Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Äganderätten

Nya angreppet mot skogsägarna – värden för 100 miljarder kan gå upp i rök

Ett nytt allvarligt ingrepp i äganderätten hotar nordvästra Sveriges skogsägare. Över en halv miljon hektar kan nu klassas som nyckelbiotop utan att markägarna får ersättning, enligt Skogsstyrelsens nya sätt att mäta. I hela landet riskerar skogsvärden för 50 till 100 miljarder kronor att gå upp i rök. Nu haglar reaktionerna.

Nyckelbiotopsinventeringar har varit ett gissel för skogsägare i framförallt nordvästra Sverige under en längre tid. Om en skogsägare har skött sin skog så bra att höga naturvärden uppstått så riskerar de att skogen blir klassad som nyckelbiotop.

Egentligen ett fint betyg, men som i praktiken innebär att skogen inte går att sälja till skogsindustrins aktörer som via en miljöcertifiering förbundit sig att inte köpa och avverka skog som klassats som nyckelbiotop.

Staten och Skogsstyrelsen vill inte lösa in skogen och ge ersättning och skogsbolagen får inte köpa och avverka den. Det betyder att den enskilde skogsägaren står med en stor investering som blivit i stort sett värdelös. Ett mardrömsscenario och ett slag mot äganderätten i en landsände där skogen ofta är ett viktigt kapital för att utveckla andra verksamheter.

Skogsstyrelsen fick därför i fjol i uppdrag av regeringen att förbättra metodiken för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Regeringen menade att det är viktigt att skogsägarna "accepterar arbetssättet samt har förståelse för behovet av och motivation för att bevara nyckelbiotoperna". Men då måste inventeringen vara "rättssäker och effektiv" och ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, skriver regeringen.

Skogsstyrelsen har misslyckats

Men efter att Skogsstyrelsen i förra veckan presenterade sin nya metod har kritiken från skogsägarrörelsen varit benhård.

Sven Erik Hammar, ordförande i LRF Skogsägarna, menar att Skogsstyrelsens nya metod inte förändrar någonting. Han påpekar att syftet med den nya metoden var att höja gränsen för nyckelbiotop, och på så sätt få mindre arealer men det har Skogsstyrelsen inte gjort.

Idag är redan drygt 120 000 hektar i nordvästra Sverige registrerade som nyckelbiotop utanför de formella avsättningarna, och enligt Skogsstyrelsens egna beräkningar kommer den nya metoden att resultera i att drygt en halv miljon hektar kan klassas som nyckelbiotop med den nya metoden. En ökning från 3–4 procent till 12 procent.

–Det här kommer slå mycket hårt mot hela norra Sverige. Ungefär var fjärde avverkning på en fjärdedel av Sveriges skogsareal riskerar att stoppas. Det rör sig om skogsmark till ett värde av uppskattningsvis 30 miljarder kronor. Det påverkar självklart skogsägarnas lönsamhet och investeringsförmåga väldigt negativt, säger Sven Erik Hammar.

– Man nöjer sig med att konstatera att det inte råder något förbud för att avverka skog som klassas som nyckelbiotop, trots att Skogsstyrelsen är fullt medveten om att effekten blir att den enskilda skogsägarens skog blir värdelös. Därmed har man inte beaktat kravet på att hanteringen ska vara rättssäker för den enskilde skogsägaren, fortsätter han.

En konsekvens som aldrig var meningen

Även Linda Eriksson, skogsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna, är kritisk till det nya förslaget.

– Den nya metoden för nyckelbiotopsinventering är mer objektiv och transparent jämfört med tidigare vilket är positivt, men arealmässigt är skillnaden mot den gamla metoden minimal. Inventeringarna visar att en stor andel av den avverkningsmogna skogen i nordvästra Sverige håller nyckelbiotopskvalitet. Det kommer att få mycket negativa konsekvenser för möjligheterna att bedriva skogsbruk och för sysselsättningen i den delen av Sverige.

Linda Eriksson Skogsindustrierna

– Politikens vilja var en högre ribba för nordvästra Sverige eftersom stora arealer redan är skyddade i området men det har Skogsstyrelsen inte levererat.

Men är det inte de självpåtagna certifieringarna som är problemet?

– Nyckelbiotopsdefinitionen tillsammans med det faktum att det är myndigheten som gör bedömningen innebär att nyckelbiotoper mycket tydligt pekas ut som skyddsvärda. Det gör att industrin avstår från att köpa virke från en nyckelbiotop, oavsett om markägaren är certifierad eller inte.

– I praktiken innebär det att nyckelbiotoper blivit en skyddsform, men utan ersättning till markägaren. Nyckelbiotoperna har därmed fått en konsekvens som det aldrig var tänkt att de skulle få. Den ursprungliga avsikten med begreppet och inventeringen var att utgöra ett planerings- och prioriteringsunderlag.

Anmärkningsvärt att ge Skogsstyrelsen skulden

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist slår ifrån sig kritiken och menar att skogsägarna och industrin inte ser sin del av ansvaret.

– Att ett område klassas som nyckelbiotop är inte ett förbud mot avverkning. Det är skogssektorns självpåtagna certifiering som gör att ingen större aktör vill befatta sig med den skogen. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man på det här sättet försöker ge Skogsstyrelsen skulden och inte låtsas om sitt eget ansvar genom certifieringen, säger Herman Sundqvist.

Han anser att Skogsstyrelsen har fullgjort det uppdrag man fick från regeringen och tagit fram en ny mer rättssäker metod för hur nyckelbiotoper i nordvästra Sverige ska identifieras.

– Vi har utvecklat en metodik som innebär att om ett område kvalificeras som nyckelbiotop är det betydligt mer transparent, objektivt och förutsägbart än tidigare. Dessutom skärper vi kraven för att ett område ska bli nyckelbiotop i nordvästra Sverige, och då särskilt i Norrbotten.

Gustav Tibblin Södra

Ur askan i elden

Skogsföretaget Södras medlemschef Gustav Tibblin påpekar att det i samband med budgetbeslutet december 2018 beslöts att Skogsstyrelsen rikstäckande skulle upphöra med den breda nationella inventeringen av nyckelbiotoper, men att man fortsätter med den registrering som görs i samband med avverkning.

– Det betyder att skogsägaren på sätt och vis hamnat ur askan i elden eftersom en nyckelbiotopsregistrering direkt slår mot skogsägarens planerade intäkt det närmaste året. Tidigare kunde intäktsbortfallet ligga ett par år fram i tiden.

– Det som en gång var en hanterbar fråga och handlade om 40 000 mindre och avgränsade nyckelbiotoper har blivit något helt annat. För Sverige som helhet handlar det kanske om en eller två miljoner hektar skogsmark och ett markvärde på 50 – 100 miljarder kronor. Det förklarar varför reaktionerna från skogsägarhåll har blivit så starka, fortsätter Gustav Tibblin.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer