TT
Diskussionen om LAS

Nya LAS-krisen – så allvarlig är den

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark sågade LAS-utredningen satte turbulensen igång. Nu är både C och L på krigsstigen och varnar för att hela Januarisamarbetet är i gungning. Men hur allvarligt är egentligen läget? fPlus reder ut.

Det stormar kring Januarisamarbetet efter att Las-utredningen presenterades under måndagen. Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark, S, var tidigt ute och sågade förslagen och menar att de inte lever upp till ”balans mellan parterna”, vilket har fått både Centerpartiet och Liberalerna att ryta ifrån. Direktiven utgår från överenskommelsen i Januariavtalet och måste respekteras, menar Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Kommer parterna inte överens så är det färdigförhandlat. ”Utredningen levererar precis det vi har beställt”, sa hon under en pressträff och Centerpartiet är inne på samma linje.

Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen, C, menar att utredningens förslag om LAS är rimliga och ligger i linje med det som partiets företrädare har stångat sig svettiga för under många år. Att arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) sågar utredningen, är såklart något som stör, och som inte tas emot väl.

– Januariavtalet är väldigt, väldigt tydligt om att det ska läggas fram förslag, och nu har parterna fortfarande tid på sig att komma med ett bättre förslag. Om de kommer med ett förslag så ligger det till grund annars är det den här utredningens förslag som ligger till grund för diskussionerna, så är det ju. Oavsett vad Eva Nordmark tycker om det så är det ju det som vi har kommit överens om. Det är det här som är den nya spelplanen så att säga, säger han till fPlus.

Jobbas på flera fronter

Niels Paarup-Petersen menar att det inte finns någon tvekan om att det behövs en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, och att det jobbas på flera fronter för att flexibiliteten ska öka när det kommer till just kompetens.

– Jag sitter även i utbildningsutskottet och där sitter vi och väger kompetenspaket för att säkra att arbetstagare ska få ökad tillgång till kompetens. Det är en massa saker som görs nu när behoven på arbetsmarknaden snabbt förändras över tid. Din trygghet kan inte ligga i att du är på samma arbetsplats i många år, så ser inte arbetsmarknaden ut längre, och det är de flesta överens om, säger han.

Utredningens förslag ligger enligt honom i rätt linje, och han håller inte med om att balansen är skev, som Eva Nordmark menar. Snarare ligger det i linje med hur verkligheten har utvecklats.

– Jag tycker inte att utredningen är extrema i sina förslag, utan tryggheten för Sveriges arbetstagare ökas bäst genom att stärka deras förmågor på arbetsmarknaden som helhet, inte för att vara på samma arbetsmarknad i 30 år. Det är det som är det väsentliga, och som utredningen fångar, det är nämligen så verkligheten ser ut, säger han.

Men vad händer om S inte accepterar den nya spelplanen? Hur reagerar ni då?

– Du förstår nog att den typen av diskussioner om hur man ska reagera i slutändan är svåra. Som sagt, parterna förhandlar fortfarande, och det är det som är grunden, det är det som avgör hur den vidare processen kommer att se ut, säger han.  

Men om parterna inte kommer överens? Vad händer då med Januariavtalet?

– Jag ser det som en självklarhet att vi måste få en ökad flexibilitet i arbetsrätten, det är hela syftet med den här utredningen i Januariavtalet, och att öka arbetstagarnas kompetens. Men parterna har tid, det är det S ofta glömmer, att den svenska modellen är arbetsmarknadens parter, säger han.

Han medger dock att det kan bli en politisk konfrontation och en svår nöt att knäcka om S fortsätter att sätta sig på tvären.

– Vi har kämpat i många år, men frågan har vägrats i politiska manifest, frågan är känslig materia i Sverige. Men det finns en tydlig skrivning i Januariavtalet och regeringen vilar på Januariavtalet, det är grunden. Så vi förväntar oss att det genomförs saker, men som sagt parterna har lite tid på sig, säger han.

Niels Paarup-Petersen Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ännu inte fullskaligt krig

Tommy Möller, statsvetare vid Stockholms universitet, menar att det ännu inte är fullskaligt politiskt krig, men att det som nu händer visar hur känslig frågan kring LAS är i Sverige.

– Ja, alltså, utifrån båda utgångspunkterna så är det förståeliga resonemang som förs. Januariavtalet är ju inte preciserat så till den grad i det som utredningsförslaget mynnar ut i. När arbetsmarknadsministern efterlyser en annan balans, så är det inte i sig något som strider mot Januariavtalet kan man säga. Men alla har ju vetat att sedan avtalet ingicks, att när den här dagen kommer så kommer Socialdemokraterna och Centerpartiet att ha diametralt skilda utgångspunkter. Och där är vi nu.

Nu återstår att se om den här striden kan lösas utan att behöva rubba Januariavtalet.

– Om Centerpartiet menar att utredningsförslaget är själva spelplanen, att det liksom är på dem premisserna diskussionerna framåt ska ske, så betyder det väl att om det inte blir som utredningen föreslår så kan C inte acceptera något annat. Om det är det de menar så är det ju inte så himla förhandlingsbart, säger han.

– Men om de menar att det här är utgångspunkten för en förhandling om hur en eventuell lag ska se ut, så betyder det inte heller så särskilt mycket rent konkret. Utan man konstaterar bara att det ligger en utredning med ett antal förslag och att man tycker att det är därifrån man ska diskutera, säger han.

Säger arbetsmarknadsminister nej till att starta diskussionen utifrån dessa premisser kan det bli bråk, menar han.

– Det som väntar nu är en politisk konfrontation och en förhandling i den mån som parterna inte kan lösa det här på egen hand. Men vad vi kan anta på goda grunder är att frågan blir svår att lösa, och det kommer att ta lång tid, om det ens går, säger han.

Stefan Löfven och regeringen har fortfarande förhoppningar om slippa lagstiftning, genom att parterna själva förhandlar fram ett avtal. Men nu ökar alltså trycket om parterna inte kommer överens. Enligt både C och L är det nu utredningens förslag som är utgångspunkten, inte något annat. Avsteg från detta kan hota Januariavtalet.   

HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN

Spelar ett högt spel

Men hur går det då för parterna? Under vintern har sex LO-förbund hoppat av förhandlingarna med Svenskt Näringsliv men samtalen mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv ska återupptas i slutet av sommaren.

Forskaren Nils Karlsson, vd på Ratio, menar att Socialdemokraternas Nordmark spelar ett högt spel.

– Det är ett mycket blygsamt förslag. Fackförbunden har försökt sätta agendan i medierna och gett intrycket att det är 10-1 till arbetsgivarna, men det håller jag inte alls med om. Alla förstår att LAS behöver moderniseras och jag tror att förslaget är något som partnerna kan komma fram till utan problem. Jag tror inte heller att förslagen är så svåra för facken att svälja. Parterna kan dessutom göra det bättre. De kan bredda frågan om flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden och väva in fler frågor som rör kompetensutveckling, och göra förslagen mer radikala.

Men varför markerade Nordmark?

– För att hon vill signalera att regeringen är vänster, att vi i Socialdemokratin alltid har försvarat LAS med näbbar och klor, men faktum är att Socialdemokraterna förhandlade bort LAS redan i Januariavtalet för att få regeringsmakten. Och jag tror faktiskt inte att förslaget faller. Jag tror att regeringen genomför det, såvida parterna inte kommer överens om något bättre. Regeringen kan tvingas avgå om den inte accepterar förslaget. Och S vill inte släppa makten.

– Jag tycker snarare att Nordmark borde avgå i så fall. Om man har ingått ett avtal så måste man hedra det. Så enkelt är det.

Vad kommer att hända med parternas förhandlingar?

– Jag är positiv till att de lyckas komma överens. Inget säger heller att hela LO måste vara med. Stora reformer på arbetsmarknaden genomförs ofta utan att alla fackföreningar är med. Titta bara på utredningarna som (S) gjorde på 90-talet och som resulterade i Industriavtalet och Medlingsinstitutet. Det var stora reformer. Fack som till exempel Transport, Elektrikerna och Byggnads var inte ens med när Saltsjöbadsavtalet skrevs på.

– Parterna har en imponerande förmåga att komma överens, vilket exempelvis de förändrade konfliktreglerna 2019 visar.

”Olyckligt uttalande”

Samtidigt menar han Nordmarks uttalande kan få konsekvensen att pressen på parterna att komma överens minskar.

– Det är ett olyckligt uttalande från Nordmark. Parterna behöver viss press för att komma överens. Alla vettiga människor inser att LAS behöver moderniseras. Och det är bättre om det sker genom partsuppgörelser än genom lag.

Det har som sagt varit många turer i de förhandlingar om trygghet och omställning, LAS, som LO, PTK och Svenskt Näringsliv genomför. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson liknar Januaripartiernas hot om att lagstifta vid att ”förhandla med ett vapen mot pannan”. Han säger till SvD att en möjlig väg är vägra fortsätta förhandla med Svenskt Näringsliv.

– De flesta regeringar vägrar ju att förhandla med terrorister som hotar att skjuta gisslan, säger han till tidningen.

Egna utredningar

Men parterna ska snart presentera sina egna utredningar och ta ställning till dem.

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, håller inte med Eva Nordmark om att utredningens förslag ger en ”kraftig slagsida” till arbetsgivarens fördel.

– Hon måste ha läst utredningen och förstått den oerhört snabbt. Det låter märkligt, sa han tidigare till Arbetsmarknadsnytt.

– Jag kommer att läsa utredningen med stort intresse och analysera den, men fram till dess kommer jag bara kunna ha övergripande uppfattningar. Däremot konstaterar jag att LO ägnar mycket tid och kraft åt att förhålla sig till utredningen, sa han.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

1 tim
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
Valet i Polen

Dött lopp i polska presidentvalet – Duda i knapp ledning

Nationalkonservative sittande presidenten Andrzej Duda har en knapp ledning i det polska presidentvalet med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent.

Enligt Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) är det alldeles för jämnt för att utropa en segrare, skriver TT. Han menar att det visar på en splittring i det polska samhället.

– Det är verkligen två kontraster som har stått mot varandra, säger han.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU.

16 min
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

3 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

3 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

2 tim
Giannis Papanikos / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusuppgång i Östeuropa – masktvång och inresestopp

I flera länder i Östeuropa ökar nu antalet fall av coronasmitta vilket lett till nya restriktioner, skriver AP.

Ungern stoppar resenärer från Afrika och stora delar av Asien, med undantag för Kina och Japan. Även till flera europeiska länder är Ungerns dörr helt stängd. Det gäller Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Belarus, Montenegro och Ukraina.

I Serbien larmar sjukhusen om att platserna nästan tagit slut på grund av den senaste uppgången i antal smittfall, och Kroatien gör det obligatoriskt att bära munskydd i offentliga miljöer.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

4 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin