Den svenska konjunkturen

Nationalekonomen: Fyra tecken på att lågkonjunkturen är runt hörnet

Efter flera år av högkonjunktur hopar sig molnen över den svenska ekonomin. Nationalekonomen Fredrik N G Andersson reder ut de kristecken som brukar föregå en lågkonjunktur.

2016 lämnade Sverige en utdragen lågkonjunktur som startade med finanskrisen 2009 och gick in i en högkonjunktur, enligt Ekonomifakta.

Enligt konjunkturinstitutet har högkonjunkturen mattats av under 2018 och kommer att fortsätta under 2019.

Avmattningen kan lägga grunden för en kommande lågkonjunktur snart, menar Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Men den kommer inte att bli lika skadlig som finanskrisen.

– Jag tror inte att vi kommer att få en kris på samma sätt som 2009 - 2010. Vi ser finansiella obalanser, fler konkurser och minskad konsumtion. Men jag tror snarare att vi kommer att se avmattning och därefter en lågkonjunktur – inte en kris, säger han.

Här är fyra tecken på att lågkonjunkturen är runt hörnet:

Minskad konsumtion

Hushållens konsumtion minskade med 1 procent tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet 2018, enligt SCB. Även Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 0,2 procent tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet 2018. Det var främst hushållskonsumtionen som förklarade nedgången, enligt SCB.

– Vi ser överlag en minskad konsumtion, men än så länge är det svårt att dra för stora växlar på det. Vi hade en extremt varm sommar som påverkade framförallt sällanköpshandeln, så det är svårt att tyda den minskade konsumtionen ännu – för beror det på den varma sommaren eller beror det på att hushållen håller i plånböckerna? säger han och fortsätter:

– Ett starkt tecken på när vi är på väg in i en lågkonjunktur är att människor till stor del blir mindre riskbenägna och mindre benägna att spendera pengar.

Konkurserna ökar

Sedan 2016 har antalet konkurser ökat. Även detta brer på oron inför en kommande lågkonjunktur, menar Fredrik N G Andersson.

– Det är en del av en samlad helhetsbild som påverkar konjunkturläget. Det är en stark indikator på att konjunkturen är på väg nedåt. För näringslivet visar det på en orossignal som varnar för fler faror längre fram.

Fallande bostadsmarknad

Att konjunkturen förväntas vända nedåt under 2019 beror till stor del på att bostadsinvesteringarna väntas falla. Preliminärt påbörjades byggandet av 39 100 bostäder under de tre första kvartalen 2018, vilket innebär en minskning med 16 procent jämfört med samma period 2017.

– Mycket av den tidigare högkonjunkturen har varit fokuserad på ekonomisk stimulans och bostadspriserna har trissat upp. I takt med en avmattning har människor inte råd att köpa dyra bostäder. I dag har vi hårt skuldsatta hushåll och de är oerhört känsliga för räntehöjningar.

Utöver byggbranschen som väntas förlora mest på en kommande lågkonjunktur ser Fredrik N G Andersson även att giganter som H&M, Ikea och även Ericsson kan ligga pyrt till.

– De och de gamla industribranscherna kan få det svårt i en kommande lågkonjunktur. De har redan mött stora problem under högkonjunkturen och kommer ha än mer svårt under en lågkonjunktur. Grundproblematiken för de företagen är att de inte har lyckats hänga med i den digitala utvecklingen.

Osäker omvärld

För att bedöma konjunkturen måste man även se till den globala marknaden. Sverige, som är ett väldigt exportberoende land, påverkas mycket av hur går i de länder som vi handlar med.

– Osäkerhetsfaktorer såsom brexit, handelskrig, utvecklingen i USA och Kina kan komma att påverka snabbare än vi tror. Sverige är en otroligt liten aktör på en global marknad vilket innebär att vi påverkas otroligt mycket av vad som sker i utlandet.

Ännu så länge är det oklart varåt den globala konjunkturen är på väg. Business Swedens Exportchefsindex, EMI, har fallit under hösten, men det ger bara svaret på hur man tror att exporten utvecklar sig, inte hur den faktiskt utvecklar sig.

Toppnyheter

IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

28 min
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Idag 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). TT
Alliansens framtid

Kritiken mot C: ”Svårt att se att det var helt ärligt”

M-ledaren Ulf Kristersson kritiserar i en intervju med SvD Centerpartiet för dess agerande i regeringsfrågan. Kristersson är kritisk till att C ringde och meddelade att det inte blir något Allianssamarbete 27 minuter före en pressträff då de blev stödparti åt Socialdemokraterna.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, säger han till SvD.

På frågan om han anser att C fulspelade i regeringsfrågan svarar han:

– Jag har svårt att se att det var helt ärligt.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD)/Ulf Kristersson (M)/Annie Lööf (C). TT
Alliansens framtid

Lööfs press på M och KD: Vill samla Alliansen igen

C-ledaren Annie Lööf vill samla Alliansen till nästa val, säger hon till Aftonbladet. Nu står Moderaterna och Kristdemokraterna inför ett ”vägval”, enligt Lööf.

– Det ligger ett tryck hos M och KD nu, om vilket vägval de ska göra framåt. Om de vill ha goda samtal med C och L, eller om de väljer en annan väg, säger hon till tidningen.

Alliansparterna har under de senaste veckorna inte pratat politik med varandra, men Lööf hoppas att samtalen ska komma igång.

Moderaternas toppnamn i EU-valet Tomas Tobé rasar mot Lööfs utspel och kallar det ”på gränsen till skamlöst”.

”Nu krävs att M inför nästa val måste acceptera att ge S veto mot borgerlig regering. Vad sägs om att stå upp för en borgerlig regering i stället?” twittrar han.

Igår 16:15
Läs mer om Alliansens framtid
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

1 tim
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

3 tim
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

5 tim
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

2 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild: Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

M-ledaren: Kan inte lösa allt med skattereformen

Ulf Kristersson (M) anser att det finns bra saker i januariavtalets 73-punktsprogram, men menar att prioriteringarna är märkliga.

– Men all respekt, både värnskatt och strandskydd är viktigt, men det är klart att gängskjutningarna, integrationsproblemen, kriminaliteten är vår tids riktigt stora saker, säger han i en intervju med SvD.

Om Moderaterna ska vara med på en stor skattereform måste det finnas en helhet de kan ställa sig bakom, säger M-ledaren till tidningen. Men regeringens skattereform tillsammans med L och C försöker lösa alla problem samtidigt, menar Kristersson. Och det tror han inte är möjligt.

3 tim
Irene Svenonius (M). Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Svenonius (M): Stockholm är inte landets bankomat

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) måste sluta se Region Stockholm som regeringens egen bankomat, skriver Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, i en debattartikel på Aftonbladet.

Svenonius menar att det är orimligt av Shekarabi att återuppväcka förslaget från skatteutjämningsutredningen som hon menar skulle kosta Stockholmsregionen 1,6 miljarder kronor. Pengar som hon menar behövs till sjukvård, kollektivtrafik och att möta tillväxten.

Hon anser att ansvaret för att kommuner och regioner som behöver stöd får det ska ligga på staten. ”Det ansvaret kan inte ligga på skattebetalarna i Stockholmsregionen.”

4 tim
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Löfven vill se kapitalskatt för att minska klyftorna

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Idag 13:30
Läs mer om Det svenska skattetrycket