TT
Företagarhjältarna under coronakrisen

Myndighetskaos stoppar företagens krishjälp

Mitt i krisen kliver många företag och privatpersoner fram och erbjuder hjälp. Men nu larmas det inifrån flera svenska myndigheter om att hjälpen fastnar längs vägen och försvinner in i ett svart hål. ”Det kommer inget från MSB när det handlar om vården”, säger Socialstyrelsens inköpschef till fPlus.

Många privatpersoner, organisationer och företag bidrar i coronakrisen på olika sätt, det kan handla om allt ifrån omställningar i produktion till material- och resursdonationer av olika slag.

Flera som vill bidra stöter dock på motstånd från myndigheter som ska hjälpa till att matcha behov och resurser. Dagens Nyheter har uppmärksammat företag som inte får hjälp att nå fram med de resurser de sitter på för att samordningssystemet hos MSB inte fungerar som det ska. Även en tjänsteman på samma myndighet varnar för att myndigheten blivit en ”bromskloss”.

MSB slår ifrån sig

I ett mejlsvar till fPlus bemöter MSB kritiken kring att matchningen inte fungerar och pekar på att man under den senaste tiden förmedlat ”hundratals” kontakter.

– MSB har ett upparbetat samarbete med nyckelaktörer för att identifiera och lösa ut resurssamordningsbehov. I de fall sjukvården inte kan använda erbjudna resurser kommer MSB specifikt att följa upp det för att se om de kan användas för andra områden, uppger MSB:s presskontakt i ett mejlsvar.

– De senaste veckorna har MSB tagit emot och förmedlat hundratals kontakter, bland annat till Socialstyrelsen som ansvarar för att förmedla resurser till vården.

Inget andra myndigheter känner igen

Men när fPlus tar kontakt med andra myndigheter verkar samordningen med MSB långt ifrån tydlig.

– Det kommer inget från MSB när det handlar om vården, säger Socialstyrelsens inköpschef Erik Magnusson.

MSB menar att alla erbjudanden som de får in, även det som inte rör sjukvård, finns tillgängligt i ett digitalt krisberedskapssystem.

– Resurserbjudanden som inte specifikt riktar sig till sjukvården läggs tillgängliga för många aktörer, såsom länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter i det webbaserade informationssystemet för krisberedskap – WIS.

Inte heller detta känner Socialstyrelsen igen.

– WIS hanteras inom ramen för arbetet med covid-19 endast som arena för minnesanteckningar från samverkanskonferenser med regionerna, säger Erik Magnusson.

Länsstyrelsen i Stockholm säger samma sak.

Kerstin Hägg vid Länsstyrelsen menar att WIS är ett brett system där olika myndigheter och aktörer kan dela information med varandra och skapa lägesbilder. Men när det kommer till resurserbjudanden används det inte i dagsläget för att matcha resurser och behov.

– Det är en funktion som man utvecklade med erfarenheter från skogsbränderna 2018, det är oklart hur långt man kommit med systemet.

Mäklandet av resurser i Stockholms län sköts istället till stor del via Region Stockholms kommandocentral.

– Vi använder i alla fall inte WIS på det sättet i Stockholms län, säger Kerstin Hägg och pekar på att man arbetar genom ordinarie samverkansstrukturer för att ta del av resurserbjudanden.

Blottas brister i svenska beredskapen

Kritiken kring den svenska beredskapens brister handlar dock inte bara om enskilda myndigheters arbete. Under de senaste månaderna har den svenska beredskapen satts under lupp och prövats av den nya situationen med smittspridningen av corona. Brist på skyddsutrustning har varit en central fråga sedan utbrottets början. Samtidigt är svenskarnas förtroende för Sveriges och myndigheternas agerande högt.

Lotta Gröning, journalist och historiker, är kritisk till de brister i den svenska beredskapen som blottas.

– Vi nedmonterade hela totalförsvaret, vi har ingen egen matproduktion och hela Sveriges strategi går ut på att vi inte har någonting.

Samtidigt, menar Gröning, bör kritiken mot just MSB nyanseras.

– MSB fungerar bättre idag, Eliasson har lyft verksamheten.

Men trots att myndigheten är på väg att hitta sin roll, ”måste det upp ett totalförsvar”, säger hon.

”Förväntas hålla med makten annars är vi förrädare”

Gröning menar att det även är problematiskt att det har blivit allt ovanligare med granskning av makten. Under en kris, som den pågående, är det mer regel än undantag att media tar på sig en annan mer samlande roll.  Hon ser likheter med andra företeelser.

– Vi har sett det när det gäller klimatet, Metoo och Sverigedemokraterna. Vi förväntas hålla med makten annars är vi förrädare.

Samtidigt har Sverige haft sin beskärda andel av större kriser. Gröning exemplifierar med Estonia och tsunamikatastrofen.

– Sverige har haft otroligt många kriser, men ingen får någonsin ta ansvar. Vi skulle behöva nya partier i det här landet.

Toppnyheter

Johanna Sandwall. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Socialstyrelsen: Mer grönt än rött i vår lägesbild

Trenden med minskat antal avlidna i covid-19 per dygn fortsätter, skriver TT. Dessutom ser elva av Sveriges 21 regioner en förbättring på kort sikt och nio av dem på längre sikt.

– Det är första gången vi har mer grönt än rött i vår lägesbild på kort sikt. Det står ju för någonting i alla fall, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen innebär kort sikt 48–72 timmar, och lång sikt 10–15 dagar.

4 tim
Stefan Löfven. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M KU-anmäler Löfven: ”Felaktigt om testning”

Moderaterna KU-anmäler statsminister Stefan Löfven för att ha misslett allmänheten i en intervju i Sveriges Radio, rapporterar Aftonbladet.

I intervjun sa Löfven att det är regionerna som ansvarar för testningen av alla de fyra prioritetsgrupperna, något som M anser vara missledande.

“Statsminister Stefan Löfven (S) har i uttalanden till media misslett åhörarna till en felaktig uppfattning avseende testning för covid-19”, skriver Edward Riedl, riksdagsledamot för M, i anmälan.

Idag 12:40
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer