Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nya siffror om dolda skatten: Så mycket pengar tar staten

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

– Saker ska kallas för vad de är. Arbetsgivaravgifterna är i själva verket en dold skatt. Det som kallas sjuk- och socialförsäkringsavgifter går i själva verket rakt in i statskassan, säger Göran Arrius, ordförande för den fackliga centralorganisationen Saco.

Göran Arrius hänvisar till en ännu icke publicerad rapport där Saco redovisar att ungefär hälften av det som i dag betalas in till socialförsäkringarna via arbetsgivaravgifterna inte går tillbaka till vare sig företagen eller arbetstagarna på något sätt, vare sig som sjukpenning eller något annat.

Göran Arrius, ordförande för Saco. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han menar därför att detta är att betrakta som en dold skatt och får medhåll från sin motpart på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv. Catharina Bäck är organisationens försäkringsexpert och har länge påpekat den bristfälliga kopplingen mellan försäkringssystemen och arbetsgivaravgifterna.

– Jag värnar verkligen försäkringen och våra företagare ser i regel heller inga bekymmer med att betala avgifter som faktiskt finansierar till exempel sjuk- och arbetsskadeförsäkring. Men det bygger ju på att det ska finnas ett förtroende för systemet. Förtroendet urholkas när sambandet brister mellan den premie som betalas och de förmåner som premierna finansierar, säger hon.

”Inte något annat än en ren skatt”

Arbetsgivaravgifterna utgör i dag 31,42 procent av den totala lönekostnaden för en anställd. De är tänkta att finansiera socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Avgifterna har legat på samma nivå i många år, trots att kostnaderna för dessa förmåner har minskat.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv. Ernst Henry Photography

– En förklaring till att nivån fortfarande ligger på 31,42 procent är att den så kallade allmänna löneavgiften har höjts i motsvarande grad som premierna för försäkringsförmånerna har minskat. Denna avgift är inte något annat än en ren skatt och utgör i dag över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 och låg då på 1,5 procent. I dag är denna skatt 11,62 procent, säger Catharina Bäck.

Göran Arrius kritik mot arbetsgivaravgifterna handlar främst om att en vanlig löntagare inte får valuta för de pengar som han eller hon betalar in till systemet genom arbetsgivaravgifterna.

”Politikerna borde vara ärliga”

Han exemplifierar med att den som tjänar 50 000 kronor bara får ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor vid sjukdom – men fortfarande bidrar med arbetsgivaravgifter som motsvarar lönenivån.

– Det innebär att många inte kan utnyttja ens i närheten av de förmåner som de betalar för. Vi har många löntagare som tjänar över brytpunkten för statlig skatt och betalar in pengar till systemet som de inte får förmåner för. De får bara ut 80 procent av lönen upp till 31 000 kronor om de skulle bli sjuka. De summor som de överbetalar går in i statens budget, menar Göran Arrius.

– Om det är på det viset borde politikerna vara ärliga nog att säga det också. Att det som betalas in i själva verket bara är ytterligare en skatt på lönearbete.

Göran Arrius föreslår att lönetaken för exempelvis sjukersättning höjs så att utbetalningarna bättre motsvarar de premier som staten får in i form av arbetsgivaravgifter. Men där får han mothugg från flera håll.

Olika lösningar

Svenskt Näringsliv menar att fokus bör ligga på att sänka arbetsgivaravgifterna, så att de i högre grad motsvarar försäkringskostnaderna.

– Vi är i behov av fler och växande företag i Sverige. En sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa bättre möjligheter för företagen att växa och anställa fler, samtidigt om konkurrenskraften stärks, säger Catharina Bäck.

Även om Göran Arrius och Catharina Bäck har olika lösningar är de överens om huvudproblemet – att pengar försvinner. Politikernas oärlighet med att dölja en skatt i arbetsgivaravgiften skapar ett förtroendeproblem och i slutändan är det ett demokratiskt problem. Det är viktigt att politikerna upprätthåller förtroendet för och lojaliteten till försäkringssystemen, menar de.

– Det minsta man kan göra är att pedagogiskt visa att det är skatt det handlar om. När människor tittar på sin lönespecifikation och ser hur mycket skatt som har dragits från bruttolönen så är det många som inte inser att detta bara är en del av den skatt de bidrar med. Den andra delen, arbetsgivaravgiften, är inte alla medvetna om eftersom den inte redovisas på samma sätt, säger Göran Arrius.

”Bör slopa fiktionen”

Tankesmedjan Timbro har länge varit kritiskt till arbetsgivaravgifternas utformning.

– Politikerna kan använda arbetsgivaravgifterna till vad de vill. De kan justera de olika avgiftssatserna men det har ingen praktisk betydelse. De bör slopa fiktionen – det är en skatt det handlar om och det bör de tydliggöra, säger Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Han håller med Catharina Bäck i kritiken mot Göran Arrius förslag om att höja taken på utbetalningarna. Det skulle påverka sysselsättningsgraden negativt, menar Jacob Lundberg.

– Att höja ersättningarna för arbetslöshet eller sjukdom skulle vara kontraproduktivt och skulle minska incitamenten till arbete, det finns det omfattande forskning som understödjer, säger han.

– Jag instämmer dock med Göran Arrius om att det är löntagarna som på sätt och vis betalar arbetsgivaravgifterna. Det är pengar som annars skulle ha kunnat gå till löneökning. Men i sin nuvarande utformning skulle man behöva kalla det för statlig löneskatt eftersom det i princip är vad det är, säger Jacob Lundberg.

fPlus har sökt personer på Finansdepartementet, men ingen har ännu velat ställa upp på intervju.

Toppnyheter

Finansminister Magdalena Andersson.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Andersson: Redo att lyssna på förslag från alla partier

Regeringen är beredd att lyssna på ”alla förslag oavsett avsändare” i hanteringen av coronaviruset, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. Detta efter att Centerpartiet under dagen sagt att man vill bjuda in Moderaterna till samtal.

Enligt Andersson har oppositionspartierna tagit stort ansvar under krisen, vilket gjort att regeringen kunnat agera snabbt.

”Vi vill även fortsättningsvis arbeta med bred förankring i riksdagen och fördjupar gärna samarbetet med oppositionen."

17 min
Bild från Kungens tal TT
undefined

Kungen: ”Jag tänker på alla barn som riskerar förlora sina mor- och farföräldrar”

Coronaviruset har Sverige och hela världen i sitt grepp, säger kung Carl XVI Gustaf i sitt tal till nationen på söndagskvällen. Han menar att han ser hur en ”civil mobilisering” har inletts i Sverige, och tänker på alla som jobbar inom vården under virusutbrottet.

– Trots en ansträngd situation och trots en risk för hälsan.

Inför påsk uppmanar han svenskarna att agera osjälviskt och undvika resor, och han säger att alla har ett ansvar för att skydda äldre och andra riskgrupper.

– Jag tänker på alla barn som riskerar att förlora sina mor- och farföräldrar.

När krisen väl är över kan vi dra nytta av all den omtanke som visats, menar han.

– Även om det kan kännas svårt, kom ihåg, du är inte ensam.

3 tim
Illustrationsbild TT
undefined

Gamla respiratorer tas i bruk – nya går på export

Socialstyrelsen har nyligen skrivit avtal med svenska Getinge om en leverans på 200 respiratorer. Samtidigt är medicinteknikbolagets målsättning att tillverka 16 000 respiratorer i år, skriver Expressen. De flesta av dem kommer att exporteras och alltså inte tas i bruk av den svenska vården som istället börjar använda sig av gamla respiratorer som uppges komma från Socialstyrelsens gamla beredskapslager.

– Det har inte samma funktioner och prestanda som moderna respiratorer men bedöms vara tillräckligt bra för användning under rådande omständigheter, säger Björn Persson, verksamhetschef på Karolinska sukhuset, till Expressen.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Nya H&M-vd:n om den första kaotiska tiden

Helena Helmersson tog över rodret vid H&M alldeles innan coronakrisen slog till på allvar i Sverige. Och även om det är en mardrömsstart så är hon fast besluten att vidta nödvändiga åtgärder för att klara företaget genom krisen, skriver Expressen.

– Vi kan visa på att vårt förändringsarbete verkligen gett resultat med lägre prisnedsättningar, lägre varulager och högre försäljning. Det är väldigt skönt att ha i ryggen när vi går in i sådan osäkerhet. Vi är nu i en allvarlig situation som vi måste handskas med där det är viktigt att snabbt ta till åtgärder för att komma ut på ett bra sätt, säger till Expressen.

Och trots rådande omständigheter, skriver DN, presenterar H&M ändå en förhållandevis stark rapport från det första kvartalet som får aktien att rusa på börsen.

– Vi står på en bra grund för att gå in i en så osäker period, säger Helena Helmersson till DN.

H&M har också svängt om delar av produktionen för att vara behjälpliga i krisen.

Klädjätten har i ett första skede producerat 100.000 skyddsmasker i sina fabriker i Kina, skriver DN.

2 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lucas: Dessa sex lärdomar kan dras ur tidigare kriser

Under trettio års tid har DN:s ekonomijournalist Dan Lucas sett flera kriser komma och gå. I en krönika berättar han om vilka viktiga lärdomar han har dragit av dem.

Den första lärdomen, menar han är att kriser till sist inte handlar om aktiekurser, utan människors hälsa och liv. Det krossar drömmar och slår människors livsverk i kras.

”Den andra lärdomen är alltså att en kris i sin inledning allt för ofta underskattas”, skriver han.

Ytterligare en lärdom är att en ekonomisk kris inte med nödvändighet behöver betyda att ett samhälle i grunden förändras.

”När 90-talskrisen var som djupast var det lätt att tro att Sverige skulle vara ett annat land när krisen väl var över”, skriver han.

Men han menar att det efter den krisen skapades andra jobb och ledde till att Sverige är en välmående välfärdsstat med marknadsekonomi och demokrati, som innan krisen.

2 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Igår 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jair Bolsonaro. Andre Borges / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Lågt stöd för avgångskrav på Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro vill inte vidta större åtgärder mot coronavirusets spridning i landet, samtidigt som oppositionen kräver hans avgång. Men de flesta brasilianare vill inte att han lämnar sin post. Detta enligt en opinionsundersökning som Reuters refererar till.

59 procent av respondenterna är emot Bolsonaros avgång medan 37 procent stöder det. Samtidigt visar en annan opinionsundersökning att Bolsonaros agerande i frågan om smittan av 39 procent bedöms som ”dålig” eller ”hemsk”, en ökning med sex procent den senaste månaden.

De som bedömer hans insatser i smittfrågan som ”bra” eller ”mycket bra” har sjunkit från 35 till 33 procent.

3 min
Sjukvårdare tar hand om en patient i Italien. Claudio Furlan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Italien planerar för nästa fas: ”Svåra månader”

Italiens hälsominister Roberto Speranza säger att man börjat skissa på hur nästa fas i coronavirusepidemin i landet kan se ut. Enligt honom är målet att skapa förutsättningar att kunna leva med viruset tills ett vaccin utvecklats, skriver Reuters.

När antalet dödsfall om dagen nu börjat sjunka i Italien, hoppas regeringen att epidemin nått en kulmen. Fas två skulle bland annat innebära lättnader i de hårda restriktioner som infördes för en månad sedan, samtidigt som social distansering och ansiktsmasker kommer fortsätta behövas ett bra tag framöver.

– De kommande månaderna kommer bli svåra, säger Roberto Speranza.

4 tim
Social distansering i Boston. Michael Dwyer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Amerikaner uppmanas hålla sig hemma i veckan

Coronavirussmitthärdar som de amerikanska delstaterna New York och Louisiana, samt staden Detroit, kommer se en dramatisk ökning av dagliga dödsoffer den närmaste veckan. Det menar Deborah Birx, koordinator för Vita husets coronagrupp, enligt USA Today.

– Nu är det läge att inte ta sig till matbutiken eller apoteket, utan i stället göra allt som är möjligt för att skydda din familj och dina vänner, säger hon.

På en presskonferens i går varnade president Donald Trump för att den kommande veckan kommer bli den tuffaste för USA, med många dödsoffer.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Frankrikes president Emmanuel Macron. POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Fullt rimligt att EU inte kan lösa coronakrisen

EU:s roll i coronakrisen och svenska beredskapslager är två ämnen som tas upp på söndagens ledarsidor.

Kritiken mot att EU inte lyckats hitta en gemensam strategi mot coronakrisen för sina medlemsländer är orimlig, skriver Adam Cwejman på GP:s ledarsida.

Cwejman pekar särskilt på att EU-länderna inte har en gemensam politik för frågor som rör sjukvård och försvar, vilket en majoritet av Europas invånare är nöjda med. Därför finns det också en logik i att exempelvis Frankrike sätter sin egen befolkning först och beslagtar skyddsutrustning.

”Att Macron, i strid med unionsregler, just nu gör allt för att skydda sina medborgare är därför inte konstigare än att vi vänder oss mot Rosenbad och inte Bryssel”, argumenterar Cwejman.

Sverige bör satsa på att återuppbygga beredskapslager för läkemedel och skyddsutrustning, anser Sydsvenskans osignerade ledare.

Detta betyder dock inte att apoteken borde återförstatligas, skriver man och hänvisar till Finland, som har både läkemedelsreserver och privata apotek.

Idag 05:30
Läs mer om Ledarsvepet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer