Roland Magnusson / Mostphotos
Företagandet i historien

Momsen fyller femtio – en rest från andra världskriget

Det började som en skatt för att finansiera försvaret vid ett eventuellt angrepp under andra världskriget. Skatten bytte sedan skepnad och blev till moms för 50 år sedan då Gunnar Sträng var finansminister. I dag har Sveriges moms en av världens högsta momsskattesatser.

Mervärdesskatten, eller momsen som vi i dagligt tal kallar den, är en statlig skatt på konsumtion. Det är du och jag som konsumenter som ska bära kostnaden för momsen.

Det är företag och andra aktörer som redovisar och betalar in momsen till staten. Företagen ska låta momsen passera genom sin verksamhet genom att betala in momsen på mervärdet i varje led.

Avskaffades – och återinfördes

Den allmänna varuskatten (omsen) infördes redan i början av andra världskriget för att finansiera statens höga kostnader för försvaret. Omsen avskaffades vid krigets slut men återinfördes 1960 som en konsekvens av en underbalanserad statsbudget.

Övergång till moms var en trend inom EG-länderna (numera EU) som införde moms 1967 och Sverige hängde på denna trend.

Momsen ersatte omsen 1969 när Gunnar Sträng var finansminister. Momsen innebär en beskattning av mervärdet i varje led till skillnad mot omsen som var en skatt i sista ledet mot konsumenten. Övergång till moms var en trend inom EG-länderna (numera EU) som införde moms 1967 och Sverige hängde på denna trend.

Gunnar Sträng var finansminister då den nuvarande mervärdesskatten skapades.  Gunnar Lantz / TT NYHETSBYRÅN

År 1969 var den svenska skattesatsen cirka 11 procent, till skillnad mot dagens 25 procent som är en av världens högsta momsskattesatser. Det finns även lägre moms som undantagsvis tillämpas på vissa varor och tjänster, exempelvis beskattas tidningar, böcker och persontransporter med 6 procent och livsmedel, restaurang- och hotelltjänster med 12 procent.

OECD pekar på en tydlig skattetrend med allt fler länder som inför ett momssystem. I slutet av 1960-talet hade färre än tio länder ett momssystem, i dag är det fler än 160 länder som har det. OECD anger att moms allmänt ses som en skatt med förhållandevis små tillväxthämmande effekter.

Regelverket påverkar företagen

Momsens andel av de svenska skatteintäkterna ökar år för år och i dag uppgår andelen till över 20 procent. Även om momsintäkterna vida överstiger intäkterna från exempelvis bolagsskatten, är den svenska momsdebatten mycket begränsad. Internationellt sett ser vi hur länder konkurrerar med sänkt bolagsskatt och samtidigt kompenseras detta med höjd moms.

Momsen uppfattas ofta som obegripligt svår och toppar i regelbörda.

Den svenska momsen har dock genomgått omfattande förändringar. Skattereformen 1991 innebar att fler transaktioner blev beskattade och genomgick en så kallad basbreddning. Vid EU-inträdet 1995 anpassades svensk lag till EU:s mervärdesskattedirektiv.

Momsen uppfattas ofta som obegripligt svår och toppar i regelbörda. Till skillnad från många andra skatter måste momsen hanteras korrekt för varje transaktion, varje dag och i varje faktura. Detta regelverk påverkar inte bara företagen utan även Skatteverket, domstolar och konsumenter.

Oscar Brissle, Anna Sandberg Nilsson
Texten är tidigare publicerad i Centrum För Näringslivshistorias tidskrift Företagshistoria.

Fakta

Den här artikeln kommer från Centrum För Näringslivshistoria, som hjälper företag att spara sitt historiska material och göra det lätt åtkomligt. Många av berättelserna, som den här artikeln, hittar du även i tidningen Företagshistoria, som kommer fyra gånger om året, och på ämnessajten bizstories.se.

Toppnyheter

Studenter skriver examensprov i Hongkong. Jerome Favre / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolor stänger på nytt i Hongkong efter fler virusfall

Hongkong har på fredagen beslutat att alla skolor återigen ska stängas efter att fler fall av smittade i coronaviruset har rapporterats, skriver Reuters. På torsdagen registrerades 34 lokala fall av smittan, vilket är det högsta antalet på tre månader.

Från och med måndag kommer skollokalerna bommas igen och undervisningen ska i stället ske online.

Många skolor har redan haft stängt sedan februari på grund av coronapandemin.

3 tim
Arkivbilder, bröstoperationer. TT
undefined

Plastikkliniker ser rusning i coronapandemins spår

Plastikkliniker runt om i världen rapporterar en ökning av antalet skönhetsbehandlingar, rapporterar BBC.

Orsaken tros vara att personer som genomgår operationer under pandemin kan passa på att dölja ingreppen bakom ansiktsmasker – eller stanna hemma – utan att det uppfattas som märkligt.

Aaron Hernandez i Los Angeles har gjort en fillerbehandling.

– Att fixa läpparna är inte något som alla män gör, en del tycker att det är avvikande. Därför stannade jag hemma och återhämtade mig, och när jag går ut igen kommer ingen se vad jag gjort, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Stefan Ingves. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stefan Ingves: ”För tidigt att blåsa faran över”

Riksbankschefen Stefan Ingves sa vid det senaste penningpolitiska mötet den 30 juni att åtgärderna för att stabilisera marknaderna har varit effektiva men det är för tidigt att blåsa faran över.

– Även om vi nu vet mer om de kortsiktiga effekterna av pandemin och att konturer av en stabilisering kan ses, är det för tidigt att blåsa faran över, sa Ingves enligt protokollet från mötet.

Stefan Ingves anser att det är viktigt att Riksbanken fortsätter hålla räntor nere och stödja kreditgivningen.

2 tim
Illustrationsbilder från äldrebeonden.  TT
undefined

Språkbristers påverkan på covidvården inte utredda

Trots att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i flera år pekat ut bristande kunskaper i svenska språket som en riskfaktor för äldrevården så har man ännu inte utrett dess eventuella påverkan under coronavåren, rapporterar TT.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning. Vi har sett sådana problem i andra typer av tillsyner tidigare, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo.

I tillsynen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om kommunikationssvårigheter. Bland annat har det varit svårt att få ut information till nya medarbetare på grund av språkförbistringar.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Anna Lindstedt.  Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Ex-ambassadören Lindstedt frias – hade behörighet att förhandla med Kina

Den tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt frias från anklagelser om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. Det meddelar Stockholms tingsrätt.

Enligt Stockholms tingsrätt har åklagaren inte bevisat att hon har förhandlat i en diplomatisk angelägenhet med någon som företrädde kinesiska statens intressen. Rätten anser dock att Anna Lindstedt hade varit behörig att göra det i egenskap av ambassadör i Kina.

– Den åtalade ambassadören har haft rätt att förhandla med Kina, hon har varit ett behörigt ombud, säger rådmannen Anna Flodin på en pressträff.

Åtalet kretsade kring ett möte mellan Lindstedt, två kinesiska företagare och den fängslade förläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui.

2 tim
Angela Gui.  Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Angela Gui om domen: ”Skadan är redan skedd”

Att den tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt frias av tingsrätten förändrar ingenting i fallet med den fängslade förläggaren Gui Minhai. Det säger hans dotter Angela Gui i en intervju med Expressen.

– Skadan har redan skett. Det ändrar ingenting för mig eller min pappa eftersom det är staten som är målsägare, säger hon.

Angela Gui var åklagarens huvudvittne i förhandlingen. Hon menar att mötet mellan henne, Lindstedt och två kinesiska företagare var en påverkansoperation i syfte att tysta hennes kritik.

36 min
Tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt i Stockholms tingsrätt. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hotellmöte om Gui Minhai i fokus för ambassadörfallet

Anklagelserna mot tidigare Kinaambassadören Anna Lindstedt kretsar kring ett möte på hotell Sheraton i Stockholm i januari 2019. Mötet arrangerades av Lindstedt och medverkade gjorde två företagare verksamma i Kina, samt den fängslade förläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui. Under mötet säger sig Angela Gui ha blivit pressad att sluta kritisera Kina.

Lindstedts försvar hävdar att inget brott ägt rum och att UD, trots att det inte krävdes, hade informerats.

På fredagen kom beskedet att Lindstedt frias.

5 tim
Läs mer om Fallet Gui Minhai
John Thys / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

”Ge inte EU beskattningsrätt”

EU:s krispaket för att lindra coronapandemins ekonomiska effekter innehåller flera förslag som kan förändra unionen i grunden. Bland annat beskattningsmöjligheter vars intäkter ska gå direkt till EU, skriver Nils Karlsson i en essä på Timbro.

Beskattningsrätten skulle kunna ge EU inflytande över en rad områden som länderna själva har bestämmanderätt. Allt beror på hur förslagen utformas, exempelvis skulle en koldioxidskatt kunna utformas så att EU sätter en miniminivå, eller att intäkterna från skatten går till medlemsländerna som i stället fortsätter finansiera EU genom EU-avgiften. Så undviks en stor maktförskjutning, men det skulle inte nöja de aktörer som strävar efter ett federalt Europa.

”För dem är en koldioxidskatt på EU-nivå inte bara ett sätt att motverka global uppvärmning utan också ett sätt att uppfylla sin vision om ”Europas förenta stater” – ett rent federalt EU”, skriver Nils Karlsson.

1 tim
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.  Yves Herman / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Coronastöd splittrar EU – Sverige i ”frugala fyran”

Det gigantiska stödpaketet för att hjälpa EU-länderna på fötter efter coronakrisen splittrar medlemsländerna.

Det senaste kompromissförslaget bygger på en något minskad EU-budget, men fortsatta mångmiljardbidrag i coronastöd.

Sverige står för en stram linje i förhandlingarna och ingår i den så kallade ”frugala fyran” tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike. Huvudlinjen är en nedtonad budget där de drabbade länderna får lån snarare än bidrag. En annan grupp bestående av bland andra Frankrike, Spanien, Italien vill i stället se ett omfattande stöd till de länder som drabbats värst av pandemin.

2 tim
Charles Michel, Angela Merkel, Ursula von der Leyen and David Sassoli. Stephanie Lecocq / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Sverige bör inte sätta sig i EU:s frysbox”

Nästa vecka tas beslutet om EU:s krisfond. Sverige riskerar att isoleras om vi försöker bromsa när resten av EU vill öka farten, skriver Gustaf Reinfeldt i en ledare i Di.

EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 och 18 juli för att gemensamt fatta beslut om både EU:s långtidsbudget och om EU-kommissionens förslag till ekonomiskt återhämtningspaket som svar på coronakrisen.

”Det brinner i knutarna och en överenskommelse måste ske snarast därför att flera EU-länder är i skriande behöv av stöd och hjälp. Sverige riskerar att isoleras och sättas i frysboxen när vi alltid envist försöker sätta hälarna i marken och bromsa ned när resten av EU vill öka takten och köra på i unionssamarbetet”, skriver Gustaf Reinfeldt i Di.

Igår 19:12
Läs mer om EU:s framtid

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer