arrius.

”Bör slopa fiktionen”

Tankesmedjan Timbro har länge varit kritiskt till arbetsgivaravgifternas utformning.

– Politikerna kan använda arbetsgivaravgifterna till vad de vill. De kan justera de olika avgiftssatserna men det har ingen praktisk betydelse. De bör slopa fiktionen – det är en skatt det handlar om och det bör de tydliggöra, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Han håller med Catharina Bäck i kritiken mot Göran Arrius förslag om att höja taken på utbetalningarna. Det skulle påverka sysselsättningsgraden negativt, menar Jacob Lundberg.

– Att höja ersättningarna för arbetslöshet eller sjukdom skulle vara kontraproduktivt och skulle minska incitamenten till arbete, det finns det omfattande forskning som understödjer, säger han.

– Jag instämmer dock med Göran Arrius om att det är löntagarna som på sätt och vis betalar arbetsgivaravgifterna. Det är pengar som annars skulle ha kunnat gå till löneökning. Men i sin nuvarande utformning skulle man behöva kalla det för statlig löneskatt eftersom det i princip är vad det är, säger Jacob Lundberg.

fPlus har sökt personer på Finansdepartementet, men ingen har ännu velat ställa upp på intervju.

Toppnyheter

Jacob Wallenberg. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Wallenberg bekräftar: Tog upp Gui Minhai med Kina

Jacob Wallenberg bekräftar att han tagit upp fallet med den fängslade bokförläggaren Gui Minhai i samtal med kinesiska ledare, skriver SvD.

Investor-toppen framhåller att även näringslivet bryr sig om mänskliga rättigheter.

– I grunden är detta politikens roll och inte vår, men vi har också en värdebas. Vi tycker att dessa frågor är viktiga och finns det tillfälle kan man uttrycka det, säger Wallenberg.

Han vill däremot inte kommentera vad han sade eller vilka reaktioner han fick från de kinesiska ledarna.

8 min
Gui Congyou. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

UD och ambassadör i möte: ”Yttrandefrihet råder”

Kinas ambassadör Gui Congyou kallades på tisdagen till Utrikesdepartementet. Mötets huvudfråga var situationen för fängslade förläggaren Gui Minhai – men UD passade även på att läxa upp ambassadören efter den senaste tidens hotfulla uttalanden mot svenska medier, skriver Expressen.

”I samband med detta upprepade vi att yttrandefrihet råder i Sverige”‚ skriver man i ett uttalande.

I en intervju med SVT hotade ambassadören bland annat med att svenska reportrar riskerar sina visum till Kina om man inte förändrar ”det felaktiga sättet” att rapportera om landet.

Igår 20:17
Anna Lindstedt. Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättegången mot Anna Lindstedt startar i mars

Rättegången mot Anna Lindstedt, som tidigare var Sveriges ambassadör i Kina, startar den 19 mars, skriver TT.

Lindstedt överskred enligt åtalet sina befogenheter i samband med ett möte med kinesiska affärsmän i syfte att få den fängslade bokförläggaren Gui Minhai fri.

På mötet framgick det att en frigivning av Gui Minhai skulle kräva vissa motprestationer, bland annat skulle bokförläggarens dotter Angela Gui sluta kritisera Kina.

Lindstedt åtalas för ”egenmäktighet vid förhandling med främmande makt” och riskerar sex års fängelse om hon döms. Själv förnekar hon brott.

15 jan
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Magdalena Andersson. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

S svar: ”Kommer bli väldigt krångligt för kommunerna”

Socialdemokraterna är inte imponerat av att M, KD, SD och V har enats om ett utökat tillskott till kommunerna. Partierna vill skjuta till 7,5 miljarder i stället för de fem miljarder som regeringen aviserat.

– Vi kunde enas om fem, de här partierna har enats om två miljarder, säger hon till TT.

Hon menar att partierna i själva verket tar tillbaka pengar som kommunerna skulle använda till att anställa lärarassistenter.

– Det kommer att bli väldigt krångligt för kommunerna som planerat att anställa lärarassistenter, säger Andersson.

1 tim
Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Tung smäll för C – hur mycket stryk tål man?

De punkter som stryks ur januariavtalet för att betala för de extra miljarderna till välfärden har tung politisk-symbolisk betydelse, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys. Både C:s ingångsavdrag och MP:s utvecklingstid – en uppdatering av friåret – är viktiga frågor för partierna.

”Före jul tvingade samma riskdagsmajoritet regeringen att backa från Centerns modell för att privatisera Arbetsförmedlingen. Så en fråga i dag är väl den här: Hur mycket stryk tål Centern?” skriver han.

SVT:s Elisabeth Marmorstein är inne på samma spår.

– Vi får ser hur det här slutar, men självklart är det besvärligt för samarbetet att detta sker. Sedan att det handlar om välfärden tror jag inte Socialdemokraterna har något emot, säger hon i SVT:s sändning.

12 min
Anders W Jonsson förra veckan. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Kaos – M brukade kunna ha två tankar i huvudet”

Det är mycket beklagligt att Moderaterna väljer att gå fram med en ändringsbudget ihop med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, skriver Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson på Facebook.

”Moderaterna brukade vara ett parti som klarade av att hålla två tankar i huvudet samtidigt – vi kan både sänka skatten och satsa på välfärden. Det visade vi inte minst under Alliansåren. Nu överger M och KD traditionell borgerlig politik för att samarbeta med Vänsterpartiet”, skriver Jonsson.

”Centerpartiet har fokus på sakpolitik och leverans för att lösa Sveriges utmaningar. Det är vad som behövs, inte politiskt kaos.”

Skattehöjningen han syftar på är att oppositionen vill finansiera sitt förslag genom att inte införa det så kallade ingångsavdraget, skriver TT. Det är ett förslag från Centerpartiet för att unga och nyanlända ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som det blir billigare för företag att anställa.

1 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Lars Stjernkvist (S). Arkivbild på när Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) tar varandra i hand. TT
Sprängningarna i Sverige

Norrköpings starke man: Ta varandra i hand på riksnivå för att bryta ner detta våld

Norrköpings starke man, kommunstyrelseordföranden Lars Stjernkvist (S), uppmanar nu politiker på riksnivå att kraftsamla och ”ta varandra i hand”. Det säger han till SVT Öst efter dagens explosionen i staden som skadade flera personer.

– Det krävs för att bryta ner våldet, säger Stjernkvist till tv-kanalen.

– När det gäller kampen mot den grova brottsligheten måste vi stå enade.

Den lokala S-toppen menar att det är viktigt att man nu arbetar förebyggande. Stjernkvist påpekar också att det tidigare har gett resultat, då området som drabbades av nattens sprängning – Hageby – inte längre finns kvar på listan över utsatta områden.

4 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Känd kriminell gripen för sprängdådet

Den man som på onsdagen greps misstänkt för sprängdådet mot en adress på Östermalm tidigare i månaden har kopplingar till det kriminella mc-gänget Bandidos. Det skriver Expressen som hänvisar till uppgifter till tidningen.

Enligt tidningen har han fotograferats av polisens spanare när han har deltagit vid Bandidosfester. Han ska också vara kopplad till gängkonflikterna i Östberga och Bredäng i södra Stockholm. Förra året åtalades han för föreberedelse till mord, men friades senare. Han har dessförinnan dömts för mordförsök.

1 tim
Polisavspärrning vid platsen Magnus Andersson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Gängledare pekas ut som måltavla i sprängdådet

En högt uppsatt person i det kriminella mc-gänget ”No Surrender” tros vara måltavlan för bombdådet mot ett flerfamiljshus i Norrköping tidigt på onsdagsmorgonen, enligt uppgifter till Aftonbladet.

En person som bor på den drabbade adressen ska ha en stark koppling till en av de två män som sköts ihjäl i en skottlossning på en nattklubb i staden i början av december, skriver SVT Nyheter Öst. Båda männen ska ha varit inblandade i ett uppmärksammat utpressningsförsök som de också dömdes för 2018.

Flera personer skadades lindrigt i explosionen som enligt polisen utlöstes av en sprängladdning.

5 tim
Läs mer om Sprängningarna i Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

”Facken skönmålar verkligheten – löneökningstakten måste växlas ned”

När fack och arbetsgivare nu förhandlar om avtalsvillkoren för närmare 3 miljoner löntagare, är det viktigt att parterna delar en gemensam bild av Sveriges ekonomi, skriver industriföreträdarna Carl Eckerdal, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall på Arbetets debattsida.

Det är inte till nån hjälp när facken går ut med en skönmålat bild av att Sveriges industri är stark för att motivera löneökningar, menar de.

Faktum är att svensk industri, likt många andra länder, dras med låg produktivitetstillväxt och en dalande sysselsättning.

Att försvara löneökningar i industrin genom att dels hänvisa till inflationsförväntningar och dels peka på att andra länder gör samma sak, är missvisande.

Svensk inflation är irrelevant för en industri som är internationellt konkurrensutsatt. Dessutom bär inte andra länder som har gjort löneökningar, ses som förebilder. De lyfter Tyskland som exempel och pekar på att lönerna under en tid ökat snabbare än produktiviteten vilket lett till en kostnadskris.

"En lika svag utveckling som tysk industri har haft, och har, är inget som någon önskar svensk industri", skriver de.

I stället för att höja lönerna, och lägga ytterligare en sten på kostnadsbördan, bör fokus vara att växla ner arbetskraftskostnaderna med målet att stärka konkurrenskraften, avslutar de.

1 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Calmfors om svenska löner: Fackens krav är för låga

De svenska löneökningarna har länge varit låga och facken begär alldeles för lite, menar ekonomiprofessorn Lars Calmfors.

IF Metall som sätter ”märket” kräver 3 procent i årliga ökningar. När förhandlingarna är klara lär ökningarna bli lägre och en mer rimlig nivå skulle vara 3,5 procent, säger Calmfors till Arbetet.

Enligt Calmfors har de låga löneökningarna bidragit till den brist på arbetskraft som syns i dag och lett till en ineffektiv fördelning av arbetskraften mellan olika delar av ekonomin.

Calmfors nämner också inflationen som ett skäl till att löneökningarna borde vara högre.

– Om vi ska ha 3 procents lönekostnadsökning normalt så blir det omöjligt att nå inflationsmålet, säger han till Arbetet.

13 jan
Läs mer om Avtalsrörelsen
Phil Noble / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Handelsbanken: Svensk arbetslöshet högre än EU-snittet

Sverige har det senaste året uppvisat en stigande arbetslöshet som står i skarp kontrast till i princip alla länder i EU. Det visar Handelsbanken nya konjunkturprognos, enligt DI.

Den stigande arbetslösheten är ett resultat av att Sverige inte har utnyttjat sin fulla tillväxtpotential, vilket drivs av en växande befolkning i arbetsför ålder och en högre trendmässig ökning av produktiviteten.

Två stora orsaker till den vacklande arbetsmarknad är uppsägningar i spåren av digitaliseringen och den politiska osäkerheten, som bland annat slår mot bilsektorn, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Sverige utärker sig dock som ett av de länder som har högst sysselsättningsgrad i unionen, enligt Handelsbanken.

Framöver bedömer banken att i den svenska arbetslösheten kommer att stiga ytterligare. När konjunkturen viker kommer dessutom nyanlända att få det svårare att träda in på arbetsmarknaden.

För att förhindra detta bedömer Handelsbanken att en expansiv finanspolitiik är minst lika viktig som strukturreformer på arbetsmarknaden.

5 tim
Ints Kalnins / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SEB: Försiktigt positiv för den svenska tillväxten

SEB:s nya konjunkturrapport visar att tillväxten i Sverige växlar upp försiktigt den kommande tiden, skriver DI.

Optimismen för framtiden speglas i ett förbättrat industrisegment i spåren av låga amerikanska räntor och framsteg i handelssamtalen mellan USA och Kina.

En annan ljusglimt är en återhämtning i svensk hushållskonsumtion.

Trots det väljer banken att justera ned BNP-tillväxten för 2020 till 1,1 procent jämfört med tidigare prognosticerade 1,2 procent i november.

På arbetsmarknaden väntas en viss avkylning där arbetslösheten stiger med på 7,3 procent 2020 för att sedan plana ut på den nivån.

Under samma period väntas den så kallade KPIF-inflationen, landa på 1,1 procent för att sedan stiga upp till 1,7 procent under 2021. Reporäntan beräknas ligga på fortsatt låga 0,0 procent, enligt banken.

Igår 09:04
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer