Myndighet tvingade Bengt-Olof rea ut sin mark – ”Diktaturfasoner”
Bengt-Olof Skattberg tvingades sälja sin mark till Trafikverket för 25 kronor kvadratmetern trots att han hade erbjudanden om att sälja marken för mer än fem gånger så mycket. Och han är inte den enda som drabbats. “Det är rena rama diktaturfasoner”, säger han till fPlus.
Bengt-Olof Skattberg utanför Varberg var i kontakt med ett byggföretag för att sälja sin åkermark, och nya bostäder stod på agendan. Men det blev ingen affär, för marken var flaggad som riksintresse och kunde därmed inte bebyggas. Bengt-Olof Skattberg fick tacka nej till erbjudandet om 127 kronor kvadratmetern. Istället tvingades han nyligen sälja sin mark till Trafikverket för 25 kronor kvadratmetern, eftersom det beslutats att den nya utbyggnaden av Västkustbanan ska gå precis där. Därför hade Bengt-Olof Skattberg inget annat val än att sälja sin mark, enligt expropriationslagen.
Marknadspriset fem gånger så högt
Bengt-Olof Skattberg berättade för Trafikverket att han hade blivit erbjuden fem gånger så mycket av byggföretaget, men det spelade ingen roll. När Trafikverket exproprierar mark så fastställs ersättningen baserat på det användningsområde som råder där och då, vilket i detta fallet var jordbruksmark.
– Jag hade accepterat priset om det var en annan jordbrukare som skulle köpa marken, men att inte få samma pris som byggföretaget erbjöd är ett skämt. Det ska ju vara marknadspris, och det låg på fem gånger så mycket. Jag är oerhört missnöjd, säger han.
Inte ensam om att drabbas
Det finns möjlighet att överklaga den här typen av beslut, men det vågar Bengt-Olof Skattberg inte göra. Som enskild företagare känner han att han inte har något att sätta upp mot Trafikverket. Han är inte ensam om att känna på det här sättet. Flera markägare har drabbats av samma sak.
– Trafikverket har en makt som jag inte har, och jag vågar inte satsa de pengarna i domstol. Det hade kunnat leda till en förlust på hundratusentals kronor.
Bengt-Olof Skattbergs mark har nu kapats itu, och järnvägen kommer att gå rakt igenom den. Åkermarken som ligger i anslutning till järnvägsbygget kommer Trafikverket att använda under de 72 månader som bygget förväntas att ta. Det innebär att man kan lägga upp massa och material till bygget där under tiden.
– Jag kan alltså inte heller bruka den mark jag har kvar, utan tvingas avstå från det under dessa åren, säger Bengt Skattberg.
Trafikverket: Tråkigt att han känner sig missnöjd
Men Pia Larsson, markförhandlare på Trafikverket, hävdar att Bengt-Olof Skattberg har fått en korrekt ersättning.
– Det är ju jättetråkigt att han känner sig missnöjd, men han har skrivit på kontraktet frivilligt och då är vår uppfattning att han var nöjd. Han har fått ersättning för jämförbar mark, vilket är jordbruksmark i detta fallet.
Att Bengt-Olof kände sig tvingad att skriva på och att han var i underläge mot myndigheten stämmer inte, anser hon.
– Nej, han tvingades inte skriva på något. Det som är tvingande är att man blir av med marken, men det är frågan om ersättning man kan bråka om. Trafikverket kan inte behandla folk på olika sätt, utan följer den praxis som finns.
”Diktaturfasoner”
Bengt-Olof Skattberg skräder inte orden när det kommer till hur han känner sig behandlad, och hur han ser på utvecklingen av äganderätten i Sverige.
– Jag kommer aldrig att acceptera detta och jag kan inte nog uttrycka hur besviken jag är. Det är diktaturfasoner, inget annat. Vad har jag, som enskild individ, att sätta upp mot Trafikverket? Det är klart att det inte går att överklaga, det är för stora summor jag riskerar på egen hand. Äganderätten i Sverige är utom räddning, grundlagen gäller tydligen inte längre.
Skyddet för äganderätten är en punkt i Januariavtalet, och det finns nu en utredning om äganderätten som har tillkommit som en del av det folkliga missnöjet i frågan, menar bland andra riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) i ett inlägg på sin Facebook-sida. Nu sätter Bengt Skattberg, flera skogsägare och andra som har hamnat i kläm sitt hopp till vad utredningen kommer fram till. Förhoppningen är att skyddet för äganderätten stärks, betonar Skattberg.