Under torsdagen släpps den nya generationens spelkonsoler. Det blir en dyr affär för svenskarna eftersom nationella särregler driver upp priserna, menar branschen. Samtidigt sågas kemikalieskatten av tunga myndigheter i en färsk rapport – företagen plågas, miljön blir inte bättre och konsumenterna får betala notan.

Spelvärlden förbereder sig för årets största händelse – släppet av den nya generationens spelkonsoler som sker i november. Då drabbar de två tungviktarna i branschen samman i en episk kamp om världsmarknaden – Microsoft och Sony. Microsoft släpper Xbox Series X och Xbox Series S och Sony kontrar med Playstation 5 i två versioner.

Just nu pågår en livlig debatt om de nya konsolerna på olika nätforum och ett glödhett tema är – prislappen. Det är tydligt att många svenska spelare är missnöjda med de höga priserna och inte minst att prisnivån ligger högre här jämfört med övriga Europa. Exempelvis kostar en Playstation 5 med bluray-spelare på de flesta svenska sajter 5 990 kronor medan den i Tyskland listas för 499 euro, cirka 5 200 kronor. Storbritannien ligger i nivå med Tyskland. Skillnaden är alltså 800 kronor och samma prisskillnader ses hos Microsofts konsoler.

Folk jagar billiga produkter

En spelare skriver i ett foruminlägg att handeln till tyska återförsäljare lär öka och en annan uppger att han köper allt mer elektronik från utlandet eftersom det är billigare. En tredje spelare skriver att det inte är statens fel att svenska återförsäljare tappar kunder utan det beror på att folk jagar så billiga produkter som möjligt.

Men den svenska elektronikbranschen menar att det är statens skatter och särskilt den för Sverige unika kemikalieskatten som driver upp priserna.

– Ett stort problem är att svenska politiker tror att de kan bestämma nationellt vad varor ska kosta. Men det enda politikerna påverkar är var saker köps, inte vad som köps. Man flyttar bara handeln till ett annat ställe, för en spelkonsol eller en mobil är exakt likadan över hela världen. Är det nåt den här branschen präglas av så är det stark prispress och hård konkurrens. Det är svårt för svenska återförsäljare att konkurrera mot resten av världen, säger Klas Elm, vd för ElektronikBranschen, till fPlus.

Kemikalieskatten beräknas på varans vikt och är 11 kronor per kilo för vitvaror och 160 kronor per kilo för övrig elektronik. Maxtaket är 440 kronor för att en vara inte ska få oproportionerligt hög skatt. De nya spelkonsolerna väger runt 4,5 kilo vilket innebär att de tillförs maximal skatt – 440 kronor extra per konsol och på detta läggs svensk moms.

Kan enkelt köpa från utlandet

Branschen menar att svenska återförsäljare riskerar att hamna i kläm mellan staten och upprörda spelare. En av de stora aktörerna på den svenska marknaden är NetOnNet, som kommer att sälja de nya spelkonsolerna. PR- och kommunikationschefen Kristina Wärmare konstaterar att företaget konkurrerar på en internationell marknad och varnar för att konsumenterna enkelt kan köpa samma vara från utlandet till lägre pris.

– Nationella särregler som kemikalieskatten drabbar speciellt återförsäljare. Vi älskar konkurrens, men det är omöjligt om villkoren är så helt annorlunda för oss svenska återförsäljare, säger Kristina Wärmare till fPlus.

Webhallen uppger för fPlus att när tillverkare går ut med riktpriser, oftast i dollar, så tas ingen hänsyn till kostnader som tillkommer för svenska konsumenter som skatter, moms och valutaeffekter.

– Ibland kan landsunika skatter på en internationell marknad skapa snedvriden konkurrens. Om internationella aktörer inte betalar kemikalieskatt så blir det utmanande att konkurrera på samma villkor. Kemikalieskatten berör en väldigt stor mängd produkter och är långt ifrån isolerad till de nya konsolerna, säger marknadschefen Fredrik Lindblad.

Poängen med kemikalieskatten, som infördes i juli 2017, är att minska förekomsten av farliga flamskyddsmedel i elektroniska produkter och att driva användandet mot mer miljövänliga alternativ. Redan från början larmade branschen för konsekvenserna av att införa en nationell särskatt där utländska aktörer inte behövde betala skatten. Från den 1 oktober måste dock även utländska företag betala kemikalieskatt men branschen är skeptisk till hur det kommer att fungera i praktiken.

– Vi tryckte på hårt för att få till den här regeländringen men det återstår att se hur kontrollerna sköts. Vem utför kontrollerna? Ska Skatteverket börja jaga Alibaba? Om man inte klarar att jaga aktörer som säljer utan skatten, då måste politikerna överväga skattens existens. Det är en naiv symbolpolitik att med en svensk skatt försöka förändra den globala produktionen, säger Klas Elm.

”Det är en trubbig skatt”

Kemikalieskatten kritiseras dessutom i en ny rapport från Skatteverket och Kemikalieinspektionen. De två myndigheterna har utvärderat skatten under de tre år den funnits och kommit fram till att den har en ytterst begränsad effekt.

– Utvärderingen har inte kunnat fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö till följd av kemikalieskatten. Så på kort sikt kan vi inte se att skatten haft någon större effekt. Det är en trubbig skatt, säger Charlotte Berg, analytiker på Skatteverket, till fPlus.

Företagen som intervjuas i rapporten är mycket kritiska till den administrativa bördan som skatten fört med sig - hanteringen är både tidskrävande och kostsam.

– Det finns enkla program för till exempel momsen, men när det gäller kemikalieskatten finns inga it-lösningar på marknaden. Företagen måste därför jobba manuellt med excel och klippa och klistra för att få ihop det. Den andra betungande faktorn är att företagen måste ta reda på det kemiska innehållet i varan. Detta upplever företagen som en kostsam process, säger Charlotte Berg.

Kostsamt regelkrångel

Företagen har rätt att göra avdrag på skatten baserat på kemikalieinnehållet i den skattepliktiga varan. Men det kostsamma regelkrånglet har gjort att en del företag gett upp och valt att betala full skatt för att slippa ta reda på vilket flamskyddsmedel som används.

– Det innebär att skatten inte får någon styrande effekt. Kemikalieskattens syfte är ju att minska farliga kemiska ämnen i hemmiljö, säger Charlotte Berg.

Myndigheterna slår fast i rapporten att varken företagens vinster eller sysselsättning har påverkats av skatten. Slutsatsen som dras är att kostnaderna för kemikalieskatten hamnat hos konsumenterna i form av högre priser.

– Det är ju inte så konstigt. Företagen verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste lägga kostnaderna på konsumenterna, säger Charlotte Berg.

Skatteverket och Kemikalieinspektionen har lämnat över rapporten till finansdepartementet. Myndigheterna tar inte ställning till om skatten ska vara kvar eller inte. Elektronikbranschen hoppas att rapporten får en konkret effekt hos regeringen.

– Rapporten bekräftar det vi sagt hela tiden - kemikalieskatten är fel från början till slut. Den krånglar till det för branschen, gör det dyrare för konsumenterna och hjälper inte miljön, säger Klas Elm till fPlus.