Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Nya siffror: Därför blir låga räntan en ekonomisk smäll

Nya siffror från SCB visar att hushållens konsumtion varit betydligt högre än man räknat med. Det betyder att Riksbanken med minusräntan bränt av ammunition som kan behövas i den förväntade konjunkturnedgången ”Riksbanken begick ett misstag. De här siffrorna förstärker den bedömningen”, säger en tung ekonom.

Det lär inte bli några överraskningar när Riksbanken på torsdagen lämnar besked om räntan. Enligt nyhetsbyrån Direkt förväntar sig en princip enig analytikerkår att den lämnas oförändrad på minus 0,25 procent.

Fokus för analytiker och marknad är istället om banken kommer att berätta något om hur man ser på den framtida räntebanan. Riksbanken flaggade ju för att en eventuell räntehöjning är på gång i december.

Räntehöjningen skjuts upp

Men med allt fler signaler om en vikande konjunktur, där framförallt arbetslöshetssiffrorna varit negativa, förefaller även det som osannolikt anser de flesta analytiker. Man skjuter istället fram en eventuell räntehöjning en bra bit in på nästa år.

Snarare är ännu en räntesänkning ett scenario som bland annat Danske Bank och Capital Economics anser är möjligt med den senaste tidens signaler om en kommande konjunktursättning.

Men frågan är vilken stimulanseffekt som Riksbanken hoppas kunna uppnå via en marginell sänkning under minusstrecket.

Nu pekar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker för makroekonomi på Nordea, på att det finns nya siffror med i leken som förändrar Riksbankens spelplan och som kan komma att slå tillbaka mot den tidigare räntepolitiken.

”Riksbanken begick ett misstag”

I analysen ”Nya siffror och mörkare orosmoln” pekar Torbjörn Isaksson på att Riksbanken bränt av sitt krut för tidigt. Orsaken är att SCB gått igenom sina källor och beräkningsmetoder för nationalräkenskaperna och kommit fram till att hushållens konsumtion år 2015, men med största sannolikhet även för de senaste åren, har varit betydligt högre än vad man räknat med.

Faktum är att SCB i och med sin revidering skriver upp Sveriges BNP för 2015 med 1 procent, eller 44 miljarder kronor räknat på 2015 års siffror som en följd av detta. Isaksson anser att det understryker att Riksbanken gjorde en felbedömning när man sänkte räntan under minusstrecket 2015.

– Jag tycker att riksbanken begick ett misstag när man införde minusräntan i ett så pass starkt konjunkturläge som vi hade redan 2014–15, och de här siffrorna förstärker den bedömningen.

Borde räntan ha varit högre de senaste åren menar du?

– Ja, det tycker jag. Den borde snarare ha legat på 0,25 eller 0,50 procent i stället. Det är också väldigt lågt, men även små skillnader i räntenivån har betydelse, och i den här fasen var det fel att gasa på med minusränta anser jag. Riksbanken borde inte heller ha inlett köp av statsobligationer.

Med den räntenivån skulle det finnas större utrymme att parera den förmodade kommande konjunkturnedgången.

Hushållens buffert har minskat

Så hur kommer det sig att SCB missat hushållens konsumtionsnivå? Svaret är att man har underskattat hushållens utländska konsumtion som har varit ”betydligt högre än tidigare skattning”, skriver SCB.

– Det är ett tecken på att hushållen varit väldigt optimistiska i synen på sin ekonomi eftersom utlandsresor är en typ av lyxvara som hushållen unnar sig när man tycker sig ha utrymme för det, säger Torbjörn Isaksson.

– Man kan säga att det är ett slags ”läckage” för penningpolitiken i den mening att hushållen åker utomlands och spenderar när man får ett större konsumtionsutrymme via till exempel lägre räntor, fortsätter han.

De nya siffrorna förstärker också, enligt Isaksson, bilden av att hushållen utnyttjat de låga räntorna till att spara mindre vilket har ökat sårbarheten i den svenska ekonomin avsevärt.

– Det låga sparandet betyder att hushållen inte har en buffert att konsumera för. Det har tidigare kunnat fungera som en krockkudde för ekonomin om läget på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden försämrats.

Just detta kunde man observera när bostadsmarknaden vacklade 2017, menar han.

– Hushållen valde då att hålla hårdare i plånboken i stället och öka sitt sparande. Det var ju inte någon allvarligare nedgång men det räckte för att hushållen skulle bli nervösa och då valde man att lägga undan pengarna istället för att konsumera.

Han tror att SCB:s samlade revidering av siffrorna kommer att visa att hushållens konsumtion var betydligt högre för åren 2016 och 2017, vilket reser ytterligare frågor kring Riksbankens extremt expansiva penningpolitik.

Tror du att Riksbanken kommer att ta hänsyn till de här siffrorna i sina räntebesked framöver?

– Det har ingen avgörande betydelse, även om Riksbanken i alla fall delvis får revidera sin syn på konjunkturförloppet.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer