Det svenska skattetrycket

Nu höjs den dolda skatten på arbete igen

Den allmänna löneavgiften som av många betraktas som en ren skatt har tiofaldigats sedan 1995. Nu aviserar regeringen ytterligare en höjning. ”Nu räcker det, det är ingen naturlag att skatten på arbete ska höjas”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck på Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivaravgifterna finansierar olika socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Men trots att kostnaderna för de förmåner som arbetsgivaravgiften bekostar har minskat de senaste åren och delavgifterna för försäkringarna har sänkts, så ligger den totala arbetsgivaravgiften kvar på samma nivå: 31,42 procent på lönen.

– Förklaringen är att den så kallade allmänna löneavgiften successivt har höjts. Den allmänna löneavgiften finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Den är en ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

När avgiften infördes 1995 låg den på 1,5 procent – i dag är den 10,72 procent, nära nog ett tiofaldigande av uttaget. Det betyder att över en tredjedel av arbetsgivaravgiften går till den allmänna löneavgiften.

Den har blivit den största posten i arbetsgivaravgiften, större än avgifterna för sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension och arbetsskada tillsammans. I år beräknas ”avgiften” ge staten hela 193 miljarder kronor i skatteintäkter.

– Men inte nog med att en stor del av arbetsgivaravgiften alltså saknar samband med försäkringsförmånerna. Arbetsgivaravgiften betalas dessutom på hela löneunderlaget för den enskilde anställde – men utan motsvarande rätt till ersättning. Även det en skatt alltså, säger Catharina Bäck och tar sjukpenningen som exempel:

SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON

Idag betalas inte sjukpenning för lön över 30 300 kronor per månad, även om avgifter betalas på lön över detta ”tak”. Den delen av avgiften förs i stället till statsbudgeten och fungerar alltså som en skatt, enligt henne.

– I en försäkring ska det självklart finnas ett tydligt samband mellan den avgift som arbetsgivaren betalar och den ersättning som den anställde kan få. Därför bör avgifter endast betalas på den delen av lönen som också motsvarar rätt till ersättning.

Nu höjs avgiften

Men regeringen har valt att gå motsatt väg. I övergångsbudgeten föreslås en höjning av den allmänna löneavgiften med ytterligare 0,9 procent till 11,62 procent, för att motsvara sänkningen av försäkringsavgifterna. Det innebär en höjning med närmare 16 miljarder.

– Nu räcker det! Det är ingen naturlag att skatten på arbete ska höjas med ytterligare nästan en procent för att försäkringskostnaderna minskar. Den politiska ambitionen borde vara att sänka avgiften. Det skulle ge företagen förutsättningar att anställa och behålla arbetskraft, samtidigt som konkurrenskraften stärks.

Toppnyheter

Christian Gustavsson
Den svenska konjunkturen

Lista: Här är Sveriges hetaste tillväxtregioner

Stockholm – som är Sveriges stora tillväxtmotor – saktar in jämfört med övriga landet, enligt Stockholms Handelskammare som tagit fram färska preliminära siffror från SCB. Av statistiken framgår hur det går med tillväxten – län för län (se grafiken).

Det finns ljusglimtar bland länen. Södermanlands BRP landar på 5,6 procent, Uppsalas på 4,1 procent och Skånes på 4,1 procent. Dessa län utvecklas snabbast.

Bland länen som går sämst återfinns Blekinge med –1,5 procent, Dalarna med –1,3 procent och Västerbotten med 0 procent.

Stockholms andel av landets totala BNP sjunker från 32 till 31,4 procent. Stockholms bruttoregionprodukt-tillväxt (BRP) ligger på 0,9 procent, jämfört med rikssnittets 2,1 procent. För första gången sedan 2010 är tillväxttakten i Stockholms län lägre än rikssnittet.

– Vi möter större utmaningar nu än på länge och regeringsfrågan är ännu inte löst. Därför är det oroväckande att Stockholms tillväxt nu viker så tydligt. Det riskerar att drabba hela Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Handelskammaren menar att det finns stor anledning att vara orolig för framtiden och att röran kring regeringsbildningen försämrar läget ytterligare.

– Det finns ett stort behov av modiga och framåtlutade reformer från en kommande regering. Vi behöver en stor och partiöverskridande bostadsreform, en översyn av arbetskraftsinvandringen som gör det lättare att rekrytera internationella talanger och större investeringar i infrastruktur för att huvudstaden ska kunna växla upp igen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

1 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Teknikföretagen: Byggkrisen spiller över på industrin

Orderingången ökar måttligt och ligger ungefär på samma nivå som under tredje kvartalet i år. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet ökat i industrin, enligt Teknikföretagens konjunkturrapport.

– Sammantaget ökar orderingången i fortsatt måttlig omfattning, men det är oroväckande att orderingången för maskinindustrin inte tilltar. Detta är i linje med den avmattning i global efterfrågan på investeringsvaror som pågått under 2018, säger Mats Kinnwall, Teknikföretagens chefekonom.

Rapporten visar också att efterfrågan av industri- och byggutrustning är lägre än under tredje kvartalet.

– Order från Sverige för tillverkare av industrimaskiner minskar andra kvartalet i rad, vilket går hand i hand med planer på minskade investeringar 2019 som tillverkningsindustrin i Sverige nyligen rapporterat. Därutöver rapporterar leverantörer till byggindustrin en liten minskning i orderingång från Sverige. Detta är knappast förvånande och är en återspegling av allt sämre utfall i data för aktiviteten i Sveriges byggsektor, inte minst senaste årets siffror över byggnadstillstånd, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

12 dec
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Stefan Löfven.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

S-ledaren: Vill göra allt för att undvika ett nyval

Stefan Löfven hoppas fortfarande på att nå en överenskommelse med C och L för att kunna bilda en ny regering. På en pressträff inför sitt jultal sa S-ledaren att han vill göra allt för att undvika ett extra val, rapporterar flera medier.

– Väljarna förväntar sig faktiskt att vi klarar av att hantera ett valresultat, säger Löfven.

Han säger också att de förhandlingar som förts med MP, C och L har lagt grunden för vidare samtal.

– Om inte alla partier som samlas i mitten är redo att kompromissa om sakpolitik, då måste dessvärre någon kompromissa med sina grundläggande värderingar.

1 tim
Stefan Löfven under sitt jultal i Avesta.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Stefan Löfven: ”Vi ska inte bara varna för mörkret”

I sitt jultal i Avesta under söndagen fokuserade S-ledaren Stefan Löfven på högerextremismen som han menar är på frammarsch i Sverige precis som i många andra länder i världen.

– De här högerextremisterna pratar mycket om gemenskap men hela deras gärning går ut på att exkludera vissa människor ur vår gemenskap, säger han i talet.

S-ledaren betonade även att socialdemokratin inte bara ska vara emot någonting, utan även fokusera på vad den är för. Därefter radade han upp en rad områden där han vill se ett starkare och mer solidariskt samhälle.

– Vi ska inte bara varna för mörkret, vi ska visa på ljuset.

3 tim
Stefan Löfven inför jultalet. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Löfven inför talet: Vill inte ge makt åt högerextrema

S-ledaren Stefan Löfven vill ha nya samtal med mittenpartierna. Det säger han på en pressträff inför sitt jultal i Avesta i eftermiddag.

– Jag är beredd att sätta mig ner igen och fortsätta samtala och förhandla så att vi får en regering som inte ger högerextremisterna den avgörande makten över Sveriges framtid, säger Löfven.

– Vi har lagt grunden för samtal men vilka samtal det är avslöjar jag inte, förtydligar han i en efterföljande intervju med SVT Nyheter.

Löfven bekräftar att han träffat talmannen Andreas Norlén men vill inte ge några detaljer om vad som sagts.

I fredags röstades Löfven ner som statsministerkandidat av kammaren.

4 tim
Läs mer om Valet - regeringsbildningen
Bild från manifestationen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Protest mot M/KD-budget: ”Den gynnar bara de rika”

Politiker, organisationer och väljare samlades på söndagen på Medborgarplatsen i Stockholm för att manifestera mot M:s och KD:s budget, skriver TT.

Bland talarna fanns bland andra Jonas Sjöstedt (V), Alice Bah Kuhnke (MP) och företrädare för organisationer som Fältbiologerna och Jordens vänner.

– Jag är här för att visa mitt missnöje mot budgeten. Det är en tillbakagång på olika plan vad gäller klimatet och välfärden och den gynnar bara de rika, säger demonstranten Agnes Lansrot.

Liknande demonstrationer hålls under dagen även i Lund och Visby – och på onsdag i Göteborg, Umeå och Örebro.

2 tim
Matilda Ernkrans/Arkivbild.  Riksdagen/TT
Höstbudgeten

S om förslaget: ”Det måste bygga på ett löfte från SD”

Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att hon är förvånad över att M tror att det ska gå att genomföra en reform som gör grundskolan tioårig under den kommande mandatperioden. Det rapporterar Ekot.

– Det måste i så fall bygga på att man har fått ett löfte från Sverigedemokraterna att de tänker stödja Moderaterna och Kristdemokraterna i det här, säger hon.

Ernkrans menar att förslaget annars inte kommer att gå igenom, eftersom S anser att förändringen med skolplikt för sexåringar i förskoleklass räcker i nuläget. I stället för ytterligare reformer vill hon se en uppföljning av den utökade skolplikten.

1 tim
Magnus Glans
Höstbudgeten

Ekström: ”Okontroversiella” värnskatten borde ha slopats

”Med M/KD-budgeten börjar nämligen Sveriges höga skatter sänkas, vilket inte är en dag för tidigt.” Det skriver Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, på Svd Debatt. Ändå är han inte riktigt nöjd och är särskilt besviken över att M och KD inte vågade ge sig på värnskatten.

”En åtgärd som efterfrågats av en förkrossande majoritet ekonomer och experter eftersom den är så skadlig för ekonomin”, skriver Christian Ekström.

Han menar att skatten knappast kan ses som kontroversiell eftersom den var aktuell i regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man börjar betala på årsinkomster över 662 300 kronor. På all inkomst över det beloppet betalar man kommunal skatt, statlig inkomstskatt och värnskatt (5 procent).

13 dec
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer