Punktskatter på socker, kött, varor och tjänster. Moralskatterna är på tapeten igen. Men företagen och livsmedelsforskaren Andreas Håkansson ifrågasätter effekten av förslagen och menar att skam inte biter. ”Det är förmyndaraktigt”, säger han.

Moralskatterna är åter på tapeten. En punktskatt på metangas, alltså i praktiken en köttskatt, är något som Liberala ungdomsförbundet, Luf, nyligen ville införa som ett av flera förslag inom ramen för den gröna skatteväxlingen. Förbundets ordförande Romina Pourmokhtari menar att en sådan skatt skulle minska vår köttkonsumtion och som följd även industrins utsläpp.

Och i somras föreslog Cancerfonden en annan livsmedelsrelaterad skatt – läskskatt. I det fallet används ohälsan som argument eftersom det finns en koppling mellan sötade drycker och fetma, och mellan fetma och andra sjukdomar, som cancer.

Hans De Geer, senior advisor vid kommunikationskonsultbyrån Hallvarsson & Halvarsson har tidigare berättat för fPlus att antalet punktskatter har ökat på senare tid, framför allt relaterade till energi, miljö och hälsa. Även Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet, har varnat för att vi bara har sett början på en ny våg av punktskatter och att det bara är fantasin som sätter gränsen för vilka som kan komma att införas.

Erika Danckwardt-Lillieström, ansvarig för kommunikation och samhällskontakter på Sveriges Bryggerier, säger att det inte finns någon evidens på att skatt på sötad dryck ger effekt på folkhälsan.

– Det har genomförts utredningar där både Statskontoret och Livsmedelsverket har tittat på folkhälsofrågan i relation till fett, salt och socker. Då har de kommit fram till att det är tveksamt om en sockerskatt, eller ännu snävare, läskskatt, skulle göra någon skillnad, säger hon och fortsätter:

– Man har förstått att det är en komplex fråga. Folkhälsan handlar om intag av kalorier, men det handlar också om rörelse, livsstil, rökning och alkohol – det är hela paketet. Cancerfondens utspel där man särskilt pekar ut läsk framstår som ganska populistiskt och enkelspårigt.

Erika Danckwardt-Lillieström.

Erika Danckwardt-Lillieström säger att Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten, som tittar på svenskarnas matkonsumtion, från 2010, visar att läsk och energidrycker bara står för cirka två procent av svenskarnas kaloriintag. En skatt på det skulle få liten effekt på hälsan och snarare diskriminera en hel näring, menar hon.

En symbolskatt

Frida Keane, Director Public Affairs på Coca-Cola, säger att läskskatten är en symbolfråga eftersom produkten står för en så liten del av kaloriintaget. Hon påpekar också att konsumtionen av sötad läsk i Sverige går ner sedan flera år tillbaka.

– Om syftet med skatten är att den ska generera en intäkt eller minska konsumtionen så tror vi att den inte kommer att fungera eftersom trenden ändå är nedåtgående.

Cancerfonden har pekat på att en halvliters Sprite innehåller tre gånger mer socker i Sverige än i Storbritannien. Men enligt Frida Keane ökar försäljningen av läsk med låga eller inga kalorier.

– För att behålla våra konsumenter behöver vi erbjuda dem alternativ som de tycker om. Tittar vi på de senaste åren har nio av tio nylanserade produkter lågt eller inget tillsatt socker. Det är ett svar på vad konsumenten vill ha.

Erika Danckwardt-Lillieström är inne på samma linje.

– På tio år har andelen sockerfria produkter gått från 16 till 40 procent. Det här beror på svenskarnas medvetenhet men också på att branschen har mött konsumenterna. Det här påverkar hur många kalorier svenskar får i sig, säger hon och tillägger:

– Här i Sverige har vi en ganska unik produkt också, smaksatt bubbelvatten, som vi dricker mycket av. Det tror jag också är en av anledningarna till att vår läskkonsumtion är lägre än i andra länder. I Norge har de en av Nordens högsta läskkonsumtion, trots sockerskatt, medan Sverige har den lägsta.

Läskföretag jobbar aktivt tillsammans

Både Erika Danckwardt-Lillieström och Frida Keane säger att läskföretagen jobbar aktivt med att främja folkhälsan. Exempelvis har hela den europeiska branschen ett gemensamt åtagande via sin branschförening, UNESDA, där läskproducenterna för fyra år sedan kom överens om att verka för en tioprocentig sockerreduktion till 2020.

– Det skulle uppnås genom innovationer, lansering av nya produkter med lägre sockerhalt. Man skulle jobba med mindre förpackningar och erbjuda fler val – inte bara 50 eller 33 centiliter utan kanske 25 eller 20 centiliter – samt tydligare information. Detta har man uppnått med råge, säger Erika Danckwardt-Lillieström.

Frida Keane.

Frida Keane säger att Coca-Cola har jobbat med produktutvecklingen av sockerfria produkter i många år, med den första zero-produkten på marknaden redan år 1984.

– Det är ett långtgående arbete. Man skulle kunna tro att det går snabbt att ändra en portfölj och receptoptimering. Det går snabbt om man inte bryr sig om smaken, men smaken är viktig för våra konsumenter.

Debatt om sockerskatt

Cancerfondens presskontakt Tobias Vestergren säger att de vill ha en särskild skatt på sockersötad dryck eftersom läsk har en ”stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma hos vuxna och barn”.

– Att besluta om beskattning av sockersötade drycker i Sverige skulle bli ett startskott för arbetet med att stoppa ökningen av övervikt. Det finns stöd för att det fungerar.

– Skatten kan utformas på olika sätt. I Storbritannien till exempel har man arbetat med en progressiv beskattning på andelen socker som har lett till att producenterna minskat sockerhalten i läsken. Så det är inte så att drycken måste bli dyrare, bara innehålla mindre socker.

Sveriges Bryggerier säger att Livsmedelsverkets Riksmaten visar att läsk och energidrycker bara står för två procent av svenskarnas kaloriintag (2010). Andelen personer som dricker sötad läsk minskar också till förmån för drycker med lågt eller inget tillsatt socker. Är ert förslag ett slag i luften?

– Nej, sockersötad dryck har i forskningen visat sig ha tydlig koppling till övervikt och fetma. Varför inte då försöka minska konsumtionen? Vi ser gärna att branschen självreglerar, men det går för långsamt. En sammanställning vi har gjort tillsammans med Sveriges konsumenter visar att vi har mer socker i vissa läsksorter i Sverige jämfört med andra länder.

Tobias Vestergren säger att det viktigaste är att rikta preventiva åtgärder mot barn och ungdomar för att stoppa utvecklingen av fetma i tid.

– Ungdomar konsumerar dubbelt så mycket jämfört med vuxna. I Riksmaten Ungdom 2016-17 kan vi se att 17 procent av barn och ungdomars energiintag kommer från mat som innehåller mycket energi men knappt någon näring och där läsk är en av de största energikällorna – fyra procent – tillsammans med godis och bakverk på fem och fyra procent.

Sveriges Bryggerier säger att Cancerfondens utspel om läskskatt framstår som populistiskt och enkelspårigt. Vad säger ni om det?

– Det får stå för dem. Vår vision är att besegra cancer och vårt uppdrag är – förutom att finansiera cancerforskning – att sprida kunskap, driva opinion och föra fram beprövade förslag, som läskskatt.

Finns det någon bevisad effekt på att skatt på läsk eller socker har minskat fetman i de länder där skatten har införts? Det vill säga, inte bara att konsumtionen har minskat utan även fetman.

– Läskskatter har bromsat konsumtionen. Det är av förklarliga skäl för tidigt att säga hur mycket det har påverkat vikten på befolkningsnivå. I Sverige är ungefär 2 000 cancerfall per år direkt relaterade till fetma. Det är viktigt att agera nu för att förebygga att ännu fler barn och unga får övervikt.

Billigt med hälsosam mat

Andreas Håkansson, universitetslektor vid Institutionen för livsmedelsteknik i Lunds universitet, har tidigare varit kritisk till en eventuell sockerskatt. Han säger att människor inte dricker läsk eller äter onyttigt för att de är okunniga, utan helt enkelt för att det är gott.

– Det är en intressant diskussion: Är det rätt att beskatta folk extra för att de tycker om att dricka läsk om de är medvetna om konsekvenserna?

Andreas Håkansson.

Andreas Håkansson tror inte att befolkningen skulle börja äta mycket nyttigare efter en sockerskatt. Många skulle snarare ersätta söta livsmedel med lika onyttiga men obeskattade sådana, som exempelvis chips. Onyttig mat kommer många nämligen att fortsätta äta, oavsett hur billigt nyttig mat blir i jämförelse.

– Det finns en fördom om att det är dyrt att äta hälsosamt. Men det har jag inte hittat några belägg för. Det är billigt att äta hälsosamt så länge man är villig att offra smakupplevelse, säger han och fortsätter:

– Jag gjorde en beräkning en gång där jag tittade på hur lite pengar man kunde lägga ner och ändå uppfylla Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Jag tror att jag kom upp i 14 kronor om dagen. Men det är ingen människa som bara vill äta morötter och vitkål. Vi äter det vi tycker om.

Punktskatter för att skambelägga

Andreas Håkansson säger att många inom hans forskningsfält glömmer bort varför människor väljer att äta vissa livsmedel.

– Vi har fått för oss att folk äter för att de vill maximera sin förväntade livslängd. När vi då ser att folk dricker mycket läsk och äter för lite grönsaker vill vi ändra på det. Men det kan vara så att de prioriterar på andra sätt. Själv äter jag ganska ofta kakor och godis. Och det är inte för att jag är okunnig eller inte har råd att köpa morötter, utan det är helt enkelt för att jag vill äta en kaka.

Punktskatter har ofta använts av staten som ett sätt att läxa upp sina medborgare på, menar Andreas Håkansson, och ofta på ideologisk grund, genom att göra konsumtionen av vissa produkter skamfylld.

– Punktskatter är inte bara till för att förändra konsumtionen och dra in pengar till statskassan utan också för att visa vad statsmakten tycker att vi borde göra och inte göra. Vad som ska anses fint och fult. Det är förmyndaraktigt, tycker jag.

Skamfaktorn är också något som Erika Danckwardt-Lillieström är inne på.

– Läskproducenter ska inte skämmas för att de gör en söt och trevlig produkt. En sockersötad läsk är kanske livets guldkant för någon.