Elbristen hotar hela näringslivets klimatomställning. Bara LKAB:s nya klimatsatsning kräver mer än 50 TWh el – en tredjedel av dagens elproduktion. Men regeringen sticker huvudet i sanden. ”Det är i detta sammanhang svårt att förstå hur energiminister Anders Ygeman kan förneka de utmaningar det svenska elsystemet står inför”, säger experten Lina Håkansdotter till fPlus.

Sveriges absolut största miljösatsningar genom tiderna riskerar att gå om intet – på grund av miljöregler. Notan för att LKAB ska ställa om tillverkningen av järnmalmspellets och ersätta den med en vätgasbaserad process kommer att ligga på uppemot 400 miljarder kronor.

I gengäld kommer satsningen fullt ut att kapa koldioxidutsläppen hos företagets kunder världen över med 35 miljoner ton varje år. Denna minskning ”… motsvarar två tredjedelar av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser, samtidigt som det skapar tusentals nya jobb”, skriver Jan Moström, vd och koncernchef LKAB, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige i en debattartikel i DN den 22 november.

Riskerar bli slag i luften

Men de menar samtidigt att satsningen riskerar att bli ett slag i luften om inte tillgången på grön el säkras i framtiden. Både Fossilfritt Sverige och LKAB menar att tillståndsprocesserna för klimatinvesteringar är för långsamma. Det behöver också satsas mer på forskning och utveckling till basindustrins arbete med fossilfri utveckling. Sist men inte minst behöver man säkra energitillgången.

”Koldioxidfri produktion kommer att kräva extrema mängder grön el och tillgång till biobränsle till konkurrenskraftiga priser och en industrialisering av vätgasproduktion. Fullt utbyggd kräver den nya tekniken för koldioxidfri järnsvamp el motsvarande en tredjedel av dagens samlade svenska produktion”, skriver de och vädjar till riksdagen att nå bred samsyn.

Lina Håkansdotter är avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Hon menar att regeringen sticker huvudet i sanden.

– Det måste gå snabbare att få miljötillstånd, något som näringslivet sedan länge har identifierat som helt nödvändigt för omställningen. Svenskt Näringsliv har sedan länge konkreta förslag på vad som bör göras, men politiken har tidigare inte varit intresserad av att ta tag i frågan, säger hon.

Hon menar att miljölagstiftningen i sig bromsar just arbetet för en bättre miljö och föreslår att man helt enkelt skriver om lagen.

– Vi kan inte ha en miljölagstiftning som hindrar omställning och utveckling. Miljöbalken borde skrivas om till en ”utvecklingsbalk”. Vi behöver dubblera hastigheten i omställningen, något som kräver halverade tider för att få ett tillstånd. Men processerna måste också bli förutsebara och bejaka utvecklingen, säger Lina Håkansdotter.

Krävs enorma mängder el

Hon vill gärna förtydliga hur mycket el som i själva verket kommer att behövas för att LKAB ska kunna sjösätta sin historiska strategi för att förbättra klimatet. Det handlar om mer än 50 TWh el. Och att använda el för vidareförädling av råvaror är eftersträvansvärt när elen i stort sett är fossilfri. Men att kunna använda 50 TWh mer el runt år 2040, menar Lina Håkansdotter, kommer kräva ett elsystem som är robust, kostnadseffektivt och möjliggörande.

– Det är i detta sammanhang svårt att förstå hur energiminister Anders Ygeman kan förneka de utmaningar det svenska elsystemet står inför. Vi står idag inför ett antal akuta utmaningar som han måste ta tag i. Men vi saknar också förslag kring hur ett väl fungerande elsystem i det längre perspektivet ska komma på plats, säger hon.  

Hon välkomnar den av regeringen nytillsatta elektrifieringsstrategin och hoppas att den ska ta till sig av de konkreta förslag som Svenskt Näringsliv, och andra instanser kommer med.  

– Vi hoppas att de tar till sig av våra bidrag från projektet Kraftsamling Elförsörjning, och att regeringen därefter ska kunna leverera snabbt. Svenskt Näringslivs analyser visar att vi på sikt kommer behöva mycket mer billig vindkraft. En förutsättning för att få ett väl fungerande elsystem med en ökad andel vindkraft är att vi värnar den planerbara kraften i form av vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme, säger Lina Håkansdotter.