Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagsklimatet i Sverige

Myndigheten blåste småföretagaren på 700 000

Naturvårdsverkets olagliga förbud kostade företagaren Evald Hellgren nära 700 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter. Trots det förvägras han skadestånd för misstaget. ”Varför ska jag lida för att en statstjänsteman inte kan göra sitt jobb”, säger han.

Företagaren Evald Hellgren har i snart sju år drivit flera processer mot staten för att hävda sin rätt som företagare. Allt började 2007, då Naturvårdsverket gav Hellgren tillstånd att sälja uppfinningen Sinkabirum, Sveriges första vildsvinsfälla. En uppfinning som var extremt efterfrågad då vildsvinsstammen växte explosionsartat i Sverige och orsakade allt större skada i trafiken och på jordbruksgrödor.

Affärerna blomstrade. Mellan 2007 och 2012 levererade Hellgren nära 1 000 exemplar till ett försäljningsvärde om drygt 4,3 miljoner kronor. Men året därpå beslutade Naturvårdsverket – samma myndighet som några år tidigare hade godkänt användandet av Sinkabirum – att dra in tillståndet för den populära vildsvinsfällan.

Beslutet blev ett ekonomiskt dråpslag för verksamheten, förklarar Hellgren för fPlus.

– Jag hade gjort en väldigt bra affär av de här fällorna. De var den viktigaste inkomstkällan i mitt företag. Jag förlorade 700 000 kronor i utebliven försäljning på det här debaclet, säger han.

Offer för sin egen framgång

Det var faktiskt Sinkabirums egen framgång som kom att bli statskottet till Naturvårdsverkets återkallelse. Detta eftersom Sinkabirums starka efterfrågan inspirerade andra konstruktörer att bygga egna vildsvinsfällor och i myndighetens ögon krävde det växande utbudet ett övergripande kvalitetstest. Sinkabirum, som dock redan var godkänd, fick återigen grönt ljus förutsatt att några mindre justeringar gjordes, enligt ett utlåtande från Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Och eftersom Evald Hellgren ville göra rätt för sig ansökte han omedelbart om att få genomföra de rekommenderande förändringarna hos Naturvårdsverket. Men då hade myndigheten bytt fot.

– Då tog man i stället beslutet att återkalla Sinkabirums typgodkännande. Detta trots att lagen säger att beslut inte kan återkallas såvida det inte föreligger mycket starka skäl, berättar han.

Turen vände när Kammarrätten i Stockholm valde att gå på Hellgrens linje. Rätten konstaterade att Naturvårdsverket överhuvudtaget inte ”haft fog för sitt beslut” och upphävde beslutet, två år efter att det fattats.

– Det var en oerhörd framgång. Jag tror att Naturvårdsverket själva verkar ha förstått att de inte hade underlag för sitt agerande eftersom de inte brydde som om att överklaga detta till Högsta förvaltningsdomstolen, säger Hellgren.

Ointresserad av en lösning

Han tror att många av de här turerna hade kunnat undvikas om Naturvårdsverkets hade varit mer tillmötesgående.

– Jag erbjöd alternativa lösningar till de problem som uppstod. Men de stoppade alla försök till det och valde i stället att ta en krångligare väg. Jag tror inte att de var intresserade av en lösning. Det hade blivit en prestigesak att fällan skulle förbjudas, säger han.

Numera är återkallandet upphävt och Sinkabirum är tillbaka på marknaden. Men faktumet att Hellgren har förlorat nära två år av utebliven försäljning för ett numera medgett misstag från staten, kräver upprättelse, anser han.

– Jag tycker att det är tråkigt att myndigheter kan hålla på som de gör. Varför ska jag förlora så mycket pengar bara för att en statstjänsteman inte kan göra sitt jobb? Om staten har slarvat borde den stå för skadan. De är också skyldiga att hålla koll på lagar och regler. Men det verkar som att Naturvårdsverket tog en chansning utan att förvänta sig att jag skulle överklaga beslutet.

Malin Hollberg Malm, jurist på Naturvårdsverket, kan till viss del förstå att företagare känner sig maktlösa när de vinner en process men ändå får stå för kostnaden.

– Utifrån gällande regler är det en risk som en företagare kan komma att ställas inför när ett ärende behöver hanteras av domstol, säger hon.

Nu har Evald Hellgren med Centrum för rättvisas hjälp stämt staten vid Stockholms tingsrätt för att få ersättning för sin skada.

– Fallet handlar om att företagare måste kunna lita på myndigheternas besked och att staten måste ta ansvar för skada när det blir fel. I det här fallet anser staten att det är Evald Hellgren som ska stå för notan för statens felaktiga beslut. Det anser vi är orimligt och det är därför vi driver det här fallet – både för Evalds skull och för att slå vakt om rättssäkerheten för Sveriges småföretagare, säger Fredrik Bergman, jurist och chef för Centrum för rättvisa.

Fler fall om företagarnas kamp mot myndigheterna

Tiptapp mot Stockholms stad

Stockholms stad beslutade under hösten 2018 att förbjuda den populära tjänsten Tiptapp, eftersom kommunen anser att enskilda inte får transportera varandras grovavfall. Tiptapp tvingas anlita jurister för att tillvarata sin rätt mot kommunen, men har inte möjlighet att få ersättning för sina rättegångskostnader.

Henrik Gustavsson mot Byggnads

För tolv år sedan drevs Henrik Gustavssons företag i konkurs på grund av fackförbundet Byggnads blockad. Trots att Svea hovrätt har kommit fram till att Byggnads stridsåtgärder var olagliga har Henrik Gustavsson inte rätt till skadestånd enligt domstolen. I stället ska han betala förbundets rättegångskostnader på närmare tre miljoner kronor. Henrik Gustavsson har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen.

Kezban mot staten

Jordbruksverket tvingade livsmedelshandlaren Brian Cicek i Göteborg att betala en miljösanktionsavgift (en sorts bot) på 5 000 kr utan stöd i lag. Efter att hans överklagande avslagits av miljödomstolen stämde han staten och fick till slut rätt i Högsta domstolen, men fick ändå stå för sina egna rättegångskostnader.

Alexandra Olsen mot Halmstads kommun

Halmstads miljö- och hälsoskyddsinspektörer tog betalt för samma tillsynsarbete flera gånger vid inspektion av frisörsalonger. Frisören Alexandra Olsen med kollegor överklagade kommunens avgiftsbeslut till länsstyrelsen och fick rätt. Kommunen överklagade sedan till mark- och miljödomstolen som slutligen bestämde tillsynsavgiften till hälften av det kommunen hade begärt. Frisörerna hade inte möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader.

Elias Melki mot Skatteverket

För femton år sedan utsattes Elias Melkis städbolag Melki Städ för ett intensivt skatteoffensiv lett av både Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. För att rentvå sitt namn anlitade Melki dyr professionell skattejuridisk hjälp till ett värde av tre miljoner kronor. På så vis lyckades företaget styra undan en konkurs, men företaget tog ändå stora ekonomiska skador. Slutligen friade tingsrätten företaget från alla brottsmisstankar och Ekobrottsmyndigheten tvingades medge att anklagelserna mot Melki saknade substans. ”Det vore anständigt om Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten bad om ursäkt för sina övergrepp mot mig och mitt företag”, säger han på en debattartikel i Expressen.

Ewa Orlander mot Skatteverket

2008 vägrade Skatteverket att återbetala en summa som revisionsföretagaren Ewa Orlander råkat betala till fel skattekonto. För att täcka upp skulden fick hon motvillig ta ett lån. Men hon kräde upprättelse och kompensation och tog fallet till domstol. Efter flera år i rätten beslutade Högsta domstolen att gå på Orlanders linje och Skatteverket tvingades betala tillbaka pengarna och dessutom stå för hennes advokatkostnader.

Källa: Centrum för rättvisa, Rättvis skatteprocess

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer