Företagare med kontanthantering har blivit måltavlor för Skatteverkets krafttag mot penningtvätt. Nu kommer larm från flera håll att jakten har gått överstyr. ”Vi har sett att det kan leda till helt burleska former”, säger Björn Eriksson, grundare av Kontantupproret.

Sveriges väg från ett kontantlöst samhälle till ett beroende av kort och olika digitala betalningslösningar är så unik att det har skapat rubriker i hela världen. Visserligen bär det med sig vissa fördelar, som minskade kostnader med kontanthantering och minskad risk för rån och penningtvätt.

Men enligt Peter Thörn, ordförande på Småföretagarnas riksförbund har den snabba kontantutfasningen gjorts på bekostnad av småföretagarna, inte minst i glesbygden.

– De senaste åren har företag upplevt att de utsätts för hårda kontroller och får litet stöd att hantera kontanter, säger han.

Bra att motarbeta fusk – men finns andra sätt

Han hänvisar till 2010 då Skatteverket tillsatte en nationell samordnare för kontanthantering vilket ledde till införandet av kassaregister och personalliggare med rigorösa regler och regelbundna kontroller.

– Vi tycker att det grunden är bra att det finns kontroller som motarbetar fusk och som ser till att reglerna efterlevs. Men det finns andra sätt att göra det på, säger Thörn.

Han tar upp ett fall från häromåret då en kvinna som driver en thaimatsvagn på en ö i Stockholms skärgård fick besök av en delegation på fyra personer från Skatteverket. Efter två kontroller tvingades hon böta närmare 38 000 kronor. Den första boten på 12 500 kronor delades ut efter ett oavsiktligt fel i personalliggaren. Den andra boten på 25 000 kronor kom efter att man upptäckt några oregistrerade hundrakronorssedlar.

Upplevs som jakt mot kontantanvändandet

– Det här är förvisso ett extremfall, men den belyser ändå hur Skatteverket slår med den stora släggan på de som faktiskt vill göra rätt för sig. Det kan räcka med att det skiljer sig några hundralappar i kassan och då får man böter som är väldigt stora i förhållande till omsättningen. Det handlar om konsekvenser som inte står i proportion till de misstag som har gjorts, säger Peter Thörn.

Även andra företag har vittnat om liknande fall där Skatteverkets kontroller har varit så hårda att de snarare upplevs som en jakt mot själva kontantanvändandet än en jakt mot svartarbete och penningtvätt, menar han.

Det har i sin tur avskräckt företagen från använda kontanter som betalningsmedel, menar han.

– Nu säger jag inte att Skatteverket inte borde se till att reglerna efterlevs. Det handlar mer om myndighetens attityd. I stället för att smälla på fingrarna på småföretagare och dela ut böter direkt vore det mer konstruktivt om myndigheten utförde kontroller där man först ger en formell tillrättavisning. Det är bättre att först föra en dialog där man kan utvärdera vilka fel som finns och kan meddela hur snart de behöver åtgärdas, säger han.

Kontanter fortfarande lagligt betalmedel

Han får medhåll av Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret.

– Skatteverkets utgångspunkt verkar vara att de som använder kontanter bara är fuskare och skummisar. Visserligen gör de som de blir tillsagda. Men vi har ju sett att det kan leda till helt burleska former där man skickar ut fyra kontrollanter på en småföretagare som säljer thaimat, säger han.

I slutändan bör man komma ihåg att kontanter fortfarande är ett laglig betalmedel, poängterar Eriksson.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar. Man behöver inte bara leta på de mest uppenbara platserna.

Skatteverket slår i från sig

I ett mejl till fPlus slår Skatteverket ifrån sig kritiken på flera håll. Enligt Conny Svensson, nationell samordnare inom kontanthandel och Marie Carlsson, chef för skatteavdelningen på Skatteverket görs kontrollerna i olika omfattning (från globala koncerner till små och medelstora företag samt privatpersoner) vid olika typer av pengatransaktioner (kontant eller digitalt, med vanliga valutor eller kryptovalutor).

När det kommer till personalliggare och kassaregister har regelverket, enligt Skatteverkets erfarenheter tjänat sitt syfte att motverka svartarbete och oredovisade inkomster.

Vad gäller storleken på straffavgifterna hänvisar Skatteverket till Riksdagens skatteutskott som utreder frågan i en pågående utvärdering av personalliggarna. Samtidigt genomför Skatteverket en utvärdering personalliggarnas effekter, som blir klar till årsskiftet.