Den akuta elkrisen

Nej till ny ledning slår hårt mot elförsörjningen

Nu hotas elförsörjningen i södra Sverige efter att en ny planerad luftburen ledning har stoppats av Energimarknadsinspektion, kan fPlus avslöja. Ledningen är tänkt att mata in stora mängder svensk vindkraft i systemen. ”Det är ju definitivt inte bra om vi måste säga nej till en stor mängd förnybar energi som behövs i systemet för att vi ska klara våra energipolitiska mål”, säger Per Eckemark, Svenska Kraftnät.

Det svenska elnätet räcker inte till för framtidens energibehov. Allt fler aktörer pekar också på att det är elektrifieringen som är den viktigaste spelaren i klimatfrågan. Och den kommer att slå igenom i alla branscher från transport till tung tillverkningsindustrin och sjöfart.

Alla är också överens om att det är bråttom. Redan idag blir investeringar inte av eller så måste stora frågetecken sättas upp framför etableringsplaner. Nu senast varnade Gävle Energis vd Håkan Jönsson för att mjukvarujätten Microsoft kan behöva vänta flera år innan det finns tillräckligt med el på plats för att bolagets datahall utanför Sandviken kan tas i bruk. Orsaken är att elnäten inte har tillräckligt med kapacitet för att klara av de gigantiska mängder el som krävs.

Det råder också enighet kring att det är de långa tillståndsprocesserna som är akilleshälen. Idag kan det ta mer än 10 år från beslutet att bygga en ny ledning till att den ligger på plats.

Och nu hissar den ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät varningsflagg. Dom har nyligen fått avslag från Energimarknadsinspektion (Ei) på en tillståndsansökan för att bygga en 20 mil luftburen kraftledningen mellan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö i sydöstra Sverige.

Det rör sig om sammanlagt två koncessioner som började planeras för sex år sedan och som Ei känt till sedan 2015.

Per Eckemark är en av Svenska Kraftnäts tre divisionschefer och han är inte nöjd. Han understryker att den här ledningen är av yttersta vikt för elförsörjningen i sydöstra Sverige. Bland annat ligger det förfrågningar om att få ansluta 4 000 MW förnybar vindkraft längs just den här ledningen och väntar.

– Det är ju definitivt inte bra om vi måste säga nej till en stor mängd förnybar energi som behövs i systemet för att vi ska klara våra energipolitiska mål. Men det här är också en väldigt viktig ledning för att kunna förstärka överföringskapaciteten till Södra Sverige Den här ledningen skulle förstärka överföringskapaciteten med ungefär 500 MW i södra Sverige och skulle kunna ge lägre priser i SE4 där priser är högre på grund av att det är trångt.

Men avslaget på den här koncessionen har större implikationer. Den påverkar elförsörjningen till den nya el-förbindelsen med Baltikum, NordBalt, som togs i drift i februari 2016. Den sträcker sig mellan Nybro i Småland och hamnstaden Klaipeda i Litauen.

Svenska Kraftnät skriver att förbindelsen har stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjöområdet.

– Den förbindelsen förbättrar de baltiska ländernas försörjningssäkerhet och möjliggör import till Sverige under tider med elunderskott. Att koppla samman elmarknader på det här viset är också en viktig fråga för den europeiska unionen eftersom NordBalt innebär att Baltikum kan bli mindre beroende av fossila energikällor som gas och kol, eftersom den nya förbindelsen kan transportera förnyelsebar energi, säger Per Eckemark, säger Per Eckemark.

Hur mycket kan dem här ledningen försenas?
– Det beror på vad regeringen väljer att göra. Men en försening på mellan ett och två år är nog tyvärr att vänta.

Det är två förlorade år för utbyggnaden av just denna ledningens roll i det viktiga svenska stamnätet. Men Svenska Kraftnäts oro slutar inte där.

– Det finns andra koncessioner som är under behandling av Ei och som har dragit ut på tiden. De är viktiga anslutningar för elsystemet i södra Sverige samt för det nordiska elsystemet. Vi kommer också att behöva söka flera koncessioner längs västkusten framöver och det är väldigt viktigt att vi kan förnya dem. Det är klart att vi ser en risk med detta. Vi har ju fått avslag på de här två koncessionerna och måste vända oss till regeringen.

Per Eckemark, divisionschef, Svenska Kraftnät Johan Alp

Svenska Kraftnät konstaterar också att det inte verka hjälpa hur bra myndigheten än förbereder sig inför en koncession. Det blir stopp i alla fall.

– Vi har gjort en omfattande koncessionsansökan när det kommer till Ekhyddan-Nybro-Hemsjö koncessionerna. Vi har haft 18 stycken samråd och kompletterat ansökan tre gånger. Totalt har det tagit tre år. Vi blev därför bekymrade när vi fick avslag, men nu får vi se vad regeringen säger i den här frågan, säger Per Eckemark

Han är dock övertygad om att regeringen till slut kommer att ge klartecken för den nya ledningen.

– Vi är inte helt överens med Ei om ledningens sträckning och påverkan på närmiljön. Men Ei är helt på det klara med att detta är en viktig ledning och att den behövs i systemet.

Ännu en nödlösning från Ygeman?

Frågan är vad regeringen gör för att lösa frågan om tillståndsprocesserna? Energiminister Anders Ygeman slog på stora trumman för några veckor sedan när han meddelade att elkrisen i Stockholm och Malmö var löst. Men det visade sig att han hade varit tvungen att ta pengar från den svenska beredskapskassan för att få loss medel för att starta upp ett antal lokala kraftvärmeverk. En lösning som de lokala nätaktörerna är nöjda med men som man konstaterar är en tillfällig lösning.

Knäckfrågan, hur de långa tillståndsprocesserna ska kunna kortas ned, är långtifrån att hitta sin lösning. Regeringen gjorde ett försök och tillsatte förra året en nätkoncessions utredning. Men när utredningen i somras presenterade sina förslag var experterna eniga. De kommer inte att räcka för att korta ned tillståndsprocesserna tillräckligt.

En kritik som Svenska Kraftnät nu ställer sig bakom i det remissvar som myndigheten lämnade för några veckor sedan.

– Den allmänna åsikten i branschen är att de här processerna är för långa. Regeringen har nyligen färdigställt en utredning, nätkoncessionsutredningen, om hur de långa ledtiderna kan kapas. Vi tycker att det finns viss förbättringspotential, men också vissa saker som snarare kan förlänga ledtiderna. Därför anser vi att det är oklart om det blir några förbättringar över huvud taget, konstaterar Per Eckemark.

– Jag tror att det behövs ett förtydligande i lagstiftningen som säkerställer att de bedömningar som görs enligt miljöbalken och övrig relevant lagstiftning också tar hänsyn till särskilt viktiga allmänna intressen som stamnätet. Miljöbalken är självklart väldigt viktig och en del i den demokratiska processen, men det är av yttersta vikt att vi kan leverera ett framtidssäkrat kraftsystem som klarar av den stora energiomställning vi står inför. Det är också avgörande för en fortsatt god ekonomisk utveckling i samhället, fortsätter han.

Det är framförallt ett förslag i utredningen som Svenska Kraftnät och de andra remissinstanserna reagerat på. Nämligen förslaget om att Ei ska bedöma varje lednings lämplighet utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

– Vi ser en risk med att de bedömningarna kan bli omfattande och dra ut på tiden. Vi anser att man ska ta mer hänsyn till en lednings inverkan på hela kraftsystemet. Till exempel värdet i att ha ett driftsäkert system, konstaterar Per Eckemark.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer