GeorgeScintilla
I flödet

Ny bok omprövar kapitalismens ursprung

Forskaren och samhällsdebattören Nima Sanandaji är aktuell med en ny bok “The Birthplace of Capitalism – The Middle East” som spår kapitalismens anor tillbaka till mellanösterns tidiga samhällen. Hans efterforskningar ifrågasätter att marknadsekonomi är något som först uppstod på västerländsk mark.

Vad betyder dina fynd för förståelsen för kapitalismen i stort? Och för de länder som idag saknar fungerande ekonomiska system? 

– Idag ser vi på fri företagsamhet som ett västerländskt system och framförallt som ett nytt system. I själva verket uppstod de första företagen, de första tidiga bankerna och de första marknadsekonomierna i antika Babylon och Assyrien för 4 000 år sen. Det var fri företagsamhet som gjorde att dessa gamla civilisationer var så avancerade. 

– Under Islams gyllene tidsålder, för ungefär 1 000 år sen, skedde en renässans för marknadsekonomin i Mellanöstern. Det var en tidig industriell utveckling, med fabriker drivna av vindkraft och vattenkraft. Idag hoppas jag på en ny renässans för ekonomisk frihet i Mellanöstern.

Vilka faktorer har varit avgörande för att marknadsekonomin utvecklats framgångsrikt i Europa?

– Den moderna europeiska marknadsekonomin växte fram genom en direkt vidareutveckling av Mellanösterns marknadstradition. Modern bokföring kommer till exempel från de italienska renässans städerna, och vi vet att den till en början skrevs med arabiska bokstäver.

– På många sätt så är den europeiska formen av marknadsekonomi mer avancerad än den marknadsekonomiska tradition som formades i öst. Ett exempel är att den österländska traditionen baserades på familjeföretag. I Europa uppstod med tiden moderna företag, som är enskilda juridiska enheter. Ett annat är att det i Italien uppstod immaterialskydd, alltså äganderätt också för idéer och uppfinningar. Det var ett viktigt framsteg, som banade väg för den moderna världens innovationer.

Och vad har varit hinder för det samma i de länder som du beskriver som varit ”först ut” med marknadsekonomi?

– Ett stort hinder har varit krig, förödande invasioner och kolonialism. Ett exempel är att Baghdad länge var en oerhört rik stad med en djup marknadsekonomisk tradition. Efter mongolernas invasion ödelades staden närmast helt. När den byggdes upp kom en andra invasion där förödelsen blev total. Kolonialismen underminerade också marknadstraditionen.

– I modern tid har oljan varit det stora problemet. Det har fört med sig krig och utländsk inblandning av supermakterna. Oljan är också en form av förbannelse, eftersom det är en värdefull resurs som staten enkelt kan styra. Länder som har oljerikedom tenderar därför att gå mot statlig styrning av ekonomin. 

Du nämner i boken att skillnader i arvsrätt mellan östliga och västliga kulturer har haft betydelse för hur olika utfallen varit när det kommer till företagens överlevnad och därmed underlaget för entreprenörskapets utveckling i stort.

– Enligt islamsk lag har alla barn rätt till arv, så också kvinnor som har halv arvsrätt. När en muslim byggde upp ett framgångsrikt företag delades det därför upp mellan många barn. I samtida Europa tillät kyrkan att företagare testamenterade bort hela företaget till ett barn.  Europeiska framgångsföretag kunde därför klara generationsskiftet bättre. Till det kommer också att européer uppfann moderna företag som är skilda juridiska enheter. 

– Det är lite av en paradox att den mest framgångsrika formen av kapitalism har uppstått i Europa, en kontinent som i flera tusen år har haft en kulturell aversion mot företagande och det välstånd som det för med sig. På det kulturella planet är västerländsk kultur fortfarande marknadsfientligt. Ett bra samtida exempel på det är den skeptiska inställningen till vinst i välfärden.

Dela

Öppna i ny flik

Relaterade ämnen

Toppnyheter

Lars Adaktusson. Arkivbild. Pontus Lundahl / TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i KD

KD:s valberedning: Tråkigt besked från Adaktusson

”Ett tråkigt besked”. Så säger Torsten Larsson, ordförande för Kristdemokraternas valberedning till TT, efter att det blivit känt att vice partiledaren inte kandiderar till några förtroendeuppdrag.

Han säger att Adaktusson varit uppskattad av många.

– Sedan är det i och för sig inte svårt att förstå att han i det här läget känner att han vill ta det här steget.

Den senaste tiden har Adaktusson fått kritik efter att DN granskat hur han röstat i ett antal voteringar gällande aborträtt.

Det har förekommit medieuppgifter om att valberedningen velat få Adaktusson petad, men det vill Larsson inte kommentera.

2 tim
Lars Adaktusson. Arkivbild. PONTUS LUNDAHL / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Adaktusson lämnar KD:s partistyrelse – saknar stöd

Kristdemokraten Lars Adaktusson lämnar partistyrelsen och posten som andre vice partiledare, berättar han för Expressen. Detta då han kände att han saknade stöd från partiledningen när abortdebatten bröt ut.

– Jag lämnar varken partiet eller riksdagen, säger han i Studio Ett:s direktsändning och fortsätter:

– Jag tycker det är rätt i en situation som denna att låta någon annan ta över i stället för mig.

Enligt källor till Aftonbladet ska en enig valberedning saknat förtroende för Adaktusson och ville därför peta honom från partistyrelsen och rollen som andre vice partiledare. Han själv säger till Ekot att det inte varit någon som uppmanat honom att ta det här beslutet.

Adaktusson hamnade i fokus inför EU-valet efter DN:s granskning om hur KD-toppen röstat i ett antal voteringar kring abortfrågan.

Igår 20:45
Arkivbild: Lars Adaktusson och Ebba Busch Thor i samband med att de båda presenterades som KD:s toppnamn inför EU-valet 2014. HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Intern KD-kritik mot Lars Adaktusson

Det finns en växande intern kritik mot Lars Adaktusson inom Kristdemokraterna. Det rapporterar Svenska Dagbladet med hänvisning till källor.

Anledningen ska vara hur Adaktusson röstat i abortfrågan i EU-parlamentet.

– Han saknar en politisk fingertoppskänsla. Folk är jättearga. Hans position är i fara på rikstinget i höst, säger en person som beskrivs som en tung KD-topp.

Adaktusson säger till tidningen att han och partiet utsatts för en kampanj, men att man alltid ska ta kritik på allvar.

Oron inom KD ska enligt SvD vara sammankopplad med att partiet tappat i de senaste opinionsmätningarna. Även migrationspolitiken och specifikt partiets linje när det gäller familjeåterföreningar lyfts fram som en faktor.

16 jun
Läs mer om Krisen i KD
Släckningsarbete med helikopter över branden i Ljusdal förra sommaren.  Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sommarbränderna

Partier öppnar för utökat branduppdrag för försvaret

Försvarsmakten kan få ett utökat uppdrag för att kunna bidra till att släcka skogsbränder, rapporterar Ekot. Flera politiker som radion talat med öppnar för möjligheten att ge försvaret ett bredare uppdrag.

– Vi behöver använda de resurser vi har på mycket bättre sätt för att stå rustade, för bränder kommer att ske framöver också, säger Mikael Oscarsson (KD).

Liberalerna håller med och Lars Plüss, Moderaternas ansvarige för helikopterfrågor, överväger också om Försvarsmaktens uppdrag ska omfatta brandsläckning.

– Det skulle öka vår förmåga. Det är det som vi brottas med just nu att vi har resurser som vi inte kan använda fullt ut på det som är bäst för vårt land, säger han.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vill på sikt att försvaret ska hjälpa till med släckningsarbete.

2 tim
Försvaret förbereder insats mot skogsbranden i Älvdalen. Arkivbild från sommaren 2018.  Jerry Lindbergh/Försvarsmakten/TT / Försvarsmakten
undefined

Försvaret: ”Vi visade att vi klarar att ställa upp”

Försvarsmakten kan redan i dag hjälpa till vid bränder även om myndighetens uppdrag i nuläget inte omfattar brandsläckning, uppger Jon Wikingsson, som samordnar försvarets resurser vid insatser.

– Vi har en skyldighet att ställa upp om vi har resurser som är lämpliga för det och jag tycker vi visade ganska tydligt förra sommaren att vi klarar att ställa upp, säger han till Ekot.

Radions genomgång visar att flera partier öppnar för att ge försvaret ett bredare uppdrag för att kunna bistå vid exempelvis skogsbränder.

2 tim
Läs mer om Sommarbränderna
HECTOR RETAMAL / AFP
Dagens börs

Hopp om Fed-lättnader och USA-avtal lyfter Asien

Flera av de asiatiska börserna handlas högre sedan den amerikanska centralbanken öppnat för nya räntesänkningar. I Kina har hoppet ökat för att ett avtal kommer att nås med USA. Vid 05.30 ligger ledande index som följer:
• Nikkei: + 0,6 %
• Shanghai: + 1,6 %
• Shenzhen: +1,4 %
• Hongkong: + 0,9 %
• Kospi: + 0,1 %
USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping ska träffas vid G20-toppmötet i Japan nästa vecka. Trump har sagt att samtal mellan ”respektive lag” kommer inledas före det.

”När Fed delvis har gått från ett vänta och se-läge till ett lättnadsperspektiv är det faktiskt handelsosäkerhet och dess inverkan på den globala tillväxten som har varit katalysatorn för den förändrade hållningen. Det innebär att en ny omgång Fed-lättnader i stor utsträckning är beroende av resultaten från det kommande G20-mötet mellan president Trump och Xi”, skriver analytiker vid National Australia Bank.

1 tim
Richard Drew / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Wall Street måttligt upp efter Feds räntebesked

Efter att ha inlett onsdagen med index kring nollan vände Wall Street upp efter att Federal Reserve som väntat lämnat räntan oförändrad. Vid 20.15 såg utvecklingen ut som följer:
• S&P 500: +0,2%
• Nasdaq: +0,2%
• Dow Jones: +0,2%
Nu riktas marknadens blickar mot Fed-chefen Jerome Powells efterföljande presskonferens som inleds 20.30.

Även på bolagsfronten är handeln stillsam med några undantag. Den amerikanska ståljätten US Steel har flaggat för ett svagare andra kvartal än analytikernas förväntningar till följd av svagare efterfrågan och lägre priser. Aktien är upp närmare 5 procent.

Facebooks nya kryptovaluta libra är fortsatt i fokus. Aktien handlas på minus 1,5 procent.

Igår 13:40
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Philip Botström, ordförande SSU.  Erik Simander/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Philip Botström: ”Sverige riskerar att bli som USA”

Klassamhället existerar fortfarande i Sverige, skriver SSU:s Philip Botström med anledning av finansministerns besked om att svensk välfärd behöver ytterligare 90 miljarder till år 2026. Den riktiga summan är betydligt högre om inte upprustningar och satsningar ska få stryka på foten, menar SSU-basen och skriver att skatteintäkterna måste öka om inte Sverige ska riskera klassklyftor i paritet med USA.

Han lägger fram fem förslag på hur intäkterna till statskassan kan öka. Det handlar om att rikaste med en progressiv kapitalvinstbeskattning, att begränsa storleken på investeringssparkonton och att införa fastighetsskatt för bostäder med taxeringsvärde över 10 miljoner. Han vill även se en särskild bankskatt och ett tak för ränteavdraget som trappas ned.

30 min
undefined

”För att platt skatt är rättvist”

Borde inte lika skatt för alla vara mer rättvist än en högre skatt för vissa? Platt skatt betyder att alla betalar lika stor andel av sin inkomst i skatt, skriver Maria Ludvigsson i en SvD-ledare.

Hon gör utspelet med anledning av att Företagarnas Patrick Krassén och skattejuristen Hans Peter Larsson i en debattartikel i SvD krävt ett avskaffande av de statliga inkomstskatten.

Maria Ludvigsson frågar sig om höginkomsttagare verkligen är dyrare för den offentliga än andra och det är därför som de också betalar statlig inkomstskatt på 20 till 25 procent. Hon menar att det svenska progressiva skattesystemets moraliska grund är bräcklig.

Igår 18:19
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya skattechocken – så dyra blir Sveriges vanligaste bilar

Det gamla mätsystemet NEDC för förbrukning och utsläpp ersattes förra året med den nya mätmetoden WLTP som ger bilarna mer realistiska siffror på förbrukning och CO2-utsläpp.

Det betyder att från och med nästa år ska skatterna baseras på det nya WLTP-systemet och det kommer att gälla för nya malus-bilar som säljs efter 1 januari 2020.

Sammantaget handlar det om skattehöjningar med i genomsnitt 30 procent för malus-bilarna som redan idag är hårt beskattade.

Det skriver tidningen Auto Motor & Sport.

Till exempel kommer en vanlig Volvo V60 D4 Cross country få skatten höjd till 9 688 kr per år jämfört med dagens 6 554 kronor.

En något mindre dieseldriven bil som Volkswagen Golf kommer att få ett påslag på cirka 2 000 kronor till 5 524 kronor med den nya skatten.

Däremot kommer inte bonusen för elbilar att påverkas av bytet till WLTP vilket betyder att elbilar blir ännu lite mer förmånliga jämfört med fossilbilar.

Men det kan bli så att skattehöjningarna som bytet till WLTP innebär inte slår så hårt. Enligt Bil Sweden tittar man på en anpassning av skattetarifferna till de högre förbrukningssiffrorna, vilket kan innebär att skatten inte ändras så mycket vid övergången till WLTP.

Igår 12:36
Läs mer om Det svenska skattetrycket