Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nationalekonom: Osynliga skattesläggan gör alla till förlorare

Att inte ens låg- och medelinkomsttagare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige är anmärkningsvärt, enligt nationalekonomen Anders Bergeskog som menar att det är möjligt på grund av statens osynliga skatteslägga. ”Det har varit en tydlig strategi från staten att dölja hur höga skatterna faktiskt är”, säger han till fPlus.

Sverige har idag ett av världens högsta skattetryck och när det kommer till marginalskatterna på löneinkomster ligger vi i topp. För de cirka 300 000 personer som betalar både statlig inkomstskatt och värnskatt försvinner 60 kronor av en intjänad hundralapp i skatt.

Över 50 procent i skatt för en vanlig arbetarfamilj

Men få känner till att skatterna även slår hårt mot de normala och lägre inkomstskikten. I boken, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner beskattas.

För att paret ska få ut en disponibel årslön på 420 500 kronor måste 481 000 kronor betalats in i skatt. Fördelningen blir följande: 160 900 kronor går till inkomstskatt. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 215 700 kronor, och konsumtions- och punktskatterna, som konsumeras i efterhand, landar på 105 100 kronor*.

Det är dock ytterst få människor som känner till hur mycket pengar av inkomsten som faktiskt går till skatt. När Svenskt Näringsliv genomförde en undersökning för några år sen svarade 75 procent av de tillfrågade att de trodde att skatterna på en vanlig lön är väsentligt lägre än femtio procent.

Dolda skatterna ett demokratiskt problem

Anledningen är de dolda skatterna som inte syns men som alla betalar. Här är arbetsgivaravgiften den största posten men även konsumtionsskatter som den nyligen tillkomna flygskatten och kemikalieskatten är exempel på dolda skatter.

Anders Bergeskog menar att det har varit en tydlig strategi från statens sida – att dölja skatter för att kunna upprätthålla de totala skattetrycket.

Anders Bergeskog, författare och nationalekonom

– Något är galet när ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner förra året betalade närmare en halv miljon i skatt på sitt arbete. Att inte ens en arbetare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige i dag är anmärkningsvärt, säger Anders Bergeskog.

– Jag tror att det är viktigt att synliggöra hur stort det faktiska skattetrycket är. Om folk förstod det så skulle man kanske vilja ha större kontroll på sina pengar och vad de pengarna går till. Det har medfört en brist på transparens när det gäller skatteuttaget som jag ser som en allvarlig brist i det demokratiska systemet, fortsätter han.

Han får medhåll av Christian Ekström, vd för Skattebetalarna.

– Det har från statens, och då kanske främst från de socialdemokratiska regeringarnas håll, funnits en ambition att göra skatter dolda. Genom många skattebaser och dolda skatter är det svårare att få en överblick över hur mycket man faktiskt betalar i skatt. Det gör det också svårare för människor att avgöra om det är värt det.

– När det gäller skatt på arbete så tror ju många att inkomstskatten – som för de flesta är cirka 30 procent – är den skatt man betalar. De flesta har inte en aning om att arbetsgivaravgiften också är en skatt på arbete vilket Skatteverket också fastslagit, fortsätter han.

Ingen regering verkar heller vilja ta tag i det höga skattetrycket, och det är synd menar Anders Bergeskog.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna Magnus Glans

– Det höga skattetrycket minskar tillväxten vilket betyder att vi avstår från välfärd. För om vi inte har ett ökande välstånd, så har vi heller inget att fördela, konstaterar han.

”Kontroll över produktionsresultaten”

Anders Bergeskogs bok visar också hur Sverige från 1880-talet och framåt utvecklades till en exceptionell tillväxtnation, samt hur skattetrycket från i början av 1930-talet successivt ökade till dagens höga nivå.

– Man måste förstå att välfärdsstaten aldrig var målet. Den blev ett medel för socialdemokraterna att steg för steg socialisera landet när man hade misslyckats med att förstatliga produktionsmedlen.

– Då tog man kontroll över produktionsresultaten i form av ständigt höjda skatter istället och på så sätt kunde man skapa en egen politiskt styrd sektor där närmare hälften av alla sysselsatta i Sverige arbetade i slutet av 1900-talet, konstaterar Anders Bergeskog.

* Fördelning mellan lön och skatter på arbete för ett hushåll med två heltidsarbetande med genomsnittliga arbetarlöner 2018 i kronor.

Fakta:

De kommunala inkomstskattesatserna höjdes
från 10 procent 1950, till 15 procent 1960 och till cirka 30 procent 1980.

1960 infördes arbetsgivaravgifter och allmän konsumtionsskatt
vilka betalades in av arbetsgivare respektive företag.

Arbetsgivaravgifternas storlek ökade från cirka 3,5 procent 1960 till 11,9 procent 1970 och 32,5 procent 1980. Den högsta nivån nåddes år 1990, med 39,0 procent.

Mervärdesskatten, momsen, infördes i Sverige 1969 då den ersatte den allmänna varuskatten

I samband med skattereformen 1991 breddades momsunderlaget, skattebasen, så att fler transaktioner blev momspliktiga.

I Sverige är standardnivån för momsen 25 procent. Utöver det finns två reducerade skattesatser på 12 respektive 6 procent.

2017 inbringade momsen över 400 miljarder kronor till statskassan. Detta motsvarar mer än en femtedel av den offentliga sektorns totala skatteintäkter.

I dag är skatternas andel av BNP cirka 44 procent.

Källor: Ekonomifakta, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, Wikipedia

Toppnyheter

Mostphotos/TT
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Malmö stad sparkar entreprenörer – ersätter olagligt med extratjänster

Malmö stad sparkar ut sina entreprenörer inom skötsel av parker, gator och torg. I stället tar de in de statligt supersubventionerade extratjänsterna – i strid mot Arbetsförmedlingen regelverk. ”Ett cyniskt spel för att skyffla över kostnaderna för arbetslösheten på staten”, säger Svenskt Näringslivs Edward Hamilton. ”De anställda på företaget hade kanske blivit arbetslösa i alla fall”, försvarar sig kommunalrådet Sedat Arif (S).

1 tim
Genrebild.  Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Arbetslösheten stiger: Värst för unga och utrikes födda

Arbetslösheten fortsätter att stiga trots flera optimistiska makrosignaler. I slutet av juni hade 466 000 personer skrivit in sig som arbetslösa, det är 9 procent av den svenska arbetskraften och 130 000 fler än samma månad i fjol. Det framgår av ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen.

Hårdast drabbade är de som står längst från arbetsmarknaden – unga och utrikes födda, skriver myndigheten. 71 000 ungdomar var inskrivna som arbetslösa i juni, vilket är en radikal ökning från i fjol då 27 000 färre sökte sig till Arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten är ojämnt fördelad över landet: från Gotland där 6,7 procent av befolkningen var inskrivna som arbetslösa i juni, till 11,4 procent i Södermanland, Skåne och Gävleborgs län.

3 tim
Läs mer om Utanförskapet på arbetsmarknaden
Andrzej Duda och hustrun Agata Kornhauser-Duda firar valsegern. Czarek Sokolowski / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Polen

500 000 röster skiljer – slutliga siffror dröjer

Det är oklart när ett fullständigt valresultat från det polska presidentvalet kommer att presenteras, uppger landets valkommission enligt Reuters.

Den sittande presidenten Andrzej Duda uppgavs ha en ointaglig ledning med 51,2 procent när nästan alla röster hade räknats på måndagsmorgonen.

Valet har varit en rysare och skillnaden i antal röster mellan Duda och utmanaren Rafal Trzaskowski är 500 000, enligt valkommissionen. Ännu ska röster från vissa vallokaler och utlandsröster räknas, något som inte väntas påverka valutgången.

Oppositionen har tidigare sagt sig utreda uppgifter om felaktigheter.

– I dag eller senast i morgon ska vi kunna göra en bedömning om omfattningen av de här protesterna, säger Sylwester Marciniak, valkommissionens ordförande, på en pressträff på måndagen.

4 min
Andrzej Duda/Rafal Trzaskowski TT7AP
undefined

Valkommissionen: Duda segrare i polska valet

Polens sittande president Andrzej Duda, som står regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) nära, ser av allt att döma ut att vinna presidentvalet, rapporterar flera medier med hänvisning till landets valkommission.

Duda får 51,2 procent av rösterna när totalt 99,7 procent av av valsedlarna har räknats. Utmanaren Rafal Trzaskowski, liberal borgmästare i Warszawa, ligger på 48,8 procent.

Enligt valkommissionen kommer de sista rösterna inte att påverka valutgången, skriver Politico.

2 tim
Personer i en polsk vallokal.  Czarek Sokolowski / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Ett splittrat Polen – ”det här kan gå riktigt illa”

Det är ett splittrat Polen som gick till presidentval under söndagen, vilket också visade sig i det oerhört jämna resultatet från den första vallokalsundersökningen. Det skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski.

Om den sittande presidenten Andrzej Duda, som har en knapp ledning vinner, kommer Polen bli ett allt mer auktoritärt land. En förlust för Rafal Trzaskowski skulle ändå betyda att han är en obestridlig ledare för den liberala oppositionen, skriver Winiarski.

The Guardians korrespondent i Polen, Christian Davies skriver på Twitter att han är rädd för att det jämna valresultatet kan leda till stora problem.

”Det är extremt spänt, i ett väldigt splittrat land och det finns inga oberoende institutioner. Det här kan gå riktigt illa.”

Igår 21:32
Läs mer om Valet i Polen
Arkivbild, Gekås Ullared Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Trångt på Gekås Ullared – ”omöjligt att hålla avstånd”

Trots att varuhuset Gekås Ullared vidtagit flera åtgärder mot trängseln vittnar kunder om att det inte går att hålla avstånden. Bilder som GT tagit i fredags visar på långa köer och att det är trångt i gångarna.

– Det är omöjligt att hålla avstånd där inne, men folk sköter sig med handsprit och så, säger besökaren Dejan Gotovac till tidningen.

Redan under våren har trängseln på Gekås uppmärksammats, och företaget släpper nu in max 3 500 kunder i taget i stället för 7 000.

25 min
Anna Hallberg/Öresundsbron vid 20-årsfirandet. TT
undefined

Samarbetet svajar i Norden: ”Står militärer vid gränsen”

Det nordiska samarbetet har fått sig en rejäl törn av coronakrisen, enligt Nordenminister Anna Hallberg (S).

– Vi har tagit den stabila plattform vi har i Norden för givet, och sedan plötsligt står det militärer vid gränsen mot Norge. Det är oerhört dramatiskt, säger hon till TT.

I Haparanda har den symboliska gränsen mot Torneå förvandlats till en effektiv mur och norrmän flockas inte på Västkusten som vanligt under sommaren. Inget grannland vill helt öppna gränsen till Sverige.

– Jag är orolig, det här måste vi ta tag i nu, säger Hallberg.

3 tim
Illustrationsbild. Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sveriges äldre mår bättre – trots pandemi och isolering

Trots coronapandemin mår svenska äldre bättre än på många år, visar en undersökning från Göteborgs universitet som TT rapporterar om.

I undersökningen har personer mellan 65 och 71 år själva fått skatta sin hälsa, och de senaste åren har trenden varit nedåtgående. Men i år har kurvan vänt uppåt. Ett annat trendbrott är att de äldre nu är mer nöjda med sin ekonomi.

– Förra året jämförde man kanske sin ekonomiska situation eller hälsa med någon som har det bättre. I år jämför man med personer som har förlorat jobbet på grund av covid eller som ligger i respirator, säger Pär Bjälkebring som gjort undersökningen.

Igår 20:04
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Vårdpersonal på ett sjukhus i Moskva. Arkivbild.  Pavel Golovkin AP/TT
undefined

Amnesty: Över 3 000 arbetare i vården döda

Över 3 000 anställda inom vården har dött till följd av att ha smittats av coronaviruset. Det visar en kartläggning från Amnesty International, som samtidigt varnar för att mörkertalet kan vara högt, bland annat till följd av skillnader i rapporteringen av fall mellan länder.

USA toppar den mörka listan med totalt 507 dödsfall inom denna grupp. Därefter kommer Ryssland, Storbritannien och Brasilien.

Amnesty varnar också för att vårdpersonalen på många håll inte bara riskerar sin hälsa utan att många även har förföljts och straffats när de påtalat brister i virushanteringen.

4 tim
Virusprovtagning i Sydafrika. Themba Hadebe / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sydafrika inför utegångs- och alkoholförbud på nytt

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa meddelade på söndagen att landet på nytt inför nattligt utegångsförbud till följd av coronaviruset och att all försäljning av alkohol åter stoppas.

– När vi närmar oss toppen på smittspridningen är det viktigt att vi inte belastar vården med alkoholrelaterade skador, sa Ramaphosa i ett tv-tal

De senaste dagarna har antalet nya fall av smittan ökat kraftigt i landet, med runt 12 000 nya fall varje dag.

Igår 20:27
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt