Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Nya siffror: Därför blir låga räntan en ekonomisk smäll

Nya siffror från SCB visar att hushållens konsumtion varit betydligt högre än man räknat med. Det betyder att Riksbanken med minusräntan bränt av ammunition som kan behövas i den förväntade konjunkturnedgången ”Riksbanken begick ett misstag. De här siffrorna förstärker den bedömningen”, säger en tung ekonom.

Det lär inte bli några överraskningar när Riksbanken på torsdagen lämnar besked om räntan. Enligt nyhetsbyrån Direkt förväntar sig en princip enig analytikerkår att den lämnas oförändrad på minus 0,25 procent.

Fokus för analytiker och marknad är istället om banken kommer att berätta något om hur man ser på den framtida räntebanan. Riksbanken flaggade ju för att en eventuell räntehöjning är på gång i december.

Räntehöjningen skjuts upp

Men med allt fler signaler om en vikande konjunktur, där framförallt arbetslöshetssiffrorna varit negativa, förefaller även det som osannolikt anser de flesta analytiker. Man skjuter istället fram en eventuell räntehöjning en bra bit in på nästa år.

Snarare är ännu en räntesänkning ett scenario som bland annat Danske Bank och Capital Economics anser är möjligt med den senaste tidens signaler om en kommande konjunktursättning.

Men frågan är vilken stimulanseffekt som Riksbanken hoppas kunna uppnå via en marginell sänkning under minusstrecket.

Nu pekar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker för makroekonomi på Nordea, på att det finns nya siffror med i leken som förändrar Riksbankens spelplan och som kan komma att slå tillbaka mot den tidigare räntepolitiken.

”Riksbanken begick ett misstag”

I analysen ”Nya siffror och mörkare orosmoln” pekar Torbjörn Isaksson på att Riksbanken bränt av sitt krut för tidigt. Orsaken är att SCB gått igenom sina källor och beräkningsmetoder för nationalräkenskaperna och kommit fram till att hushållens konsumtion år 2015, men med största sannolikhet även för de senaste åren, har varit betydligt högre än vad man räknat med.

Faktum är att SCB i och med sin revidering skriver upp Sveriges BNP för 2015 med 1 procent, eller 44 miljarder kronor räknat på 2015 års siffror som en följd av detta. Isaksson anser att det understryker att Riksbanken gjorde en felbedömning när man sänkte räntan under minusstrecket 2015.

– Jag tycker att riksbanken begick ett misstag när man införde minusräntan i ett så pass starkt konjunkturläge som vi hade redan 2014–15, och de här siffrorna förstärker den bedömningen.

Borde räntan ha varit högre de senaste åren menar du?

– Ja, det tycker jag. Den borde snarare ha legat på 0,25 eller 0,50 procent i stället. Det är också väldigt lågt, men även små skillnader i räntenivån har betydelse, och i den här fasen var det fel att gasa på med minusränta anser jag. Riksbanken borde inte heller ha inlett köp av statsobligationer.

Med den räntenivån skulle det finnas större utrymme att parera den förmodade kommande konjunkturnedgången.

Hushållens buffert har minskat

Så hur kommer det sig att SCB missat hushållens konsumtionsnivå? Svaret är att man har underskattat hushållens utländska konsumtion som har varit ”betydligt högre än tidigare skattning”, skriver SCB.

– Det är ett tecken på att hushållen varit väldigt optimistiska i synen på sin ekonomi eftersom utlandsresor är en typ av lyxvara som hushållen unnar sig när man tycker sig ha utrymme för det, säger Torbjörn Isaksson.

– Man kan säga att det är ett slags ”läckage” för penningpolitiken i den mening att hushållen åker utomlands och spenderar när man får ett större konsumtionsutrymme via till exempel lägre räntor, fortsätter han.

De nya siffrorna förstärker också, enligt Isaksson, bilden av att hushållen utnyttjat de låga räntorna till att spara mindre vilket har ökat sårbarheten i den svenska ekonomin avsevärt.

– Det låga sparandet betyder att hushållen inte har en buffert att konsumera för. Det har tidigare kunnat fungera som en krockkudde för ekonomin om läget på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden försämrats.

Just detta kunde man observera när bostadsmarknaden vacklade 2017, menar han.

– Hushållen valde då att hålla hårdare i plånboken i stället och öka sitt sparande. Det var ju inte någon allvarligare nedgång men det räckte för att hushållen skulle bli nervösa och då valde man att lägga undan pengarna istället för att konsumera.

Han tror att SCB:s samlade revidering av siffrorna kommer att visa att hushållens konsumtion var betydligt högre för åren 2016 och 2017, vilket reser ytterligare frågor kring Riksbankens extremt expansiva penningpolitik.

Tror du att Riksbanken kommer att ta hänsyn till de här siffrorna i sina räntebesked framöver?

– Det har ingen avgörande betydelse, även om Riksbanken i alla fall delvis får revidera sin syn på konjunkturförloppet.

Toppnyheter

Arkivbild. Richard Drew / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Wall Street öppnar på nya rekord – Snap lyfter på rek

New York-börserna öppnade uppåt på fredagen när investerare begrundade både kinesiska och amerikanska makrodata, noterar CNBC. Efter en kvarts handel var de ledande indexen något högre:
• S&P 500: +0,2%
• Nasdaq: +0,1%
• Dow Jones: +0,1%
Antalet byggstarter i USA steg nära 17 procent i december, den högsta nivån på 13 år. Samtidigt har rapportsäsongen börjat starkt, då 72 procent av S&P 500-bolagen har rapporterat bättre resultat än väntat enligt Factsets snittestimat, skriver CNBC. Samtidigt backade USA:s industriproduktion aningen mer än väntat i december.

Kinas BNP-tillväxt blev 6,1 procent i det fjärde kvartalet, den lägsta på tre decennier. Siffran var väntad och det var små indexrörelser när de kinesiska börserna stängde för veckan. Stockholmsbörsen och de ledande europeiska börserna handlades däremot upp klart.

Teslas aktie backade i går efter en sänkt rekommendation från Morgan Stanley. På fredagen fortsatte aktien ner något efter att USA:s fordonssäkerhetsmyndighet NHTSA meddelat att de överväger en begäran att granska Teslabilar som ska ha accelererat okontrollerat.

Twitter handlades kring nollan efter att UBS sänkt rekommendationen för aktien. Samtidigt höjde storbanken rekommendationen för Snap, som steg drygt 3 procent.

Home Depot, Caterpillar och Cisco fanns bland vinnarna på storbolagslistan Dow Jones.

Alphabet som i går för första gången stängde med ett marknadsvärde på över 1 000 miljarder dollar fortsatte upp på fredagen. Aktien steg knappt 1 procent.

Texten uppdateras.

2 tim
Stockholm. Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stockholm stängde på nya rekordnivåer – Sobi rusade

Stockholmsbörsen steg tydligt på fredagen och stängde på nya rekordnivåer efter att de ledande indexen handlats klart högre:
• OMXSPI: +0,8 %
• OMXS30: +0,8 %
Det innebär att storbolagslistan stängde 2,2 procent högre för veckan på rekordnivån 1 825,94 punkter.

Under morgonen släppte Kina nya siffror som visade att BNP ökade med 6,1 procent i det fjärde kvartalet, vilket var i linje med förväntningarna. Flera analytiker uttryckte förhoppningar om att den kinesiska ekonomin nu har bottnat.

OMXS30 toppades av Boliden, som steg 2,7 procent följt av Astra Zeneca på 2,4 procent och Electrolux på 2,1 procent. Bland de få aktier på storbolagslistan som stängde på rött fanns Skanska och Atlas Copco. Ericsson stängde strax under nollan. Enligt SvD Näringsliv riskerar Ericsson miljardböter från den pågående granskningen i Kina av bolagets licensavgifter.

Läkemedelsbolaget Sobi gjorde en omvänd vinstvarning i går kväll och aktien rusade nästan 9 procent på fredagen.

Analyshusen levererade flera aktierekommendationer under morgonen. Bland annat inledde Berenberg bevakning av hjälmbolaget Mips med rådet köp. Aktien steg 6,6 procent.

Pareto höjde i sin tur Betsson och Netent till köp, medan sektorkollegan Evolution Gaming sänktes till behåll. Betsson och Netent steg 2,3 respektive 5,1 procent, Evolution Gamings aktie handlades ner 0,2 procent.

SSM fortsatte upp 7,5 procent i spåren av att Amasten gick in som ny storägare i veckan.

SBB meddelade att man säljer fastigheter för 11 miljarder för att betala av banklån. Köpare av merparten av bestånden är Nyfosa. SBB:s aktie steg från minus 1 procent och stängde oförändrad. Nyfosa handlades volatilt efter beskedet men stängde på plus 1,6 procent.

Idag 10:31
Koji Sasahara / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Små rörelser i Asien efter kinesiska BNP-siffror

Utvecklingen var blandad på Asienbörserna under fredagen med mestadels små rörelser i de ledande indexen. Vid stängning såg det ut som följer:
• Nikkei: +0,5 %
• Shanghai: +0,1 %
• Shenzhen: –0,3 %
• Hongkong: +0,6 %
• Kospi: +0,1 %

Under natten släppte Kina BNP-siffror som visar att tillväxten i det fjärde kvartalet uppgick till 6 procent, jämfört med samma period föregående år. Enligt Reuters var det i linje med förväntningarna. För helåret 2019 uppgick BNP-tillväxten till 6,1 procent – den lägsta nivån på 29 år.

Daniel Gerard, strateg på State Street Global Markets, menar ändå att statistiken är goda nyheter för Kina då den tyder på att ekonomin nu bottnar för att sedan vända.

Idag 04:30
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Så mycket mer skatt drog staten in förra året

Förra årets deklarationer visar att staten fick in betydligt fler miljarder både från företag och privatpersoner jämfört med året innan, skriver Di.

Privatpersoners slutliga skatt blev närmare 12 miljarder kronor högre i deklarationerna 2019 än för deklarationerna 2018 och skatter från företag och juridiska personer ökade med 10 miljarder, visar statistik från SCB.

Di skriver att på den positiva sidan för löntagarna var att skattereduktionerna ökade med 10 miljarder.

Företag och andra juridiska personer hade en beskattningsbar inkomst på 662 miljarder, drygt 8 procent mer än för 2017. De betalade in 201 miljarder i skatter och avgifter, en ökning med 10 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är att bolagsskatten ökade med 6 miljarder kronor, skriver Di.

12 jan
Nesvold, Jon Olav / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Plastpåseskatten – dyr symbolpolitik utan nytta

”Regeringens plastpåseskatt är ytterligare ett exempel på dyr miljöpolitik, som vare sig hjälper naturen eller vår ekonomi”, skriver Niklas Wykman (M) på Dagens Samhälles debattsida.

Han menar att den nya skatten på plastbärkassar innebär en skattehöjning på flera hundralappar per år för en vanlig barnfamilj.

Han kritiserar även att regeringen räknar med att den nya skatten ska ge flera miljarder kronor till statskassan – trots att syftet är att konsumtionen ska minska.

”Att bygga skattepolitiken på skattebaser som man avser fasa ut är inte en ansvarsfull ekonomisk politik”.

Idag 09:16
Läs mer om Det svenska skattetrycket