Bankföreningen är kritisk till den nya riskskatten som ska införas 2022. Skatten beräknas dra in fem till sex miljarder kronor om året. Bolag som har kreditportföljer större än 150 miljarder kronor ska omfattas av skatten vilket är Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB, Danske Bank, SBAB och Länsförsäkringar.

Skatten motiveras med att sektorn ska betala sina egna indirekta kostnader vid en ny bankkris.

– Snarare spär man på de finansiella riskerna. Skatten kommer att slå mot kunderna givetvis, säger vd Hans Lindberg till Dagens industri.

Hans Lindberg pekar på att skatten motsvarar en räntehöjning på 25–30 punkter på företagslånen eller 17 till 20 punkter på bolånen.

– Skulle det vara så att bankerna väljer att rationalisera pratar vi om 6.000 anställda totalt sett, säger han till DI.

Utöver de större bankerna skulle även statliga Svensk Exportkredit och kommunägda Kommuninvest betala den nya riskskatten.

– För små kommuner skulle kostnaden för att låna upp pengar öka väsentligt, säger Ulf Bengtsson, styrelsesekreterare på Kommuninvest.