Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nya siffror om dolda skatten: Så mycket pengar tar staten

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

– Saker ska kallas för vad de är. Arbetsgivaravgifterna är i själva verket en dold skatt. Det som kallas sjuk- och socialförsäkringsavgifter går i själva verket rakt in i statskassan, säger Göran Arrius, ordförande för den fackliga centralorganisationen Saco.

Göran Arrius hänvisar till en ännu icke publicerad rapport där Saco redovisar att ungefär hälften av det som i dag betalas in till socialförsäkringarna via arbetsgivaravgifterna inte går tillbaka till vare sig företagen eller arbetstagarna på något sätt, vare sig som sjukpenning eller något annat.

Göran Arrius, ordförande för Saco. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han menar därför att detta är att betrakta som en dold skatt och får medhåll från sin motpart på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv. Catharina Bäck är organisationens försäkringsexpert och har länge påpekat den bristfälliga kopplingen mellan försäkringssystemen och arbetsgivaravgifterna.

– Jag värnar verkligen försäkringen och våra företagare ser i regel heller inga bekymmer med att betala avgifter som faktiskt finansierar till exempel sjuk- och arbetsskadeförsäkring. Men det bygger ju på att det ska finnas ett förtroende för systemet. Förtroendet urholkas när sambandet brister mellan den premie som betalas och de förmåner som premierna finansierar, säger hon.

”Inte något annat än en ren skatt”

Arbetsgivaravgifterna utgör i dag 31,42 procent av den totala lönekostnaden för en anställd. De är tänkta att finansiera socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Avgifterna har legat på samma nivå i många år, trots att kostnaderna för dessa förmåner har minskat.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv. Ernst Henry Photography

– En förklaring till att nivån fortfarande ligger på 31,42 procent är att den så kallade allmänna löneavgiften har höjts i motsvarande grad som premierna för försäkringsförmånerna har minskat. Denna avgift är inte något annat än en ren skatt och utgör i dag över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 och låg då på 1,5 procent. I dag är denna skatt 11,62 procent, säger Catharina Bäck.

Göran Arrius kritik mot arbetsgivaravgifterna handlar främst om att en vanlig löntagare inte får valuta för de pengar som han eller hon betalar in till systemet genom arbetsgivaravgifterna.

”Politikerna borde vara ärliga”

Han exemplifierar med att den som tjänar 50 000 kronor bara får ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor vid sjukdom – men fortfarande bidrar med arbetsgivaravgifter som motsvarar lönenivån.

– Det innebär att många inte kan utnyttja ens i närheten av de förmåner som de betalar för. Vi har många löntagare som tjänar över brytpunkten för statlig skatt och betalar in pengar till systemet som de inte får förmåner för. De får bara ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor om de skulle bli sjuka. De summor som de överbetalar går in i statens budget, menar Göran Arrius.

– Om det är på det viset borde politikerna vara ärliga nog att säga det också. Att det som betalas in i själva verket bara är ytterligare en skatt på lönearbete.

Göran Arrius föreslår att lönetaken för exempelvis sjukersättning höjs så att utbetalningarna bättre motsvarar de premier som staten får in i form av arbetsgivaravgifter. Men där får han mothugg från flera håll.

Olika lösningar

Svenskt Näringsliv menar att fokus bör ligga på att sänka arbetsgivaravgifterna, så att de i högre grad motsvarar försäkringskostnaderna.

– Vi är i behov av fler och växande företag i Sverige. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa bättre möjligheter för företagen att växa och anställa fler, samtidigt om konkurrenskraften stärks, säger Catharina Bäck.

Även om Göran Arrius och Catharina Bäck har olika lösningar är de överens om huvudproblemet – att pengar försvinner. Politikernas oärlighet med att dölja en skatt i arbetsgivaravgiften skapar ett förtroendeproblem och i slutändan är det ett demokratiskt problem. Det är viktigt att politikerna upprätthåller förtroendet för och lojaliteten till försäkringssystemen, menar de.

– Det minsta man kan göra är att pedagogiskt visa att det är skatt det handlar om. När människor tittar på sin lönespecifikation och ser hur mycket skatt som har dragits från bruttolönen så är det många som inte inser att detta bara är en del av den skatt de bidrar med. Den andra delen, arbetsgivaravgiften, är inte alla medvetna om eftersom den inte redovisas på samma sätt, säger Göran Arrius.

”Bör slopa fiktionen”

Tankesmedjan Timbro har länge varit kritiskt till arbetsgivaravgifternas utformning.

– Politikerna kan använda arbetsgivaravgifterna till vad de vill. De kan justera de olika avgiftssatserna men det har ingen praktisk betydelse. De bör slopa fiktionen – det är en skatt det handlar om och det bör de tydliggöra, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Han håller med Catharina Bäck i kritiken mot Göran Arrius förslag om att höja taken på utbetalningarna. Det skulle påverka sysselsättningsgraden negativt, menar Jacob Lundberg.

– Att höja ersättningarna för arbetslöshet eller sjukdom skulle vara kontraproduktivt och skulle minska incitamenten till arbete, det finns det omfattande forskning som understödjer, säger han.

– Jag instämmer dock med Göran Arrius om att det är löntagarna som på sätt och vis betalar arbetsgivaravgifterna. Det är pengar som annars skulle ha kunnat gå till löneökning. Men i sin nuvarande utformning skulle man behöva kalla det för statlig löneskatt eftersom det i princip är vad det är, säger Jacob Lundberg.

fPlus har sökt personer på Finansdepartementet, men ingen har ännu velat ställa upp på intervju.

Toppnyheter

Illustrationsbild.  Mark Humphrey / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

”Tecken på att stabilisering av arbetsmarknaden”

Svensk ekonomi ger ifrån sig många positiva signaler just nu. Att konkursvågen har lagt sig, aktiviteten i industrin ökar och att försäljningen i både detalj- och bilhandeln ökar tyder på att återhämtning råder.

Undantaget är möjligen arbetslösheten som steg till 9,3 procent i juni och som lär fortsätta stiga eftersom arbetsmarknaden släpar efter konjunkturen, skriver TT.

– Vi tycker att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden. Anställningsplanerna i Konjunkturinstitutets barometer förra veckan var bättre och den täcker ju hela arbetsmarknaden, inte bara industrin, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till nyhetsbyrån.

Mycket tyder med andra ord på att Sveriges ekonomi gått från kris till återhämtning. Men det kan vända snabbt.

– Vi är utlämnade till hur pandemin utvecklas i Sverige och vår omvärld. Vi ser en viss oro där, särskilt för vad som händer i USA, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till TT.

Även Torbjörn Isaksson ser risker.

– Det är oroande med en andra våg i många länder i Europa, Australien som stänger ned, USA som inte har läget under kontroll, och Latinamerika är väldigt utsatt. Också i Asien, i Indien, sprider sig viruset snabbt. Kina har förvisso läget under kontroll, men även där poppar det upp nya fall för första gången på ett bra tag, säger han till TT.

4 tim
isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökningen av nya företag fortsätter

Antalet nystartade företag i juli i år var högre än samma månad i fjol, även om ökningen inte var lika explosiv som i juni.

– Det handlar mycket om tjänsteföretag, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma.

Enligt it-företaget Vismas undersökning ökade antalet nystartade företag i Sverige under juli med nio procent jämfört med juli förra året.

Ökningen innebär en avmattning jämfört med juni, då hela 35 procent fler företag startades än i juni 2019.

– De som startar nu har nog bestämt sig under våren, tänkt till lite och avvaktat det bästa tillfället att starta, säger Boo Gunnarson.

Enligt ny statistik från Bolagsverket som Visma har sammanställt har nyföretagandet totalt sett ökat med åtta procent i år jämfört med fjolåret. I stor utsträckning rör det sig om tjänsteföretag.

– Exempelvis ser vi på Gotland att enskilda näringsyrken ökar med 29 procent. Det kan bero på att anställda på större turist- och besöksföretag provar att köra sin egen grej när de drar ned på personal.

Gunnarson tror att trenden kommer att fortsätta.

– Vi vet att var tredje person i Sverige drömmer om ett eget företag. Det dyker upp många nya idéer under en väldigt jobbig period, som den vi gått igenom, säger han.

5 tim
Anders Borg.  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Borg: Arbetslinje avgörande i ekonomins återhämtning

På onsdag är det Sveriges tur att bekänna BNP-färg för det pandemipräglade andra kvartalet. Och trots att vi kan vänta oss en historisk nedgång tror förra moderata finansministern Anders Borg att Sverige klarat sig bättre än andra länder. Det uppger han för SvD Näringsliv.

Bland annat eftersom många svenskar haft möjlighet att arbeta hemifrån och att samhället varit mer öppet vilket gjort att konsumtionen hållits i gång.

Dock tror han att det kan behövas ekonomiska stimulanser och satsningar på infrastrukturen ända till 2022. Avgörande enligt Borg är diskussionerna mellan S, L och C om arbetslinjen.

– Jag menar att arbetslinjen är helt avgörande när ekonomin återhämtar sig under 2021, säger han till tidningen.

Idag 06:10
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Elbilstillverkning Kina. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Global industrikonjunktur lyfter på bred front

Färsk makrostatistik från USA, Kina och eurozonen visar att industrikonjukturen är starkt på väg upp.

– Produktionen ökar med den högsta takten på över två år, drivet av ett uppmuntrande lyft för efterfrågan, säger Chris Williamsson, IHS Markits chefsekonom, enligt TT.

I USA visade flera makrosiffror från eftermiddagen bland annat att USA:s industri-PMI steg till 54,2 jämfört med 52,6 i juni. Det var något högre än Trading Economics konsensusprognos. Även inköpschefsindex steg över 50.

I Kina lyfte inköpschefsindex från Caixin och Markit till 52,8 i juli från 51,2 i juni, vilket var tredje månaden på raken som indexet ökar och det största indexlyftet på över nio år, skriver TT.

I Tyskland och Storbritannien pekar det också uppåt. Enligt index för industrin från IHS Markit för juli steg index till 51,0, vilket var första gången på 19 månader som tysk industriaktietet ökar. I Storbritannien steg inköpschefsindex för juli till 53,3.

4 tim
Omer Kuscu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dollarn tappar i värde: ”Väntar på goda nyheter”

I takt med att antalet nya coronafall i USA ökar går den amerikanska dollarn i motsatt riktning och tappar i värde. Värdet på dollarn har minskat med hela 10 procent sedan toppen i mars, skriver Bloomberg.

Stor del av avyttringen har skett under handelstiden på Wall Street vilket tyder på att inhemska investerare stänger sina positioner.

– Människor väntar mest på goda nyheter om viruskontroll, säger Stephen Jen, vd på Eurizon Capital.

Tidigt under pandemin steg dollarn snabbt efter att investerare sökt säkerhet i amerikanska tillgångar samtidigt som viruset spred sig i Europa.

Vid lunchtid på måndagen motsvarade 1 dollar cirka 8,80 kronor, vilket går att jämföra med 10,50 kronor i mars.

Idag 10:05
Läs mer om Den globala konjunkturen
Arkivbild: En elev i Bryssel spritar händerna inför skoldagen.  Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

KI-forskare: Tygmunskydd kan minska virusspridning

En studie av 25 artiklar om de filtrerande egenskaperna hos tygmunskydd visar att användning kan minska spridningen av virus. Det har en forskargrupp från Karolinska institutet i Stockholm och McMaster University i Kanada kommit fram till, rapporterar TT.

Forskargruppen har inte direkta bevis på att munskydden minskar överföringen av det nya coronaviruset, eftersom det skulle kräva oetiska kliniska tester. Men, säger Juan Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid KI: den litteratur som de funnit visar tydligt att munskydd kan minska spridningen av virus och skydda bärarna.

– Dessa bevis bör vara mer än tillräckliga för att rekommendera användningen av munskydd, säger han i ett pressmeddelande.

2 tim
Anders Tegnell pratar med journalister förra veckan. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tyska Focus: Sverige körde solo – strategin tycks funka

Den svenska virusstrategin verkar fungera, skriver tyska Focus i ett reportage. Tidningen noterar att många länder nu räds en andra våg när antalet coronafall börjar öka, medan svenskarna ser en minskning.

”Först överraskande, sedan hårt kritiserat – men solokörningen verkar fungera”, skriver sajten.

Reproduktionstalet, R-talet, är nere på 0,6 och trycket på vården har minskat. Samtidigt noterar Focus att Sverige har haft många sjuka och döda under våren, till och med fler än hårt drabbade USA i relation till invånarantalet.

Avslutningsvis noterar sajten att många beundrar Anders Tegnell för hans ”lugna och avslappnade stil”.

Idag 08:20
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Restaurang i Milano, Italien. Luca Bruno / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Tester: Sex gånger fler i Italien coronasmittade

Nära 1,5 miljoner människor i Italien har utvecklat antikroppar mot coronaviruset, enligt nya siffror från statistikbyrån Istat. Det är 2,5 procent av Italiens befolkning och sex gånger fler än den officiella siffran.

Undersökningen har baserats på 64 660 antikroppstest i landet. I Lombardiet, som drabbats hårt av viruset, hade 7,5 procent av befolkningen antikroppar jämfört med 0,3 procent i södra regionen Sicilien.

Nästan var tredje av de som bar antikroppar hade inte fått några symptom av sjukdomen.

17 min
En läkare på en covidavdelning i Italien. Luca Bruno / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Studie: Depression och ångest hos covidpatienter

Fler än hälften av de patienter som har vårdats på sjukhus för covid-19 har fått psykiatriska men som posttraumatisk stress, ångest, sömnsvårigheter och depression, enligt en studie som gjorts av sjukhuset San Raffaele i Milano rapporterar Reuters.

Av de 402 patienter som har följts efter att ha behandlats för viruset har 55 procent fått minst en psykiatrisk störning, enligt undersökningen som publicerades på måndagen i Brain, Behaviour and Immunity.

Forskarna säger att psykiatriska störningar kan utlösas av immunförsvaret på grund av viruset eller av psykologiska stressfaktorer som isolering, att ha haft en ny, allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom, oro för att infektera andra och stigma.

39 min
Hälsodirektören Bjørn Guldvog, Hälsoministern Bent Høie och avdelningsdirektör för norska folkhälsoinstitutet Line Vold. Lise Åserud / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge ger kryssningsfartyg ”time out”: Tilliten sviken

Kryssningstrafiken stramas åt i Norge, meddelar norska regeringen på en pressträff klockan 16.00. Skepp med fler än 100 personer ombord kommer inte att få gå i land i norska hamnar, meddelar hälsominister Bent Høie.

Han säger att det kommer att införas en tillfällig ”time-out” för alla kryssningsfartyg med fler än 100 passagerare i 14 dagar och att det sedan kommer att göras en ny bedömning av situationen med kryssningsfartygen. Dessutom kommer alla besättningsmedlemmar vara tvungna att genomgå en period av karantän innan de börjar arbeta.

Høie säger också att tilliten till Hurtigruten är sviken efter att 39 personer smittats på ett av Hurtigrutens fartyg. 34 av dessa är besättningsmedlemmar och fem är passagerare.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert sågar förslag om modeskatt

Coronakrisen har slagit hårt mot kläd- och skohandeln. Enligt Svensk Handels Stilindiex har klädhandeln tappat närmare tjugo procent i juni i år jämfört med samma månad 2019.

I april presenterades ett förslag på kemikalieskatt för alla kläder och skor, med möjlighet till 95 procent avdrag om produkten inte innehåller de skadliga kemikalier som specificeras.

Men att mitt under krisen införa en ny skatt är helt fel väg att gå, enligt Företagsrnas hållbarhetsexpert Philip Thunborg.

− Det är orimligt att företagare ska bli skattskyldiga oavsett om produkterna de saluför innehåller skadliga kemikalier eller inte. Utredningen om denna skatt på mode bedömer att ungefär 84 procent av alla kläder och skor som omfattas av lagen inte innehåller kemikalierna som skatten ämnar reglera bort, säger han till Företagarnas sajt.

Han fortsätter:

− De antaganden som utredningen presenterat gjordes före coronakrisen. Nu är risken stor att det blir betydligt fler arbetstillfällen och butiker som försvinner.

28 jul
Läs mer om Det svenska skattetrycket

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer