TT
Klimatomställningen

Nu avgörs Preemstriden – här är allt som står på spel

Idag ska Mark- och miljööverdomstolen yttra sig om Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Ett ödesbesked, markerar tunga rättsexperter och klimatforskare. ”Ytterst handlar det om domstolsväsendets oberoende från politiken”, säger en jurist. Men frågan går också djupt in i klimatpolitiken. fPlus reder ut allt som står på spel.

Idag ska Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) lämna sitt yttrande till regeringen om Preems ansökan om miljötillstånd för den framtida utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil. I sin tur ska regeringen ge besked om Preem får bygga ut eller inte. En satsning som skulle ge hundratals jobb.

Det är ett viktigt besked eftersom det kan få konsekvenser för dels Sveriges och EU: s framtida klimatpolitik och dels för hur företag och näringsliv ska manövrera framöver.

Bakgrunden är att Mark- och miljödomstolen i Vänersborg hösten 2018 godkände Preems ansökan om att bygga ut raffinaderiet för att kunna uppgradera den tjockolja som blir över från den ordinarie drivmedelsproduktionen till svavelfri diesel.

Beslutet överklagades av Naturskyddsföreningen till MÖD eftersom en utbyggnad skulle innebära att Preem, som redan idag är en av Sveriges största koldioxidutsläppare, skulle öka utsläppen väsentligt.

”Handlar om domstolsväsendets oberoende”

Sverige fick med bred politisk majoritet en ny klimatlag i januari 2018 med väldigt skarpa mål. Utsläppen från en rad branscher och sektorer ska minska med över 60 procent jämfört med 1990 fram till 2030 och 2045 ska Sverige nå nettonoll utsläpp.

När regeringen sommaren 2019 beslutade att ta över Preems tillåtlighetsprövning efter en underrättelse från Naturvårdsverket gjordes det med de nya ambitiösa klimatmålen i åtanke.

”Ytterst handlar det om att regeringen måste ha ett handlingsutrymme att nå riksdagens beslutade klimatmål. Vi måste nu vända på varje sten så att vi styr mot de av riksdagen beslutade ambitiösa klimatmålen”, skrev miljö- och klimatminister Isabella Lövin då i en kommentar.

Isabella Lövin

Men för att få det handlingsutrymmet har regeringen börjat vända på ett antal stenar som väckt protester från den juridiska expertisen. Man reagerar på att regeringen har tagit över tillåtlighetsprövningen efter Mark- och miljödomstolens dom och under MÖD: s pågående handläggning av överklagandet.

– Allt är en fråga om tolkning av miljöbalken. Där står att ”om ett mål eller ärende enligt denna balk pågår om tillståndsprövning av verksamheten, ska regeringen omedelbart lämna besked om förbehållet till den tillståndsprövande mark- och miljödomstolen eller myndigheten. Men vad innebär omedelbart? Det är den stora frågan, menar den tidigare domaren och juristen Krister Thelin.

Ulf Bjällås, som är en av Sveriges mest erfarna miljöjurister, och som var med och ledde den parlamentariskt sammansatta Miljöbalkskommittén anser att det är en fråga om rättssäkerhet.

– Det är konstigt att regeringen kan hänvisa till klimatlagen för att motivera att regeringen tar över en rättsprocess i ett skede där det redan finns en dom, samt när en överdomstol håller på att handlägga ett överklagande. Det handlar ytterst om domstolsväsendets oberoende från politiken.

Tobias Billström, gruppledare för Moderaterna i riksdagen, har KU-anmält regeringens agerande. Han menar också att rättssäkerheten är hotad vilket kan skapa en osäkerhet för företag och hindra investeringar.

– Vi är med på att varje regering ska föra en politik som utgår från klimatlagen. Men regeringen har i detta fall använt lagen som grund för att överpröva ett domstolsbeslut, och till och med för att eventuellt neka ett tillstånd som är uppe för prövning. Så var inte klimatlagen tänkt att användas och om regeringen etablerar en praxis där den politiska makten kan gripa in i olika tillståndsprocesser är det en farlig väg.

Christian Azar Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN

Christian Azar är en av Sveriges mest namnkunniga klimatforskare. Han är professor i energi och miljö på Chalmers, men hans forskning berör nu huvudsakligen frågor som rör strategier för att minska utsläppen av koldioxid. Han har även varit en av huvudförfattarna till IPCC:s (FNs klimatpanel) rapporter.

Han konstaterar att det juridiskt egentligen inte handlar om några konstigheter. Han påpekar att Sveriges riksdag står bakom den mycket ambitiösa klimatpolitiken i vilken Sverige ska vara en ledare och ett exempel.

– Det är väl rätt självklart att regeringen landat i den bedömningen att de tycker att detta är så pass viktigt för att driva klimatpolitiken framåt. Det gör man genom att utmana och pröva de existerande ramverken. Det är väl så samhället rör sig framåt, menar han.

Nationella eller globala utsläpp?

I vågskålen finns också frågan om hur framtida utsläpp ska hanteras – från ett strikt svenskt eller ett globalt perspektiv?

Idag är det EU: s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, som reglerar utsläppen. Det systemet har fått kritik för att inte vara tillräckligt effektivt. Men de senaste åren har systemet skärpts och priset på utsläpp har stigit kraftigt.

– Vi bedömer att systemet nu är effektivt och att det kan hantera och leverera stora utsläppsminskningar, säger Fredrik Hannerz, chef för enheten för utsläppshandel på Naturvårdsverket.

Preem är med i EU ETS och enligt jurister som fPlus har talat med kan man inte enligt Miljöbalken sätta upp utsläppsvillkor i en svensk tillståndsprocess för ett företag som ingår i systemet.

Men trots att Naturvårdsverkets avdelning för utsläppshandel anser att EU: s system numera är effektivt anser man inte det när det kommer till Preem. I sin underrättelse till regeringen skriver Naturvårdsverket att EU ETS ”inte visat sig tillräckligt” för att nå Sveriges klimatmål om netto noll utsläpp 2045.

– EU ETS är ett bra system men de svenska målen är inte i linje med EU: s och Naturvårdsverket anser att man ska kunna beakta koldioxidutsläpp i en tillståndsprövning även om det är en verksamhet som ingår i den handlade sektorn. Det finns andra delar av Miljöbalken som kan vara relevanta att titta på här samt på den tidsbegränsning som vi anger, säger Petter Larsson Garcia, Miljöjurist på Naturvårdsverket.

De ”andra delar” av Miljöbalken som Petter Larsson Garcia hänvisar till, och som regeringens beslut att ta över tillåtlighetsprocessen lutar mot, är det första kapitlet och den första paragrafen i miljöbalken. Den ”syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö”.

Naturvårdsverkets och regeringens linje är således att denna hållbara utveckling hotas av Preems utbyggnad samt att den går tvärs emot Sveriges klimatambitioner.

Andra menar att om inte utbyggnaden sker i Lysekil så kommer bara någon annan aktör bygga det här raffinaderiet eftersom det finns en efterfrågan på produkterna. Det skulle dels betyda att Sverige förlorar många arbetstillfällen och dels vara en förlust för klimatet. Det var ett argument som till exempel Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gav när den gjorde tummen upp för Preems utbyggnad i första instans.

Christian Azar menar att frågan om Sveriges klimatmål i förhållande till utsläppen ska vara ledstjärna kontra det globala perspektivet är en svår fråga.

– Jag har diskuterat detta med kunniga personer och jag tycker att båda sidorna har vettiga argument. Tänker vi på fokus Sverige och vår politiska arena så skulle en utbyggnad av Preems verksamhet vara konstig med tanke på våra klimatpolitiska ambitioner och med tanke på att vi på kort sikt måste åstadkomma väldigt mycket för att få ned utsläppen.

– Samtidigt kommer den globala efterfrågan på petroleumprodukter att vara oberoende av om Preem bygger ut detta raffinaderi eller inte. Det betyder att denna anläggning kommer att byggas någon annanstans. Då blir nästa fråga var det är bäst att en sådan här anläggning byggs, inom EU ETS eller i länder och världsdelar där man inte har den politiken?

Risk för magplask

Så frågan är vilka rekommendationer som MÖD levererar idag och om man ens gör det. Pia Pehrson, advokat och partner på Advokatfirman Foyen, är specialiserad på miljömål och har följt Preemfallet. Hon varnar för ett magplask.

– Det har kommit in väldigt mycket olika yrkanden och påståenden i detta mål och MÖD har en otacksam uppgift i att komma fram till en rekommendation. Med tanke på att Preem också ändrat sin ansökan rejält så bedömer jag att det finns en risk för att man duckar och istället väljer att hänvisa målet tillbaka till första instans och då är vi tillbaka på ruta ett i den här processen.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer