Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nya siffror om dolda skatten: Så mycket pengar tar staten

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

– Saker ska kallas för vad de är. Arbetsgivaravgifterna är i själva verket en dold skatt. Det som kallas sjuk- och socialförsäkringsavgifter går i själva verket rakt in i statskassan, säger Göran Arrius, ordförande för den fackliga centralorganisationen Saco.

Göran Arrius hänvisar till en ännu icke publicerad rapport där Saco redovisar att ungefär hälften av det som i dag betalas in till socialförsäkringarna via arbetsgivaravgifterna inte går tillbaka till vare sig företagen eller arbetstagarna på något sätt, vare sig som sjukpenning eller något annat.

Göran Arrius, ordförande för Saco. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han menar därför att detta är att betrakta som en dold skatt och får medhåll från sin motpart på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv. Catharina Bäck är organisationens försäkringsexpert och har länge påpekat den bristfälliga kopplingen mellan försäkringssystemen och arbetsgivaravgifterna.

– Jag värnar verkligen försäkringen och våra företagare ser i regel heller inga bekymmer med att betala avgifter som faktiskt finansierar till exempel sjuk- och arbetsskadeförsäkring. Men det bygger ju på att det ska finnas ett förtroende för systemet. Förtroendet urholkas när sambandet brister mellan den premie som betalas och de förmåner som premierna finansierar, säger hon.

”Inte något annat än en ren skatt”

Arbetsgivaravgifterna utgör i dag 31,42 procent av den totala lönekostnaden för en anställd. De är tänkta att finansiera socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Avgifterna har legat på samma nivå i många år, trots att kostnaderna för dessa förmåner har minskat.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv. Ernst Henry Photography

– En förklaring till att nivån fortfarande ligger på 31,42 procent är att den så kallade allmänna löneavgiften har höjts i motsvarande grad som premierna för försäkringsförmånerna har minskat. Denna avgift är inte något annat än en ren skatt och utgör i dag över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 och låg då på 1,5 procent. I dag är denna skatt 11,62 procent, säger Catharina Bäck.

Göran Arrius kritik mot arbetsgivaravgifterna handlar främst om att en vanlig löntagare inte får valuta för de pengar som han eller hon betalar in till systemet genom arbetsgivaravgifterna.

”Politikerna borde vara ärliga”

Han exemplifierar med att den som tjänar 50 000 kronor bara får ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor vid sjukdom – men fortfarande bidrar med arbetsgivaravgifter som motsvarar lönenivån.

– Det innebär att många inte kan utnyttja ens i närheten av de förmåner som de betalar för. Vi har många löntagare som tjänar över brytpunkten för statlig skatt och betalar in pengar till systemet som de inte får förmåner för. De får bara ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor om de skulle bli sjuka. De summor som de överbetalar går in i statens budget, menar Göran Arrius.

– Om det är på det viset borde politikerna vara ärliga nog att säga det också. Att det som betalas in i själva verket bara är ytterligare en skatt på lönearbete.

Göran Arrius föreslår att lönetaken för exempelvis sjukersättning höjs så att utbetalningarna bättre motsvarar de premier som staten får in i form av arbetsgivaravgifter. Men där får han mothugg från flera håll.

Olika lösningar

Svenskt Näringsliv menar att fokus bör ligga på att sänka arbetsgivaravgifterna, så att de i högre grad motsvarar försäkringskostnaderna.

– Vi är i behov av fler och växande företag i Sverige. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa bättre möjligheter för företagen att växa och anställa fler, samtidigt om konkurrenskraften stärks, säger Catharina Bäck.

Även om Göran Arrius och Catharina Bäck har olika lösningar är de överens om huvudproblemet – att pengar försvinner. Politikernas oärlighet med att dölja en skatt i arbetsgivaravgiften skapar ett förtroendeproblem och i slutändan är det ett demokratiskt problem. Det är viktigt att politikerna upprätthåller förtroendet för och lojaliteten till försäkringssystemen, menar de.

– Det minsta man kan göra är att pedagogiskt visa att det är skatt det handlar om. När människor tittar på sin lönespecifikation och ser hur mycket skatt som har dragits från bruttolönen så är det många som inte inser att detta bara är en del av den skatt de bidrar med. Den andra delen, arbetsgivaravgiften, är inte alla medvetna om eftersom den inte redovisas på samma sätt, säger Göran Arrius.

”Bör slopa fiktionen”

Tankesmedjan Timbro har länge varit kritiskt till arbetsgivaravgifternas utformning.

– Politikerna kan använda arbetsgivaravgifterna till vad de vill. De kan justera de olika avgiftssatserna men det har ingen praktisk betydelse. De bör slopa fiktionen – det är en skatt det handlar om och det bör de tydliggöra, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Han håller med Catharina Bäck i kritiken mot Göran Arrius förslag om att höja taken på utbetalningarna. Det skulle påverka sysselsättningsgraden negativt, menar Jacob Lundberg.

– Att höja ersättningarna för arbetslöshet eller sjukdom skulle vara kontraproduktivt och skulle minska incitamenten till arbete, det finns det omfattande forskning som understödjer, säger han.

– Jag instämmer dock med Göran Arrius om att det är löntagarna som på sätt och vis betalar arbetsgivaravgifterna. Det är pengar som annars skulle ha kunnat gå till löneökning. Men i sin nuvarande utformning skulle man behöva kalla det för statlig löneskatt eftersom det i princip är vad det är, säger Jacob Lundberg.

fPlus har sökt personer på Finansdepartementet, men ingen har ännu velat ställa upp på intervju.

Toppnyheter

Arkivbild.  Naina Helén Jåma/TT / TT NYHETSBYRÅN
Polisens mejlhaveri

Experter sågar säkerheten: ”Är så fel det bara kan bli”

Flera experter är starkt kritiska till att EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex använt mejl för att skicka inloggningsuppgifter till byråns interna plattform. I ett fall stavade en administratör fel på en mejladress till en svensk polis så att en utomstående person fick tillgång till sekretessbelagda dokument.

IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka säger till SVT Nyheter att det är ”så fel det kan bli” att skicka sådana inloggningsuppgifter via mejl.

– Och att sekretessbelagda uppgifter ligger i ett system som bara skyddas av användarnamn och lösenord, det är patetiskt, säger han.

3 tim
Båt med migranter på Medelhavet. Francesco Malavolta / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Privatperson kunde läsa ur hemliga flyktingdokument

Sekretessbelagda dokument med känsliga uppgifter om EU:s gränsbevakning har röjts till utomstående i samband med ett mejlhaveri hos Polismyndigheten, rapporterar SVT Nyheter.

När EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex skulle ge en svensk polis tillgång till byråns interna plattform via mejl stavade en administratör fel på mejladressen. Därmed fick en person med en liknande domän som polisens tillgång att ladda ner känsliga dokument.

Dokumenten handlar bland annat om EU:s insatser på Medelhavet och om hur man avslöjar människosmugglare. I dokument som SVT tagit del av står det bland annat att migranters liv skulle sättas i fara om uppgifterna blev offentliga.

En säkerhetsexpert som SVT talat med säger att det är ”patetiskt” att sådana uppgifter bara skyddas av användarnamn och lösenord.

4 tim
Läs mer om Polisens mejlhaveri
KARIM SAHIB / AFP
Coronavirusets spridning

IMF: Coronaviruset kan bromsa världsekonomin

Utbrottet av coronaviruset i Kina och dess spridning över världen kan komma att bromsa tillväxten i världsekonomin i år, enligt Internationella valutafonden (IMF). Men IMF-chefen Kristalina Georgieva betonar att virusspridningens fulla genomslag ekonomiskt ännu är oklar och bland annat beror på hur fort den kan stoppas.

– Jag råder alla att inte dra förhastade slutsatser. Det finns fortfarande stor osäkerhet. Vi arbetar med scenarier, ännu inte med prognoser, fråga mig om tio dagar, säger hon vid det stora ekonomiska forumet i Dubai.

Den 20 januari sänkte IMF sin tillväxtprognos för i år med 0,1 procentenheter och för 2021 med 0,2 procentenheter – till 3,3 respektive 3,4 procent. Men då pekade IMF i huvudsak till svag utveckling i Indien.

Nu har virusproblematiken tillkommit och kan komma att minska tillväxten, enligt Georgieva – men hon hoppas att det ska rymmas inom den nuvarande prognosen.

– Vi hoppas att det ska bli inom utrymmet 0,1–0,2 procentenheter.

4 tim
Japansk trupp utanför kryssningsfartyget Diamond Princess. BEHROUZ MEHRI / AFP
undefined

Kryssningspassagerare ska evakueras – 70 till smittade

Flera länder kommer att evakuera medborgare som befinner sig ombord på kryssningsfartyget Diamond Princess som ligger i karantän i Japan, skriver flera medier. Ytterligare 70 personer ombord har bekräftas bära på viruset covid-19, av dem är 40 amerikaner. Totalt befinner sig 355 smittade personer ombord på Diamond Princess.

De friska amerikanerna som befinner sig ombord kommer att lämna fartyget under söndagskvällen och även Italien, Hongkong och Sydkorea uppger att de kommer att börja evakuera medborgare.

Fartyget sattes i karantän den 4 februari efter att en person som varit ombord bekräftades bära på viruset, skriver TT. Smittan på kryssningsfartyget är den största utanför Kina.

Idag 15:41
Illustration.  Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Frivilliga karantänen är över – fler kan hämtas från Kina

Utrikesdepartementet utesluter inte att det kan bli fler resor till Hubeiprovinsen i Kina för att hämta hem svenskar som befunnit sig i det virusdrabbade området. Det uppger UD:s presstalesperson Linn Duvhammar för TT. Däremot finns det i nuläget inga konkreta planer på att så ska ske.

I dag går också den frivilliga karantänstiden ut för de elva personer som återvände till Sverige för två veckor sedan. Anders Tegnell som är statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten säger att allting verkar ha löpt på som det ska. Några andra signaler finns inte, menar han.

Fyra personer hämtades hem förra helgen. De har en vecka kvar på karantänstiden.

Idag 13:58
Läs mer om Coronavirusets spridning
SPEEDBIRDTV / TT NYHETSBYRÅN
Stormen Dennis

Plan fick landa sidledes på Heathrow i stormen Dennis

Skickliga piloter hanterade en svår situation med bravur när stormen Dennis skapade svåra landningsförhållanden på Heathrows flygplats under söndagen.

I videon som The Independent och Sky News publicerat syns hur planet hovrar några meter ovanför landningsbanan likt en drönare innan hjulen till slut slår mot marken.

På grund av it-problem ställdes ett hundratal avgångar in från Heathrow under söndagen.

8 min
Räddningstjänster kämpar mot vattenflödena i Storbritannien. GEOFF CADDICK / AFP
undefined

”Viktigt att folk är redo för att det värsta kan ske”

I Storbritannien har vädertjänsten Met Office utfärdat den högsta möjliga vädervarningen för Södra Wales, skriver flera medier. Översvämningarna som vinterstormen Dennis orsakat är så pass massiva att Met Office anser att det föreligger livsfara och de som bor i området uppmanas sätta sig själva i säkerhet.

Prognosen är att det kommer falla lika mycket regn under helgen som det i normala fall faller under en hel månad, 120 millimeter, skriver brittiska medier.

Röda Korsets uppskattning är att vattennivåerna väntas stiga under de kommande dagarna och nå en topp på måndag och tisdag, skriver The Guardian.

– Det är viktigt att folk är redo för att det värsta kan hända. Det är bra att se till att telefonen är fulladdad och att man har ficklampor hemma, säger George Timmins, krisansvarig på organisationen.

I Sverige påverkar stormen i nuläget Västsverige mest med vindar på mellan 21 och 25 meter per sekund. 50 millimeter regn väntas falla under söndagen.

Idag 14:46
Räddningstjänst undsätter folk i Wales.  Ben Birchall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

En död i Wales – fyraåring allvarligt skadad i Danmark

En fyraårig flicka har skadats allvarligt efter att ett träd blåst ner över flickan och hennes mamma på Själland i Danmark, rapporterar danska medier.

I Storbritannien dog en man tidigare under söndagen i stormen Dennis när han ramlade ner i en flod i södra Wales. Regionen hör till de hårdast drabbade och nödställda undsätts med hjälp av båtar och helikoptrar.

I Sverige har ingen skadats i stormens framfart men översvämningar och nedblåsta träd har påverkat främst Västkusten under söndagen.

4 tim
Läs mer om Stormen Dennis

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer