Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Nationalekonom: Osynliga skattesläggan gör alla till förlorare

Att inte ens låg- och medelinkomsttagare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige är anmärkningsvärt, enligt nationalekonomen Anders Bergeskog som menar att det är möjligt på grund av statens osynliga skatteslägga. ”Det har varit en tydlig strategi från staten att dölja hur höga skatterna faktiskt är”, säger han till fPlus.

Sverige har idag ett av världens högsta skattetryck och när det kommer till marginalskatterna på löneinkomster ligger vi i topp. För de cirka 300 000 personer som betalar både statlig inkomstskatt och värnskatt försvinner 60 kronor av en intjänad hundralapp i skatt.

Över 50 procent i skatt för en vanlig arbetarfamilj

Men få känner till att skatterna även slår hårt mot de normala och lägre inkomstskikten. I boken, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner beskattas.

För att paret ska få ut en disponibel årslön på 420 500 kronor måste 481 000 kronor betalats in i skatt. Fördelningen blir följande: 160 900 kronor går till inkomstskatt. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 215 700 kronor, och konsumtions- och punktskatterna, som konsumeras i efterhand, landar på 105 100 kronor*.

Det är dock ytterst få människor som känner till hur mycket pengar av inkomsten som faktiskt går till skatt. När Svenskt Näringsliv genomförde en undersökning för några år sen svarade 75 procent av de tillfrågade att de trodde att skatterna på en vanlig lön är väsentligt lägre än femtio procent.

Dolda skatterna ett demokratiskt problem

Anledningen är de dolda skatterna som inte syns men som alla betalar. Här är arbetsgivaravgiften den största posten men även konsumtionsskatter som den nyligen tillkomna flygskatten och kemikalieskatten är exempel på dolda skatter.

Anders Bergeskog menar att det har varit en tydlig strategi från statens sida – att dölja skatter för att kunna upprätthålla de totala skattetrycket.

Anders Bergeskog, författare och nationalekonom

– Något är galet när ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner förra året betalade närmare en halv miljon i skatt på sitt arbete. Att inte ens en arbetare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige i dag är anmärkningsvärt, säger Anders Bergeskog.

– Jag tror att det är viktigt att synliggöra hur stort det faktiska skattetrycket är. Om folk förstod det så skulle man kanske vilja ha större kontroll på sina pengar och vad de pengarna går till. Det har medfört en brist på transparens när det gäller skatteuttaget som jag ser som en allvarlig brist i det demokratiska systemet, fortsätter han.

Han får medhåll av Christian Ekström, vd för Skattebetalarna.

– Det har från statens, och då kanske främst från de socialdemokratiska regeringarnas håll, funnits en ambition att göra skatter dolda. Genom många skattebaser och dolda skatter är det svårare att få en överblick över hur mycket man faktiskt betalar i skatt. Det gör det också svårare för människor att avgöra om det är värt det.

– När det gäller skatt på arbete så tror ju många att inkomstskatten – som för de flesta är cirka 30 procent – är den skatt man betalar. De flesta har inte en aning om att arbetsgivaravgiften också är en skatt på arbete vilket Skatteverket också fastslagit, fortsätter han.

Ingen regering verkar heller vilja ta tag i det höga skattetrycket, och det är synd menar Anders Bergeskog.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna Magnus Glans

– Det höga skattetrycket minskar tillväxten vilket betyder att vi avstår från välfärd. För om vi inte har ett ökande välstånd, så har vi heller inget att fördela, konstaterar han.

”Kontroll över produktionsresultaten”

Anders Bergeskogs bok visar också hur Sverige från 1880-talet och framåt utvecklades till en exceptionell tillväxtnation, samt hur skattetrycket från i början av 1930-talet successivt ökade till dagens höga nivå.

– Man måste förstå att välfärdsstaten aldrig var målet. Den blev ett medel för socialdemokraterna att steg för steg socialisera landet när man hade misslyckats med att förstatliga produktionsmedlen.

– Då tog man kontroll över produktionsresultaten i form av ständigt höjda skatter istället och på så sätt kunde man skapa en egen politiskt styrd sektor där närmare hälften av alla sysselsatta i Sverige arbetade i slutet av 1900-talet, konstaterar Anders Bergeskog.

* Fördelning mellan lön och skatter på arbete för ett hushåll med två heltidsarbetande med genomsnittliga arbetarlöner 2018 i kronor.

Fakta:

De kommunala inkomstskattesatserna höjdes
från 10 procent 1950, till 15 procent 1960 och till cirka 30 procent 1980.

1960 infördes arbetsgivaravgifter och allmän konsumtionsskatt
vilka betalades in av arbetsgivare respektive företag.

Arbetsgivaravgifternas storlek ökade från cirka 3,5 procent 1960 till 11,9 procent 1970 och 32,5 procent 1980. Den högsta nivån nåddes år 1990, med 39,0 procent.

Mervärdesskatten, momsen, infördes i Sverige 1969 då den ersatte den allmänna varuskatten

I samband med skattereformen 1991 breddades momsunderlaget, skattebasen, så att fler transaktioner blev momspliktiga.

I Sverige är standardnivån för momsen 25 procent. Utöver det finns två reducerade skattesatser på 12 respektive 6 procent.

2017 inbringade momsen över 400 miljarder kronor till statskassan. Detta motsvarar mer än en femtedel av den offentliga sektorns totala skatteintäkter.

I dag är skatternas andel av BNP cirka 44 procent.

Källor: Ekonomifakta, Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år, Wikipedia

Toppnyheter

Brexit-demonstranter. Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Tidsplanen handlade bara om britternas stolthet”

Storbritanniens premiärminister förlorade ännu en viktig omröstning i brittiska underhuset, den här gången om tidsplanen för brexitavtalets lagpaket. Även om Boris Johson säkerligen känner sig frustrerad så kan han inte vara särskilt överraskad, skriver Kate McCann på Sky News.

Nederlaget betyder att Johnson med stor sannolikhet inte kommer kunna hålla sitt löfte om att Storbritannien lämnar EU på torsdag nästa vecka. Huruvida det blir ett nyval, vilket han flaggat för, beror också på om oppositionspartiet Labour röstar för det.

Att brexit förmodligen skjuts upp till efter 31 oktober kommer inte få några tårar att trilla ner för kinderna på folk i EU-parlamentet, skriver Teresa Küchler på SvD. Brexit kommer bli av – tidsplanen var alltid en fråga om brittisk stolthet och ingen annans.

Brexitavtalet antogs ju faktiskt i dag, så nu blir det i alla fall ett utträde under ordnade former. ”Oktober, november, potejto, potato. På det stora hela betyder det ingenting”, skriver Küchler.

1 tim
Brittiska parlamentet. House of Commons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brittiska underhuset röstar nej – nyval kan vänta

Det brittiska underhuset gav grönt ljus för Boris Johnsons lagpaket om brexit i en första omröstning – men röstade nej till den föreslagna tidsplanen om hur brexitavtalet ska genomföras.

Storbritanniens premiärminister ville att underhuset skulle skynda igenom lagpaketet på bara tre dagar – vilket många ledamöter varit djupt skeptiska till, skriver DN.

Nyval kan nu vänta, eftersom Boris Johnson flaggat för det tidigare om hans brexitavtal inte skulle gå igenom.

Efter den andra omröstningen säger Boris Johnson att regeringen nu pausar lagstiftningen – och att landet ”på ett eller annat sätt” ska lämna EU med det avtal som underhuset röstade ja till i första omröstningen.

3 tim
Boris Johnson. House of Commons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johnson: ”Måste förbereda oss för en krasch ut ur EU”

Boris Johnsons lilla brexitseger, där brittiska underhuset röstade ja till hans lagpaket, blev ett stort nederlag när man sedan röstade nej till tidsplanen om att hinna få igenom den till deadline den 31 oktober, skriver Aftonbladet.

Nu flaggar Storbritanniens premiärminister för att man ännu inte vet huruvida EU kommer att vilja förlänga tidsfristen eller inte.

– Vi måste snabba på våra förberedelser för en krasch ut ur EU, säger han.

2 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Skog i Stockholm. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

”Klimatkompensera i svenska skogar i stället”

Klimatkompensation genom trädplanteringar i fattiga länder leder ofta till negativa effekter för lokalbefolkningen – ett bättre alternativ är planteringar i Sverige, skriver Chalmersforskaren Stefan Wirsenius på DN Debatt.

Han skriver att Sverige är ett av världens mest markrika länder per capita. Han föreslår att man under minst 50 år undantar en del av den skog som är tänkt att avverkas för virkesproduktionen och låter den växa och fungera som koldioxidsänka, samtidigt som markägarna ersätts för den uteblivna intäkten.

Genom att förlägga klimatkompensationen till Sverige så skulle också konsekvenserna av arbetet med att minska utsläppen bli tydligare, skriver han.

2 tim
Finansminister Magdalena Andersson/Klimatdemonstration i Malmö. TT
undefined

Budgetsatsningar inte nog för att nå klimatmålen

Satsningarna i regeringens budget för nästa år är långt ifrån tillräckliga för att nå de klimatpolitiska målen till 2045, visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.

Sedan 1996 har de svenska utsläppen minskat med 26 procent. Men de senaste åren har minskningen avtagit och nästan planat ut, när den i stället hade behövt bli större.

– Åren går och vi ser inte trendbrottet i utsläppen som vi skulle behöva, säger professor Björn-Ola Linnér som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet.

I dag är utsläppsminskningen ungefär en procent årligen, men enligt Klimatpolitiska rådet skulle den i stället behöva vara mellan 5 och 8 procent om det ska vara möjligt att nå målet, nollutsläpp 2045.

5 tim
Ett flygplan/arkivbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI-anställdas flygresor står för störst koldioxidutsläpp

Karolinska institutet är den myndighet i Sverige vars personals flygresor står för störst koldioxidutsläpp. Det enligt en genomgång av Naturvårdsverket, rapporterar SVT Nyheter. Under 2018 stod KI:s flyresor för utsläpp på 7 000 ton koldioxid – men institutet försöker vända på trenden.

– Under årets första nio månader har vi gjort närmare 20 procent färre inrikes flygresor, och vi har gjort 900 fler tågresor, säger Kjell-Ove Lindgren, resesamordnare på KI.

Idag 06:03
Läs mer om Klimatomställningen
Stridande i YPG-milisen. Ugur Can / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

YPG-milisen går med på krav – lämnar norra Syrien

Samtliga kurdiska stridande inom YPG-milisen har lämnat norra Syrien, rapporterar AFP. Det handlar om en 120 kilometer lång zon vid gränsen mot Turkiet som landets president Recep Tayyip Erdogan krävt att de ska lämna.

När den kurdiska milisen lämnat området kommer zonen att utökas till 450 kilometer.

På tisdagen meddelar Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin att deras respektive styrkor ska patrullera tillsammans vid turkiska gränsen.

4 tim
Erdogan och Putin. Sergei Chirikov / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Turkiet och Ryssland ska patrullera norra Syrien

Efter dagens möte mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands dito Vladimir Putin har man kommit överens om gemensamma patrulleringar i norra Syrien vid turkiska gränsen, rapporterar flera medier.

Beskedet kommer kort efter att kurdiska stridande i YPG-milisen meddelat att de gått med på Turkiets krav att lämna säkerhetszonen i området.

– Turkiska och ryska trupper kommer se till att de kurdiska styrkorna och terroristerna drar sig tillbaka från den 30-kilometer breda säkerhetszonen på den syriska sidan närmast turkiska gränsen, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

4 tim
Syriska kurder sitter vid vägkanten nära gränsen mot Irak. Muhammad Hamed / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kurder fast vid gräns mot Irak: ”Vår framtid är borta”

Minst 160 000 syriska kurder har flytt sina hem sedan Turkiet inledde sin offensiv mot norra Syrien förra veckan, skriver Reuters. 5 000 av dessa har tagit sig över gränsen till Irak och många av dem har fått betala smugglare motsvarande 15 000 kronor för att lyckas.

Men de kurdiska flyktingar som inte har råd med det har fastnat vid gränsen vid gränskontrollen i Semalka. Endast skadade tillåts passera gränsen, så många av de som flytt kommer sova under bar himmel – i väntan på att kunna ta sig till Irak.

– Jag har ingen aning om vart vi ska. Vår framtid är borta, säger 24-åriga Zainab Rassul, som flytt tillsammans med sin mamma.

Igår 20:07
Läs mer om Kriget i Syrien
Vita huset. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Anonym medarbetare ger ut bok om Vita huset

Den högt uppsatta medarbetare i Vita huset som förra året skrev en anonym krönika om hur hen och många andra medarbetare arbetar hårt för att stoppa delar av Trumps politik ska ge ut en bok nästa månad, skriver New York Times. Boken heter ”A Warning” och beskrivs som en ”explosiv” redogörelse bakom kulisserna på Vita huset som tar vid där krönikan slutade.

Författaren kommer fortsätta vara anonym och hens representant Matt Latimer säger att majoriteten av pengarna från bokförsäljningen kommer doneras till organisationer som jobbar för pressfrihet.

40 min
William Taylor på väg till kongressförhöret. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nyckelvittne: Utredning var krav för bistånd till Ukraina

Donald Trumps administration krävde att Ukraina officiellt skulle meddela att Joe Biden skulle utredas, för att landet skulle få ta del av amerikanskt militärt bistånd. Det uppger ett av nyckelvittnena i den pågående riksrättsutredningen mot Donald Trump, tillförordnad Ukraina-ambassadör Bill Taylor, rapporterar amerikanska medier.

När Taylor i dag frågades ut av kongressen sa han att USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland gjort klart att ”allt var helt beroende av ett sådant uttalande”.

Donald Trump har hela tiden hävdat att det inte har funnits något samband mellan hans förfrågan om en utredning och det pausade militära biståndet.

Taylor frågades ut bakom stängda dörrar, men CNN och New York Times har läst hans inledningsanförande.

25 min
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Mitch McConnell. Timothy D. Easley / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Republikansk senator: ”Det var ett olyckligt ordval”

Mitch McConnell, den republikanske majoritetsledaren i senaten, säger att Donald Trumps uttalande om att riksrättsprocessen mot honom är att likna vid ”en lynchning” är ”ett olyckligt ordval” från presidentens sida, skriver AFP.

– Med tanke på vårt lands historia skulle jag inte vilja jämföra det här med en lynchning, säger McConnell – samtidigt som han ger Trump rätt i kritisera processen som ett maktmissbruk av Demokraterna i representanthuset.

– Ett bättre sätt att uttrycka det vore att kalla det en icke rättvis process, säger han.

2 tim
Donald Trump. Pablo Martinez Monsivais / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: Riksrättsprocessen är som en lynchning

Den pågående riksrättsprocessen mot Donald Trump är att likna vid en lynchning. Det skriver USA:s president på Twitter – och avslutar tweeten triumfatoriskt med: ”Vi kommer att vinna!”

Trumps uttalande har fått kritik från flera håll. Enligt människorättsadvokaten Kristen Clarke lynchades 4 743 människor i USA mellan 1882 och 1968 – varav 3 446 var afroamerikaner.

– Lychningarna var brott mot mänskligheten och en hemsk del av vår nations historia av rasvåld, säger hon.

6 tim
Tre av favoriterna: Bernie Sanders, Joe Biden och Elizabeth Warren. John Minchillo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tvivel inom Demokraterna: Är någon kandidat bra nog?

Tolv demokratiska kandidater vill ta över presidentposten – men är någon av dem verkligen bra nog? Det frågar sig nu flera tunga demokratiska donatorer, rapporterar New York Times.

När donatorerna samlades för en middag handlade diskussionen först om vem som är starkast i startfältet, men övergick snart till att handla om vem som är starkast utanför fältet, skriver tidningen. Kunde kanske Hillary Clinton, Michael Bloomberg eller Michelle Obama tänka sig att ställa upp?

Tidningen skriver att tvivlet inom partiet nästan alltid uppstår vid den här tiden inför ett val, men att den starka viljan att besegra Donald Trump gör att oron är ännu starkare den här gången.

– Jag kan se det, jag kan känna det, jag kan höra det, säger den tidigare New Orleans-borgmästaren Mitch Landrieu om oron inom partiet.

Idag 12:59
Läs mer om Amerikanska valet 2020