Christian Ekström, Skattebetalarna, Helena Bouveng (M), riksdagsledamot och Michael Vinell, Finnhamns Arkipelag AB. Skattebetalarna, TT, privat
Det svenska skattetrycket

Nu startar nya bensinupproret – ilska mot nya skatterna

Nu reagerar Skattebetalarna, riksdagspolitiker, företagare och glesbygdsbor mot att den automatiska årliga höjningen av bränsleskatten införs igen. ”Skatten slår extra hårt mot företagare och mot folk i landsorten”, säger företagaren Michael Vinell till fPlus.

Miljöministern Isabella Lövin uppgav under ett framträdande i SVT:s Agenda tidigare i februari att den automatiska höjningen av skatten på bensin och diesel återinförs. Höjningen innebär att bränslepriserna varje år höjs med 2 procent - utöver den allmänna prisutvecklingen, konsumentprisindex. Utspelet har fått Skattebetalarna att gå i taket.

– Det är ett piskrapp mot landsbygden. Vi är på väg mot ett bensinpris på 20 kronor litern. Detta drabbar också företagen hårt, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygden, säger vd:n Christian Ekström till fPlus.

”Handlar om att ständigt höja priset”

Den moderata riksdagsledamoten Helena Bouveng, som sitter i skatteutskottet, är kritisk mot överindexeringen av bränsleskatten. I den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna jobbade fram innan regeringsbildningen hade den automatiska höjningen plockats bort.

– Tyvärr är frågan aktuell igen. Det är en sak att priserna stiger på en marknad men det här handlar om att ständigt höja priset på bensin och diesel oavsett om priserna stiger eller inte. Med all rätt kommer det många klagomål mot överindexeringen, säger Helena Bouveng.

Det är ett piskrapp mot landsbygden

Moderaterna menar att regeringens motivering att skatteintäkterna ska satsas på förbättrad kollektivtrafik inte håller.

– I Vetlanda där jag kommer ifrån finns ingen kollektivtrafik att tala om, ibland går det kanske en buss. Det här är en skattehöjning som slår direkt mot företags och privatpersoners ekonomier, framför allt på landsorten. Regeringen tar från landsbygden och ger till storstäderna, säger Helena Bouveng.

Slår extra hårt mot företagare i landsorten

Michael Vinell, som driver Finnhamns Arkipelag AB, har följt turerna kring bränsleskatten och blev mycket besviken över den nya regeringens besked. Han berättar för fPlus att han som skärgårdsföretagare är helt beroende av båttransporter.

– Vi gör av med 15-20 kubikmeter bränsle i månaden så i längden blir också mindre prishöjningar kännbara för oss. Den här skatten slår extra hårt mot oss företagare och mot folk i landsorten som är beroende av bilen, säger Michael Vinell.

Annica Kronsell, miljö och rättviseforskare vid Göteborgs universitet, förstår att företagare och landsortsbor reagerar. Hon menar att rättvisefrågor och social hållbarhet är frånvarande i svensk klimatpolitik.

– Det är viktigt att ta in rättviseperspektivet tidigt i beslutsfattandet. Det kan handla om att ta hänsyn till faktorer som social klass och status, kön och ålder och också skillnaderna mellan stad och landsort. Det går ju till exempel inte att lägga på en extra skatt och sedan dra ner på kollektivtrafiken i glesbygden. Man måste titta på hur politiska beslut drabbar olika grupper i samhället, säger Annica Kronsell.

Höjd bensinskatt bakom oroligheter i Frankrike

I Frankrike har sociala oroligheter uppstått sedan de så kallade Gula västarna började sina protester mot just höjd bensinskatt.

– Visst finns det risk för missnöjesyttringar när grupper ställs mot varandra. Det har funnits en blindhet hos svenska myndigheter för sociala skillnader när man hanterat miljöfrågor. Om man inte tar tag i det här kan det leda till att välfärdsstaten ställs mot miljöarbetet, säger Annica Kronsell.

Skattebetalarna hoppas att regeringen tänker om efter kritiken.

– Vi har redan bland de högsta bensinskatterna i världen. Vi tjänar inget ur miljösynpunkt på att höja bensinskatten. Det finns andra effektivare sätt att förbättra miljön. Att höja bensinskatten är helt enkelt inte rätt väg att gå, säger Christian Ekström.

Toppnyheter

BIlder från delstaten Arizona, USA. TT
Coronavirusets spridning – globalt

Högsta dygnssiffran i USA – Arizona ny virus-hotspot

Över 59 000 människor konstaterades smittade av coronaviruset i USA under onsdagen – högsta siffran någonsin, enligt tidningen New York Times databas. Minst fem delstater – Missouri, Texas, Tennessee, Utah och West Virginia – rapporterade sina högsta dagliga siffror någonsin i går.

Arizona tampas med ett omfattande utbrott som börjar bli svårt för sjukhusen att hantera och senaste veckan har dagligen 3 600 nya fall konstaterats. I går hamnade delstaten i topp över NYT:s lista över virus-hotspots i världen, som mäter spridningen av viruset i förhållande till folkmängden.

3 tim
Donald Trump på mötet i Tulsa. Stephen Pingry / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökning av virusfall efter Trumps massmöte i Tulsa

Sedan president Donald Trumps massmöte i Tulsa i delstaten Oklahoma har staden sett en kraftig ökning av antalet bekräftade coronavirusfall, rapporterar AP.

Bruce Dart, chef för de lokala hälsomyndigheterna, säger att mötet samt protesterna som följde delvis kan vara orsaken till att covidfallen ökar.

– Under de senaste dagarna har vi haft nästan 500 nya fall och vi hade två stora events för två veckor sedan, så jag antar att vi kan koppla samman detta, säger Dart till CBS News.

3 tim
President Donald Trump. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump pressar delstaterna: ”I Sverige är skolor öppna”

USA:s president Donald Trump säger att han tänker pressa landets delstater att öppna skolorna i höst. På Twitter pekar han på Sverige och hotar med att strypa finansieringen om de inte öppnar:

"I Tyskland, Danmark, Norge, Sverige och många andra länder är skolorna öppna utan problem. Demokraterna tror att det skulle vara politiskt dåligt för dem om amerikanska skolor öppnar före valet i november, men det är viktigt för barnen och familjerna”, skriver han.

Han vill heller inte se att utländska studenter stannar i landet om de ska få onlineundervisning på universiteten i höst vilket har fått prestigeskolorna Harvard och Massachusetts Institute of Technology att stämma regeringen.

Igår 17:17
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Iva på Södertälje sjukhus.  Staffan Löwstedt/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Minskad dödlighet bland iva-patienter: ”Ger hopp”

Dödligheten inom 30 dagar för covidpatienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har minskat kraftigt, visar siffror från Svenska intensivvårdsregistret som SVT kartlagt.

I mars var mortaliteten 34 procent, i april 19 procent och i maj endast fyra procent.

– Det är hoppingivande och glädjande, men kräver också en djupare analys, säger Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset.

Han och andra läkare som SVT pratat med menar att läkemedel och lärdomar ligger bakom utvecklingen.

2 tim
Illustrationsbild/1177-appen. Janerik Henrsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

1177 slår rekord – stort intresse för virustester

Vårdsajten 1177 slog i juni rekord med sju miljoner inloggningar, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Framför allt är det tester för pågående infektion av covid-19 och antikroppstest som lockar.

Ofta går provsvaren att läsa på webben och den nya toppnoteringen på antalet inloggningar är nästan en miljon över rekordsiffran i mars när covid-19 började spridas i landet.

Ökningen kan leda till att fler använder digital vård i framtiden, tror e-hälsostategen Sven-Åke Svensson.

– Fler vänjer sig vid de digitala tjänsterna, säger han till radion.

3 tim
Stian Lysberg Solum / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ytterligare 49 coronatester i väst kan vara felaktiga

Ytterligare 49 personer I Västra Götaland kan ha fått fel svar på sina coronavirustester på grund av defekt provutrustning, skriver GP. De felaktiga testerna har gjorts på fem olika vårdcentraler.

– Vårdcentralen har använt testkit som inte skulle ha använts, så vi kan inte garantera att testresultaten är korrekta, säger Lars Palmqvist, verksamhetschef för klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tidningen har tidigare rapporterar att 70 tester kan ha gett fel resultat av samma anledning.

Igår 17:42
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Tusentals jobb i södra Sverige hotas på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos för Skåne antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 till 19 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det skriver Sydsvenska Handelskammaren som analyserat rapporten.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt. Vi vill betona vikten av en ordentlig upprustning och expandering av elnäten, men också belysa vikten av regional elproduktion. Det är centralt för vår förmåga att generera välstånd, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Igår 18:04
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ygeman får kritik för elbristen

Energiminister Anders Ygeman får kraftig kritik för sin plan att trygga elförsörjningen till företagen, uppger Ekot.

fPlus berättade i en mycket uppmärksammad och spridd artikel i fredags om att den svenska elkrisen är värre än någonsin och att företagen larmar om att det kommer att bli mycket värre. Till Ekot säger Lina Håkansdotter, avdelningschef Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att elbristen utgör ett allvarligt hot mot sysselsättning och klimatomställning.

Anders Ygeman svarar att det gjorts en tillfällig kapacitetslösning i södra Sverige för att säkra energiförsörjningen till att uppdateringen av stamnätet är klart 2025. Men Lina Håkansdotter varnar för följderna av de tillfälliga lösningarna.

– Det är en kortsiktig lösning. Det blir dyrare och tar längre tid än vad som egentligen skulle varit fallet om man hade gjort rätt från början, säger Lina Håkansdotter, till Ekot.

7 jul
Läs mer om Den akuta elkrisen