Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tjänstemän som aktivister

Ny forskning: Så styr miljöaktivister kommunerna inifrån

Radikala miljöaktivister sitter på ledande positioner i en fjärdedel av Sveriges kommuner, visar ny forskning från Örebro universitet. ”Handläggare utnyttjar sin ställning men beaktar inte de skyldigheter som offentlig förvaltning innebär”, säger en jurist på LRF.

När professor Jan Olsson och hans forskarkollega Erik Hysing vid Örebros Universitet undersökte hur vanligt det är med kommunala tjänstemän som kan klassas som rena miljöaktivister blev de förvånade över resultatet.

Av de cirka 700 tillfrågade passade 11 procent in under kategorin miljöaktivist och forskningsresultatet visar att de återfinns i 23 procent av Sveriges kommuner.

För att klassas som miljöaktivist ska tjänstemännen uppfylla vissa kategorier.

De ska bland annat vara aktiva i en miljörörelse och sitta på nyckelpositioner i den kommunala administrationen. De fick även ranka påståenden som: En hållbar utveckling kräver att det kapitalistiska systemet förändras i grunden, samt: Miljöproblemen kräver en radikal omställning av samhället.

Här kryssade miljöaktivisterna i mellan 7 och 8 på en 10-gradig skala.

Jan Olsson, professor i Statsvetenskap vid Örebros Universitet

– De var de riktigt radikala kan man ju säga, men flera av de andra tjänstemännen fick höga poäng i enkäten, men kvalade inte riktigt in som aktivister. Jag tror att det är rätt naturligt att engagerade människor söker sig till ställen där man tror sig kunna göra skillnad för sin sak, säger Jan Olsson.

Tjänstemän ska inte bara ha ett spår

Gunnar Wetterberg är tidigare samhällspolitisk chef på Saco och sitter i styrelsen för bland annat Sveriges Radio, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle och Lunds Universitet. Han har också skrivit flera böcker – till exempel en biografi över Axel Oxenstierna – som räknas vara grundaren av den svenska statsapparaten och en förebild för den svenska ämbetstjänstemannen.

Han vill inte kommentera de enskilda resultaten i undersökningen, men understryker vikten av att tjänstemän ska kunna skilja på ämbetsmannaskap och privata intressen.

– Den springande punkten är ju inte om en tjänsteman har privata intressen, utan att det är självklart att tjänstemannen väger in alla tänkbara intressen som hen enligt regelverket ska beakta. Det innebär att inte bara miljölagstiftningen ska främjas utan även begränsningar i till exempel grundlagen. Tjänstemän ska inte bara gå på ett spår helt enkelt, säger Gunnar Wetterberg.

Ett färskt exempel på aktivism i den svenska offentliga förvaltningen är till exempel fallet med Sebastian Kirppu. Han arbetade på Länsstyrelsen som naturinformatör men på fritiden inventerade han djur och växtarter i avverkningshotade skogar för att få dem nyckelbiotopsklassade.

Länsstyrelsen förbjöd honom att fortsätta med den fritidssysslan då det medförde ”en stor risk för bristande förtroende inte bara för honom i tjänstemannarollen utan även för övriga tjänstemän på myndigheten", skrev Länsstyrelsen i motiveringen till att han förbjöds att ägna sig åt privat inventering.

Alltid förekommit inflytande

Jan Olsson anser att aktivister inom den offentliga förvaltningen kan innebära demokratiska och beslutstekniska problem men menar också att det är viktigt att ha en realistisk bild över hur det offentliga beslutsfattandet faktiskt går till.

– Det har ju alltid förekommit inflytande av olika slag. Förhållandet mellan politiker och tjänstemän är också en evig debatt inom statskunskapen. Det kan ju vara så att politikerna efterfrågar en viss riktning av tjänstemännen. När regeringen till exempel plockade in Svante Axelsson som ordförande för ett Fossilfritt Sverige visste man ju att han också varit ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen, vilket också kan ses som en tillgång för regeringen. Man har miljörörelsen med sig så att säga.

– Problemet uppstår framförallt om aktivister arbetar i det fördolda och aktivt underminerar den demokratiska processen, fortsätter han.

Gunnar Wetterberg håller med om att det inte är en helt enkel fråga.

Gunnar Wetterberg MAJA SUSLIN / TT / TT NYHETSBYRÅN

– Jag var aktiv i vänstern i slutet av 1960- och början av 1970-talet, och det påverkade vilka ämnen jag läste och att jag sökte mig till den offentliga förvaltningen och UD. Det var ett val som bottnade i mina personliga åsikter. Men när jag kom in i organisationen fick vi en ordentlig duvning i den självklara vikten av att skilja mellan personliga åsikter och ämbetsmannarollen.

Jan Olsson och Erik Hysings forskning visar också att de kommuner i vilka miljöaktivister arbetar levererar en högre poäng i olika index som mäter miljö- och klimatåtgärder.

– Det kan ju vara så att framgångsrika kommuner i dessa frågor attraherar de här gröna aktivisterna, säger Jan Olsson.

Myndighetsutövning utanför rättsordningen

På Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har forskningsrapporten slagit ned som en bomb. Lantbruksföretagares verksamhet kräver ofta en bred myndighetskontakt i frågor som djurhantering och miljöfrågor.

Anna Treschow

– Vi är väldigt bekymrade över att den här formen av myndighetsutövning förekommer och riskerar att drabba våra medlemmar eller andra enskilda och företagare. Att inte alla tjänstemän är djupt rotade i de grundläggande rättsstatsprinciperna och deras betydelse är väldigt oroande. Att tjänstemän dessutom öppet stoltserar med detta är skrämmande, säger Anna Treschow, rättspolitisk sakkunnig på LRF Skogsägarna.

Åsa Hill, jurist på LRF, konstaterar också att det är ett växande problem för LRF: s medlemmar.

– Vi har inte gjort någon undersökning, men även våra medlemmar påtalar i allt större omfattning att en del av myndighetsutövningen sker utanför rättsordningen och att handläggare utnyttjar sin ställning men inte beaktar de skyldigheter som offentlig förvaltning innebär.

– Det är en mycket stor och avgörande skillnad mellan att som enskild aktivist verka gentemot myndigheter och att inifrån en myndighet med den offentliga maktapparaten i ryggen agera mot enskilda och ibland utanför rättsordningen, fortsätter hon.

Martin Berg

Fakta

Det är i forskningsrapporten "Green Inside Activism for Sustainable Development: Political Agency and Institutional Change" som Jan Olsson och Erik Hysing redovisar sina resultat.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

1 tim
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
Valet i Polen

Dött lopp i det polska presidentvalet

Nationalkonservative sittande presidenten Andrzej Duda har en knapp ledning i det polska presidentvalet med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent.

Enligt Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) är det alldeles för jämnt för att utropa en segrare, skriver TT. Han menar att det visar på en splittring i det polska samhället.

– Det är verkligen två kontraster som har stått mot varandra, säger han.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU. Slutresultatet väntas komma under måndagen.

27 min
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

3 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

4 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

3 tim
Giannis Papanikos / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusuppgång i Östeuropa – masktvång och inresestopp

I flera länder i Östeuropa ökar nu antalet fall av coronasmitta vilket lett till nya restriktioner, skriver AP.

Ungern stoppar resenärer från Afrika och stora delar av Asien, med undantag för Kina och Japan. Även till flera europeiska länder är Ungerns dörr helt stängd. Det gäller Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Belarus, Montenegro och Ukraina.

I Serbien larmar sjukhusen om att platserna nästan tagit slut på grund av den senaste uppgången i antal smittfall, och Kroatien gör det obligatoriskt att bära munskydd i offentliga miljöer.

Idag 13:31
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

4 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin