Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nationalekonom: Osynliga skattesläggan gör alla till förlorare

Att inte ens låg- och medelinkomsttagare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige är anmärkningsvärt, enligt nationalekonomen Anders Bergeskog som menar att det är möjligt på grund av statens osynliga skatteslägga. ”Det har varit en tydlig strategi från staten att dölja hur höga skatterna faktiskt är”, säger han till fPlus.

Sverige har idag ett av världens högsta skattetryck och när det kommer till marginalskatterna på löneinkomster ligger vi i topp. För de cirka 300 000 personer som betalar både statlig inkomstskatt och värnskatt försvinner 60 kronor av en intjänad hundralapp i skatt.

Över 50 procent i skatt för en vanlig arbetarfamilj

Men få känner till att skatterna även slår hårt mot de normala och lägre inkomstskikten. I boken, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner beskattas.

För att paret ska få ut en disponibel årslön på 420 500 kronor måste 481 000 kronor betalats in i skatt. Fördelningen blir följande: 160 900 kronor går till inkomstskatt. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 215 700 kronor, och konsumtions- och punktskatterna, som konsumeras i efterhand, landar på 105 100 kronor*.

Det är dock ytterst få människor som känner till hur mycket pengar av inkomsten som faktiskt går till skatt. När Svenskt Näringsliv genomförde en undersökning för några år sen svarade 75 procent av de tillfrågade att de trodde att skatterna på en vanlig lön är väsentligt lägre än femtio procent.

Dolda skatterna ett demokratiskt problem

Anledningen är de dolda skatterna som inte syns men som alla betalar. Här är arbetsgivaravgiften den största posten men även konsumtionsskatter som den nyligen tillkomna flygskatten och kemikalieskatten är exempel på dolda skatter.

Anders Bergeskog menar att det har varit en tydlig strategi från statens sida – att dölja skatter för att kunna upprätthålla de totala skattetrycket.

Anders Bergeskog, författare och nationalekonom

– Något är galet när ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner förra året betalade närmare en halv miljon i skatt på sitt arbete. Att inte ens en arbetare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige i dag är anmärkningsvärt, säger Anders Bergeskog.

– Jag tror att det är viktigt att synliggöra hur stort det faktiska skattetrycket är. Om folk förstod det så skulle man kanske vilja ha större kontroll på sina pengar och vad de pengarna går till. Det har medfört en brist på transparens när det gäller skatteuttaget som jag ser som en allvarlig brist i det demokratiska systemet, fortsätter han.

Han får medhåll av Christian Ekström, vd för Skattebetalarna.

– Det har från statens, och då kanske främst från de socialdemokratiska regeringarnas håll, funnits en ambition att göra skatter dolda. Genom många skattebaser och dolda skatter är det svårare att få en överblick över hur mycket man faktiskt betalar i skatt. Det gör det också svårare för människor att avgöra om det är värt det.

– När det gäller skatt på arbete så tror ju många att inkomstskatten – som för de flesta är cirka 30 procent – är den skatt man betalar. De flesta har inte en aning om att arbetsgivaravgiften också är en skatt på arbete vilket Skatteverket också fastslagit, fortsätter han.

Ingen regering verkar heller vilja ta tag i det höga skattetrycket, och det är synd menar Anders Bergeskog.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna Magnus Glans

– Det höga skattetrycket minskar tillväxten vilket betyder att vi avstår från välfärd. För om vi inte har ett ökande välstånd, så har vi heller inget att fördela, konstaterar han.

”Kontroll över produktionsresultaten”

Anders Bergeskogs bok visar också hur Sverige från 1880-talet och framåt utvecklades till en exceptionell tillväxtnation, samt hur skattetrycket från i början av 1930-talet successivt ökade till dagens höga nivå.

– Man måste förstå att välfärdsstaten aldrig var målet. Den blev ett medel för socialdemokraterna att steg för steg socialisera landet när man hade misslyckats med att förstatliga produktionsmedlen.

– Då tog man kontroll över produktionsresultaten i form av ständigt höjda skatter istället och på så sätt kunde man skapa en egen politiskt styrd sektor där närmare hälften av alla sysselsatta i Sverige arbetade i slutet av 1900-talet, konstaterar Anders Bergeskog.

* Fördelning mellan lön och skatter på arbete för ett hushåll med två heltidsarbetande med genomsnittliga arbetarlöner 2018 i kronor.

Fakta:

De kommunala inkomstskattesatserna höjdes
från 10 procent 1950, till 15 procent 1960 och till cirka 30 procent 1980.

1960 infördes arbetsgivaravgifter och allmän konsumtionsskatt
vilka betalades in av arbetsgivare respektive företag.

Arbetsgivaravgifternas storlek ökade från cirka 3,5 procent 1960 till 11,9 procent 1970 och 32,5 procent 1980. Den högsta nivån nåddes år 1990, med 39,0 procent.

Mervärdesskatten, momsen, infördes i Sverige 1969 då den ersatte den allmänna varuskatten

I samband med skattereformen 1991 breddades momsunderlaget, skattebasen, så att fler transaktioner blev momspliktiga.

I Sverige är standardnivån för momsen 25 procent. Utöver det finns två reducerade skattesatser på 12 respektive 6 procent.

2017 inbringade momsen över 400 miljarder kronor till statskassan. Detta motsvarar mer än en femtedel av den offentliga sektorns totala skatteintäkter.

I dag är skatternas andel av BNP cirka 44 procent.

Källor: Ekonomifakta, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, Wikipedia

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Vindkraftslobbyn går utländska ärenden”

Vindkraften är inte bara en oberäknelig energikälla, utbyggnaden får även konsekvenser för besöks- och fiskenäring. Att begränsa lokala politikers veto är att gå ärenden åt utländska investerare, skriver William Elofsson (M) i en replik på SvD debatt.

Frågan handlar inte om ja eller nej till vindkraft, utan ja till havsbaserad vindkraft där parkerna inte kan störa turistnäringen och närmiljön kring boenden, och nej till kustnära vindkraft.

Sverige kan fortfarande göra samma bidrag till miljömålen, utan att gå ärenden åt de utländska investerarna som vill  tjäna pengar på vindkraftsparker i Sverige, menar debattören.

”Ska kusten för många år framåt förändras – sannolikt i generationer – med allt vad det innebär i inskränkningar av Gävlebornas kustnära boende och livsmiljö utan att de lokala politikerna har möjlighet att stoppa etableringen?”, skriver William Elofsson.

3 jun
Läs mer om Den svenska vindkraftsutbyggnaden
Gränsen vid Svinesundsbron. Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Tre av fyra norrmän vill inte öppna gränsen mot Sverige

Gränsen mot Sverige bör hållas stängd anser tre av fyra norrmän enligt en ny opinionsundersökning, rapporterar NRK.

73 procent av de tillfrågade svarar att de inte vill öppna gränsen för fritidsresor mot Sverige.

– Det är ett kristallklart svar från det norska folket [...] Jag tror att den viktigaste orsaken är den massiva kritiken mot svenskarnas hantering av coronakrisen, säger Ola Gaute Aas Askheim, senior rådgivare vid mätinstitutet Opinion.

31 min
L-ledaren Nyamko Sabuni. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sabunis (L) coronakritik: Regeringen misslyckades

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är kritisk till hur regeringen har hanterat coronakrisen.

– Regeringen har misslyckats, inte så mycket på grund av sin strategi utan mer för sin oförmåga att verkställa den, säger hon i en intervju till Aftonbladet.

Hon tycker att regeringen borde ha gjort mer för att stärka Sveriges krisberedskap och att man borde ha säkerställt att det skulle kunna gå att genomföra strategin innan man antog den.

30 min
Illustrationsbild. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förbjuder fläktar: ”Kan öka spridningen”

Västerås kommun förbjuder fläktar i allmänna utrymmen på äldreboenden där det finns bekräftade fall av coronasmitta, rapporterar P4 Västmanland.

– Fläktar kan öka smittsprdiningen eftersom de transporterar luft och partiklar längre sträckor och därför kommer vi att försöka undvika dem, säger Tobias Åsell, direktör på vård- och omsorgsförvaltningen i Västerås stad.

För att hålla temperaturen nere vid värmeböljor kommer man nu i stället på mer luftkonditionering och fler kylvästar.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Polisen började skingra demonstranter nära Vita huset på måndagen. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
Polisvåldet i USA

ACLU stämmer Trump efter ingripande vid Vita huset

Den amerikanska människorättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) stämmer president Donald Trump och justitieminister William Barr, rapporterar Washington Post.

Det var i måndags som polisen skingrade demonstranter utanför Vita huset med tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor.

På torsdagen lämnades en stämning in där ACLU, tillsammans med Black Lives Matter, kallar polisens ingripande, som Trumpadministrationen godkände, för ”oprovocerat” och kriminellt”.

3 tim
Mikael Damberg. SVT
undefined

Mikael Damberg: Bra att demonstrationerna stoppas

Trots pandemin och risken för smitta har polisen gett tillstånd till två demonstrationer till stöd för Black lives matter.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) menar att det är polisens beslut, men att det är bra att polisen också upplöser demonstrationerna om för många deltar, säger han i SVT:s Aktuellt.

– Det är ytterst olämpligt att så många människor samlas på en och samma plats.

Under onsdagskvällen kom tusentals personer till centrala Stockholm och under torsdagskvällen tågade hundratals demonstranter i Malmö.

– Det är viktigt att de som vill manifestera ska kunna göra det, men man kan göra det digitalt, säger Damberg i Aktuellt.

Igår 19:18
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer