Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Nya siffror: Därför blir låga räntan en ekonomisk smäll

Nya siffror från SCB visar att hushållens konsumtion varit betydligt högre än man räknat med. Det betyder att Riksbanken med minusräntan bränt av ammunition som kan behövas i den förväntade konjunkturnedgången ”Riksbanken begick ett misstag. De här siffrorna förstärker den bedömningen”, säger en tung ekonom.

Det lär inte bli några överraskningar när Riksbanken på torsdagen lämnar besked om räntan. Enligt nyhetsbyrån Direkt förväntar sig en princip enig analytikerkår att den lämnas oförändrad på minus 0,25 procent.

Fokus för analytiker och marknad är istället om banken kommer att berätta något om hur man ser på den framtida räntebanan. Riksbanken flaggade ju för att en eventuell räntehöjning är på gång i december.

Räntehöjningen skjuts upp

Men med allt fler signaler om en vikande konjunktur, där framförallt arbetslöshetssiffrorna varit negativa, förefaller även det som osannolikt anser de flesta analytiker. Man skjuter istället fram en eventuell räntehöjning en bra bit in på nästa år.

Snarare är ännu en räntesänkning ett scenario som bland annat Danske Bank och Capital Economics anser är möjligt med den senaste tidens signaler om en kommande konjunktursättning.

Men frågan är vilken stimulanseffekt som Riksbanken hoppas kunna uppnå via en marginell sänkning under minusstrecket.

Nu pekar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker för makroekonomi på Nordea, på att det finns nya siffror med i leken som förändrar Riksbankens spelplan och som kan komma att slå tillbaka mot den tidigare räntepolitiken.

”Riksbanken begick ett misstag”

I analysen ”Nya siffror och mörkare orosmoln” pekar Torbjörn Isaksson på att Riksbanken bränt av sitt krut för tidigt. Orsaken är att SCB gått igenom sina källor och beräkningsmetoder för nationalräkenskaperna och kommit fram till att hushållens konsumtion år 2015, men med största sannolikhet även för de senaste åren, har varit betydligt högre än vad man räknat med.

Faktum är att SCB i och med sin revidering skriver upp Sveriges BNP för 2015 med 1 procent, eller 44 miljarder kronor räknat på 2015 års siffror som en följd av detta. Isaksson anser att det understryker att Riksbanken gjorde en felbedömning när man sänkte räntan under minusstrecket 2015.

– Jag tycker att riksbanken begick ett misstag när man införde minusräntan i ett så pass starkt konjunkturläge som vi hade redan 2014–15, och de här siffrorna förstärker den bedömningen.

Borde räntan ha varit högre de senaste åren menar du?

– Ja, det tycker jag. Den borde snarare ha legat på 0,25 eller 0,50 procent i stället. Det är också väldigt lågt, men även små skillnader i räntenivån har betydelse, och i den här fasen var det fel att gasa på med minusränta anser jag. Riksbanken borde inte heller ha inlett köp av statsobligationer.

Med den räntenivån skulle det finnas större utrymme att parera den förmodade kommande konjunkturnedgången.

Hushållens buffert har minskat

Så hur kommer det sig att SCB missat hushållens konsumtionsnivå? Svaret är att man har underskattat hushållens utländska konsumtion som har varit ”betydligt högre än tidigare skattning”, skriver SCB.

– Det är ett tecken på att hushållen varit väldigt optimistiska i synen på sin ekonomi eftersom utlandsresor är en typ av lyxvara som hushållen unnar sig när man tycker sig ha utrymme för det, säger Torbjörn Isaksson.

– Man kan säga att det är ett slags ”läckage” för penningpolitiken i den mening att hushållen åker utomlands och spenderar när man får ett större konsumtionsutrymme via till exempel lägre räntor, fortsätter han.

De nya siffrorna förstärker också, enligt Isaksson, bilden av att hushållen utnyttjat de låga räntorna till att spara mindre vilket har ökat sårbarheten i den svenska ekonomin avsevärt.

– Det låga sparandet betyder att hushållen inte har en buffert att konsumera för. Det har tidigare kunnat fungera som en krockkudde för ekonomin om läget på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden försämrats.

Just detta kunde man observera när bostadsmarknaden vacklade 2017, menar han.

– Hushållen valde då att hålla hårdare i plånboken i stället och öka sitt sparande. Det var ju inte någon allvarligare nedgång men det räckte för att hushållen skulle bli nervösa och då valde man att lägga undan pengarna istället för att konsumera.

Han tror att SCB:s samlade revidering av siffrorna kommer att visa att hushållens konsumtion var betydligt högre för åren 2016 och 2017, vilket reser ytterligare frågor kring Riksbankens extremt expansiva penningpolitik.

Tror du att Riksbanken kommer att ta hänsyn till de här siffrorna i sina räntebesked framöver?

– Det har ingen avgörande betydelse, även om Riksbanken i alla fall delvis får revidera sin syn på konjunkturförloppet.

Toppnyheter

Camilla Stoltenberg. Heiko Junge / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Norsk myndighetschef om svenska linjen: ”Liknar vår”

I Norge har 19 personer per en miljon invånare dött i covid-19 medan samma siffra är 79 i Sverige, rapporterar SVT:s Aktuellt. Trots det säger Camilla Stoltenberg, generaldirektör vid norska Folkehelseinstituttet, att det är för tidigt att säga om landet har lyckats i kampen mot viruset.

Att landet hittills ändå har hållit ner dödstalen mer än i Sverige tror hon bland annat beror på att man tidigare införde tvingande lagstiftning och mer omfattande åtgärder. Stoltenberg lyfter också att det var regeringen som fattade besluten, vilket gjorde att de fick stort genomslag bland befolkningen.

Men:

– Vi tror inte att det är så stor skillnad på Sveriges och Norges strategi som det ofta framställs som.

1 tim
Ann Linde och Stefan Löfven/Ulf Kristersson. TT
undefined

M: Nationell testning krävs – nu måste regeringen leda

Sverige måste genomföra storskaliga tester för covid-19, skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på DN Debatt. Han är positiv till att fler tester ska utföras, men oroar sig för att det går för långsamt.

M-ledaren menar att det i nuläget saknas både kapacitet och organisation för att det ska bli verklighet i landet. Forskare, myndigheter, företag och civilsamhället måste nu gå samman i ett ”helt unikt nationellt arbete”, fortsätter Kristersson, som menar att hans parti kommer göra allt för att det ska bli verklighet.

”Men det är regeringen som måste ta ledningen för arbetet. Tiden går, Sverige kan inte vänta.”

3 tim
Illustrationsbild: Drottninggatan i centrala Stockholm. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Studie: 2,5 procent bar på coronaviruset i Stockholm

2,5 procent av stockholmarna bar på coronaviruset i en ny studie som gjordes i förra veckan, avslöjade Folkhälsomyndigheten under dagens pressträff enligt SVT Nyheter.

Men enligt statsepidemiologen Anders Tegnell har betydligt fler smittats sedan dess.

– Det vi vet är att dubbleringstiden är på sex, sju dagar så i dag bär mellan fem och tio procent på viruset, säger Anders Tegnell enligt SVT.

773 personer ingick i studien som gjordes mellan den 27 mars och den 3 april.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Flygbilder över Eskilstuna och Östersund. TT
Den svenska konjunkturen

Kommunernas krismiljarder är i praktiken redan borta

Om Konjunkturinstitutets nya ekonomiska prognos för året blir verklighet äts regeringens 15-miljarderssatsning till kommunerna upp av minskade skatteintäkter redan i år. Det skriver Dagens Samhälle.

Sajten har pratat med flera kommuntoppar, bland annat Uppsalas kommunstyrelseordförande Erik Pelling (S). Kommunen får 234 krismiljoner i regeringens satsning, samtidigt som man spår tappade skatteintäkter på 200 miljoner. Dessutom har man kraftigt ökade kostnader, bland annat för att undersköterskor anställs ”för glatta livet”.

– Det vore en katastrof om kommuner hängde på varselvågen, säger han.

3 tim
Utkörningsleverantören Foodora. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efterfrågan på hemkört ökar: ”En ny matkultur”

Coronapandemin har slagit hårt mot restaurangbranschen där tusentals svenskar har förlorat sina jobb. Samtidigt har efterfrågan på utkörd mat ökat.

Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet, förutspår att coronakrisen kommer att bli starten på en ny matkultur, skriver DN.

– När allt återgår till det normala igen kan vi tänka oss att fler är vana vid att beställa hemkörd mat. Jag tycker mig även se en förskjutning av dagens huvudmål. Lunchen blir det tydliga huvudmålet för oss som stannar hemma, säger han till tidningen.

4 tim
Ibrahim Baylan.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen inför rabatt på hyran för krisande företag

Regeringen inför tillfälliga hyresrabatter för fasta hyreskostnader i utsatta branscher, meddelade näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en pressträff på torsdagen.

Stödet handlar om att hyresgäst och hyresvärd ska kunna komma överens om en sänkt hyra och staten kan då kompensera för hälften av den nedsatta hyran. Dock högst 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

– Det är inte i en överdrift att säga att vi är inne i en bred och djup kris. Vi jobbar intensivt från regeringens sida för att lindra konsekvenserna, säger Ibrahim Baylan.

Idag 11:09
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Kanadas Justin Trudeau.  DAVE CHAN / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Trudeau: Läget blir inte normalt på minst ett år

Kanada kan inte räkna med att återgå till ett normalläge förrän det finns ett vaccin mot coronaviruset, vilket kan ta minst ett år. Det säger landets premiärminister Justin Trudeau enligt AFP.

Enligt de kanadensiska myndigheternas prognoser väntas mellan 11 000 och 22 000 personer i landet dö till följd av viruset. Om landet skulle släppa på sina åtgärder kan den siffran stiga till 44 000.

Trudeau sa att toppen på den första vågen troligen kommer mot slutet av våren, men att nya utbrott är att vänta framöver.

2 tim
Boris Johnson. Pippa Fowles / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Boris Johnson har lämnat intensivvårdsavdelningen: ”Är vid extremt gott mod”

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har lämnat intensiven och flyttats tillbaka till en vanlig vårdavdelning, skriver Downing Street i ett uttalande, enligt Reuters. En talesperson för regeringen säger att Johnson fortsatt kommer att bevakas noga under återhämtningen från covid-19.

– Han är vid extremt gott mod, säger talespersonen.

Efter tio dagars sjukdom lades Johnson in på sjukhuset, och han flyttades snart till intensiven. Där har han tillbringat de senaste tre nätterna.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer