Den svenska konjunkturen

Nu inleds krisen på allvar: ”Vi ser receptet på en ekonomisk katastrof”

Åtgärderna för att stoppa coronaviruset står inte i relation till antalet sjuka och döda, varnar ekonomiprofessorn och pandemiexperten Lars Jonung och liknar läget med 30-talets depression. Ekonomen Alexandra Stråberg fyller i. ”Vägen ned kan bli väldigt lång och smärtsam, och då pratar jag om tillväxtnivåer som är sämre än efter Lehman-kraschen”.

Flera bedömare och ekonomer har de senaste dagarna varnat för att kampen mot Coronaviruset riskerar att leda till en ekonomisk depression som vi inte sett maken till sedan 1930-talet.

”En hel generation håller på att förlora sin framtid om inte det här upphör ganska omgående”, sa till exempel Kerstin Hessius, vd för tredje AP-fonden, i Aktuellt nyligen.

Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar att Sverige nu ser den värsta varselvågen sedan finanskrisen och Konjunkturinstitutet konstaterade i helgen att Sverige är på väg ned i en djup lågkonjunktur.

Recept för en ekonomisk katastrof

Lars Jonung är professor emeritus vid Ekonomihögskolan i Lund. Han har också varit forskningsrådgivare vid EU-kommissionen i Bryssel och arbetade 2006 i ett projekt med att utvärdera effekterna av en pandemi på EU:s ekonomi – The macroeconomic effects of a pandemic in Europe.

Lars Jonung är professor emeritus vid Ekonomihögskolan i Lund. Han har också varit forskningsrådgivare och utvärderat effekterna av en pandemi på EU:s ekonomi. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han menar att den strategi som flera EU-länder nu tillämpar där gränser, skolor och daghem stängs med ett minskat arbetskraftsutbud som följd, är ett recept för just den ekonomiska katastrof som det varnas för, samt ett uttryck för en nationalistisk kortsiktighet och populism.

– Den rapporten är nu en del av grunden för EU:s analys av de ekonomiska effekterna av dagens virus. Jag anser att forskarna troligen i efterhand kommer att konstatera att många av dagens begränsningar på rörelsefriheten var kontraproduktiva. Det centrala målet för den ekonomiska politiken måste vara att hålla igång det ekonomiska systemet - inte begränsa handelsflöden och tvinga barn att vara hemma och därmed tvinga föräldrarna att stanna hemma, säger Lars Jonung.

Då kommer vi få en ekonomisk kris som är större och mer allvarlig, än den hälsokris som vi nu befinner oss i just nu.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, har visserligen full förståelse för att resurserna nu fokuseras på vården, men anser samtidigt att det inte går att negligera den samhällsekonomiska aspekten av krisen.

– Då kommer vi få en ekonomisk kris som är större och mer allvarlig, än den hälsokris som vi nu befinner oss i just nu.

– Om man ska vara riktigt krass så handlar det just nu om vårdsektorns kapacitet som står mot samhällsekonomin. Här tror jag att finanspolitiken kan ha det svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt, fortsätter Alexandra Stråberg.

”Inte handeln som sprider viruset”

Lars Jonung tror att en anledning till att ledande politiker ute i Europa nu agerar som de gör är att de vill visa handlingskraft. Något som med tanke på de krafter som är i rörelse kan få katastrofala konsekvenser.

– Ju mer handlingskraft, desto större risk för skador och nu ser vi en rad beslut som förhindrar och försvårar det ekonomiska livet. Det är ju inte handeln som sprider viruset och det är inte handeln som sprider problemet. Utrikes och inrikes handel är i själva verket en förutsättning för att vi ska klara viruskrisen.

Påminner om 30-talets depression

Han drar en parallell med 1930-talets depression i USA då politikerna införde höga tullar i syfte att skydda den inhemska produktionen.

– Det resulterade i en kraftig nedgång i världshandeln, vilket bidrog starkt till depressionen och därmed också till Hitlers maktövertagande 1933. Just detta ansvarslösa mönster ser vi sprida sig nu när politiker stänger gränser och skapar långa lastbilsköer vid gränserna. Detta är ett recept för en katastrof och det är en uppenbar enfald.

Lars Jonung anser att åtgärderna som Europas regeringar tar till för att stoppa smittspridningen inte heller står i relation till antalet sjuka och döda.

– Tittar vi på dödligheten i coronavirus är den dessutom låg jämfört med till exempel spanska sjukan. Hittills har bara ett tjugotal svenskar dött i Corona. Vi måste så fort som möjligt införa fritt flöde för varor, kapital och människor.

Vägen ned kan bli väldigt lång och smärtsam, och då pratar jag om tillväxtnivåer som är sämre än efter Lehman-kraschen.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Alexandra Stråberg vill inte kommentera vårdpolitiken, men anser att det offentliga måste göra mer för att stötta företagen.

– Att bara strö gratispengar över företagen är inte rätt väg att gå. Om de ”helikopterpengarna” ska få resultat, måste de gå till rätt företag. Det måste alltså finnas någon slags urvalsprocess. Jag tror också att det är nödvändigt att det offentliga går in och tar kreditrisken och detta måste ske snabbt, vilket nu också ser ut att ske. Sen handlar det om direkta och specifika stöd till de mest utsatta branscherna.

Hon tror dock att vi snabbt kan få se en snabb återhämtning men att det idag är svårt att säga när det kan ske.

– Vi står inför en djup ekonomisk kris som mycket väl kan innebära att vi mer eller mindre hamnar i en ekonomisk djup recession. Det sagt, tror jag att när vi väl bottnat kan det gå väldigt snabbt upp igen. Vi får alltså ett V-scenario på återhämtningen, men där vägen ned kan bli väldigt lång och smärtsam, och då pratar jag om tillväxtnivåer som är sämre än efter Lehman-kraschen.

Toppnyheter

Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.  SVT
Coronavirusets spridning – Sverige

Albert: Spårning effektiv vid begränsad smitta

Island har arbetat aktivt med smittspårning för att försöka bekämpa coronapandemin. Strategin har fungerat och landet har drygt 1 800 konstaterat smittade och bara 10 personer som har dött.

Men Jan Albert, som är professor i smittskydd vid Karolinska institutet, tycker inte att Sverige borde gå över till den isländska modellen med smittspårning i nuläget.

– I bästa fall, och förhoppningsvis, fortsätter kurvan neråt och då kanske man kan övergå till en strategi som Island, med smittspårning, när smittan är mycket mer begränsad än vad har varit, säger han i SVT:s ”Aktuellt”.

Igår 21:35
Arkivbild på människor i Tantolunden, Stockholm.  Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert: Aktiv smittspårning kan bromsa spridningen

En mer aktiv smittspårning skulle kunna bromsa antalet nya fall av covid-19. Det menar Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, i en intervju med Dagens Nyheter.

– Det absolut viktigaste här är att titta på kontakterna – vem kan ha smittats av den här personen, säger hon till tidningen.

Folkhälsomyndigheten övergav strategin med att smittspåra när spridningen blev utbredd i Stockholm och Västra Götaland, men enligt Fall är varje bruten smittkedja intressant att studera.

Igår 21:18
Socialminister Lena Hallengren (S) och finansregionrådet Irene Svenonius (M).  TT
undefined

Ministern om testbråket med regionerna: ”Ett sätt att spela bort korten”

Regionerna har inte tilldelats ansvar för coronatesterna inom samhällsviktig verksamhet utanför sjukvården.

Det visar ett dokument som finansregionrådet Irene Svenonius (M) hänvisar till och som Sveriges Radio Ekot har tagit del av.

– Vi i regionerna har arbetat stenhårt med att provta prioriteringsgrupperna 1 och 2 som Folkhälsomyndigheten har sagt var regionernas ansvar. De övriga grupperna skulle andra aktörer klara, säger hon i Studio Etts specialsändning om coronapandemin.

Men enligt socialminister Lena Hallengren (S) stämmer inte detta. Till TT säger hon att det rör sig om ett missförstånd och ”ett sätt att spela bort korten”.

Igår 16:50
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Donald Trump. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Donald Trump vill ändra i sociala medier-lagarna

Donald Trump har skrivit under en presidentorder om sociala medier rapporterar Reuters.

Ordern går ut på att sociala medier-bolagen inte ska ha något skydd mot rättsliga påföljder – vilket betyder att de skulle bli juridiskt ansvariga för vad användarna publicerar på deras plattformar.

Detta efter att Twitter faktagranskat president Donald Trumps twitterinlägg. Presidenten har kallat faktakollen som techjätten gjort för ”politisk aktivism”.

Igår 20:32
En tidigare presidentorder som Trump utfärdat. BRENDAN SMIALOWSKI / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utfärdar presidentorder efter bråket med Twitter

Donald Trump kommer inom kort att skriva under en presidentorder som handlar om sociala medier, uppger Vita huset. Flera medier uppger att presidentordern ska undertecknas redan i dag.

Enligt Wall Street Journals källor vill Trump häva vissa juridiska rättigheter för sociala medieföretag i landet. Bland annat ska det bli lättare att stämma företag som Facebook och Twitter för den som fått sina konton avstängda eller inlägg raderade, enligt källorna.

I går gick presidenten till angrepp mot Twitter efter att företaget ”faktakontrollerat” två inlägg han gjort och markerat dem som potentiellt vilseledande.

Trump hotade med att stänga ner sociala medier och hävdade att konservativa röster tystas på sociala plattformar.

Igår 04:46
Donald Trump, arkivbild. BRENDAN SMIALOWSKI / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump hotar att stänga ner sociala medier: ”Tystar konservativa röster”

Donald Trump reagerar med ilska på att Twitter för första gången ”faktakontrollerat” två inlägg från presidenten. Enligt företaget innehåller inläggen ”potentiellt vilseledande uppgifter”.

Nu hotar Trump med att stänga ner sociala medier.

”Republikaner känner att sociala medieplattformar fullständigt tystar konservativa röster. Vi kommer att hårt reglera, eller stänga ned dem, innan vi låter detta ske”, twittrar presidenten.

27 maj
Läs mer om Trumps Amerika
En kvinna med mask. Alvaro Barrientos / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Spanien går in i ny fas – lättar på regler

De spanska myndigheterna har meddelat att det från och med måndag kommer det i vissa delar av landet vara tillåtet att besöka restauranger, pooler och varhus rapporterar AFP.

Spanien har haft strikta karantänsregler, men började mjuka upp restriktionerna 11 maj och kommer att fortsätta öppna upp samhället mer och mer.

De nya reglerna som träder ikraft på måndag gäller ungefär 70 procent av den spanska befolkningen.

Igår 21:31
Människor på stranden Orchard Beach i New York.  Seth Wenig / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Minskat antal smittade i New York: ”Väldigt bra dag”

Andelen New York-bor som bekräftats smittade med coronaviruset minskar, rapporterar CNBC News.

Enligt stadens borgmästare Bill de Blasio var sex procent av de invånare som testats för covid-19 på tisdagen smittade, vilket är den lägsta siffran sedan virusutbrottet startade i mars.

– Det här är en väldigt bra dag, sa de Blasio och la till att stadens mål är att hålla sig under 15 procent dagliga positiva testsvar.

Enligt honom kommer New York troligtvis att börja öppna upp under de kommande veckorna.

Igår 17:50
Resenär på Arlanda. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge tillåter jobbresor från hela Norden: ”Viktigt”

Från och med måndag den 1 juni kommer de som reser till Norge för arbetsresor från nordiska grannländer inte att tvingas gå i karantän i tio dagar, meddelar regeringen vid en presskonferens.

– Det är mycket viktigt för näringslivet, säger Norges näringsminister Iselin Nybø enligt VG.

På frågan om lättnader även kan komma att omfatta nöjesresor svarade hälsominister Bent Høie att de ska titta närmare på möjligheterna.

Igår 15:19
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt