TT
Hoten mot Januariavtalet

Möller: Då spricker Januariavtalet – här är orsaken

Stefan Löfven och S lyckades klamra sig fast vid makten efter valet. Men till vilket pris? Enligt statsvetarprofessorn Tommy Möller kan S snart befinna sig i en omöjlig situation.

Polariserad och utdragen. Det är ord som kan beskriva den valrörelse som ledde Sverige till det mest osäkra valresultatet i mannaminne under hösten 2018. Frågor som traditionellt sett har präglat svensk valdebatt tog inte speciellt stor plats, utan hade bytts ut mot nya frågor.

– De mer traditionella höger- och vänsterfrågorna som vi oftast ser, såg vi inte så mycket av. Istället blev det en helt annan konfliktlinje, där migrationspolitiken etablerade sig som en av de viktigaste frågorna, säger Tommy Möller.

Att migrationsfrågan sattes så högt på agendan, är inte så förvånande, eftersom det är en fråga som håller en väldigt hög densitet, menar Tommy Möller. Den spänner över flera fält och går in i frågor som kriminalpolitiken, välfärden, ekonomin och kulturen.

Den stora osäkerheten kring regeringsfrågan bidrog också till ett uppskruvat tonläge, säger Tommy Möller.

– Alliansen kunde inte, eller ville inte, redovisa om det fanns en plan B i fallet att man inte fick egen majoritet. Utgången av valet visade med all tydlighet att en sådan plan inte fanns.

”Nu ser vi ett nytt politiskt landskap”

Efter en lång och utdragen process röstades Stefan Löfven fram som statsminister, 18 veckor efter valet. Det hade varit omöjligt fram tills dess att januariavtalet, även kallat fyrpartiuppgörelsen, kommit på plats, då Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) kunde bilda regering med stöd från Centerpartiet (C) och Liberalerna (L).

– Dagens politik präglas av denna utdragna regeringsprocess och senare av januariavtalet. Nu ser vi ett nytt politiskt landskap, där C och L är stödpartier, men även sitter i opposition. I detta försöker partierna hitta sina nya roller, menar Tommy Möller.

I Nyamko Sabuni har Liberalerna en ny partiledare som inte är speciellt förtjust i Januariavtalet som hennes föregångare Jan Björklund inledde, men hon säger att hon tänker hålla sin del i det. Åtminstone så länge Stefan Löfven håller sin del. För trots missnöjet som både C och L har vädrat om regeringen, så har båda partier fått igenom delar av sin politik som hade varit svårt utan avtalet, menar Tommy Möller.

– L har svårt att landa i det nya och kämpar mot en svag opinion, trots ny ledning. C, som fått igenom delar av sin politik, har ett stort stöd. Det beror också på att C driver en politik som har väldigt starkt väljarstöd, vilket man har koll på genom kontinuerliga opinionsundersökningar.

Januariavtalet begränsar

Även för Socialdemokraterna innebär valets utgång nya tider. Man vann regeringsmakten, men utan riksdagsmajoritet. Januariavtalet begränsar partiet att driva sin politik åt vänster, vilket nog är den riktning man velat gå, enligt Tommy Möller.

– S befinner sig i en inlåst position i och med januariavtalet. Det ska bli mycket spännande och se hur länge de kan rättfärdiga uppgörelsen och driva en annan politik än den de sålde in till väljarna under valet. Framförallt svårt kan man ha i relation mot de LO-väljare som i allt större utsträckning går över till Sverigedemokraterna (SD).

Ett flertal frågor sätter just nu Stefan Löfvens regeringsbygge på prov, inte minst frågan kring kriminalitet och energiförsörjningen. Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas krav på en ny energiöverenskommelse redan innan årsskiftet är en signal om att M och KD förbereder sig på att hoppa av den gällande överenskommelsen, menar flera bedömare. Den nuvarande energiöverenskommelsen beskrivs, till exempel av Olle Lönnaeus på Sydsvenskan, som ett korthus som Stefan Löfven är livrädd för att peta i. Han menar att Ulf Kristersson har hittat en perfekt konfliktfråga med kärnkraften – ”och med Nyamko Sabuni med på båten kan han skaka om Stefan Löfvens regeringsbygge”. Pressen på Stefan Löfven har ökat den senaste tiden, inte minst internt.

Flera partier är nog tacksamma över den tid som är kvar till nästa val 2022 för att reda ut sin politik och bestämma riktning och eventuella samarbetspartners. M är ett parti som behöver tid att avgöra om den konservativa eller liberala falangen står vinnande i den interna striden om huruvida man ska acceptera ett samarbete med SD eller ej, menar Tommy Möller.

– Det är inte längre en fråga om en stor splittring i migrationsfrågan längre, där vill man se en uppstramning och en långsiktighet. Moderaternas strävan om en stramare migrationspolitik begränsades av att man siktade mot en alliansregering, men nu är det inte aktuellt längre. Men frågan om ett samarbete mellan SD och M är strategiskt mycket svår, och det är en intern fråga för M som är i princip olöslig. Den kommer att avgöras av hur SD agerar framöver, men också av hur opinionsvindarna svänger.

”Här gynnas SD av debatten”

Tid behövs också för att partierna ska positionera sig med sina sakägarfrågor. Tidigare traditionella höger- och vänsterfrågor är inte lika högt uppe på dagordningen, där finns istället brottsbekämpningen och den grövre kriminaliteten. Här tävlar alla partier om att äga frågan, trots att den ursprungligen ofta setts som Moderaternas fråga.

– Här gynnas SD av debatten, och deras tydliga retorik i en bredare invandringspolitisk diskurs har tagit över. SD har numera ett sakägarskap i frågan, även om det råder huggsexa om den platsen. Vi ser också att MP bromsar S i frågan, som gärna vill lobba för en hårdare straffskala och fler poliser, säger Tommy Möller.

Det är i skiftet om sakägarfrågorna som en stor förändring ligger, menar Tommy Möller. Det finns inget som tyder på att det kommer att bli mindre fokus på frågorna som rör migrationspolitik och brottsbekämpningen, snarare tvärtom, eftersom det är en grundläggande fråga för flera samhällen.

Därför kan Januariavtalet spricka

Det är desto svårare att svara på vilka frågor som kommer att dominera den politiska scenen fram till valet 2022, och framförallt vilka frågor som blir nästa vals hetaste puckar. Men generellt sett så ser det ut som om Moderaterna hoppas på att återta positionen som sakägare till dels den ekonomiska politiken, men även frågan om brottsbekämpning och kriminalitet, menar Tommy Möller.

– Där har man haft stort förtroende historiskt sett, och dit vill man igen. 

Vad gäller Socialdemokraterna, så styr man nog gärna tillbaka politiken till tydligare och mer traditionella höger/vänster-frågorna, speciellt om den rådande avmattningen övergår till lågkonjunktur. Jobben och arbetslösheten seglar allt som oftast upp på första plats i en sämre ekonomi, vilket är vad som kanske behövs för att få tillbaka de ekonomiska frågorna på agendan. Det kan spräcka januariavtalet, menar Tommy Möller.

– Det är svårt för S att driva sin politik i den nuvarande konstellationen med januariavtalet. Det talar för att avtalet nog spricker i samband med att treårsperioden går ut, i god tid till nästa val. Skenar arbetslösheten så kan det absolut förändra den politiska dagordningen. Det blir intressant att följa.

Toppnyheter

Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

1 tim
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

2 tim
Bild från pressträffen  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Januaripartierna satsar fem miljarder mer på välfärden efter kraven från V och M

Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Fem miljarder är däremot mindre än vad både Moderaterna och Vänsterpartiet krävt. Beskedet om hur det hela finansieras kommer i vårpropositionen.

2 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Kvinnan togs i karantän när hon anlände till Seoul. Ahn Young-joon/TT
undefined

Sydkorea bekräftar första fall av lungsjukdomen

Den tidigare okända lungsjukdom som brutit ut i Kina har upptäckts hos en kvinna i Seoul, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Kvinnan reste från kinesiska Wuhan, som tros vara virusets epicentrum, till flygplatsen Incheon i Seoul, där hon togs i karantän. Myndigheterna utreder nu hennes färdväg, samt övriga resenärer och personal hon kan ha varit i kontakt med.

– Lokalbefolkningen har inte exponerats, fastslår Jung Eun-kyeong, chef för landets hälso- och sjukvårdsmyndighet KCDC.

Kvinnan uppger för sydkoreanska myndigheter att hon veterligen inte varit i kontakt med smittade människor i Wuhan.

6 tim
Bild från Tokyo. Ett fall av viruset har upptäckts i Japan.  Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Över 200 sjuka i viruset – myndigheter fasar för nyår

Ytterligare 139 personer har insjuknat i det mystiska utbrottet av lungsjukdomen i Kina. En av dem uppges ha avlidit, skriver CNN. Sedan tidigare har två personer dött i utbrottet av coronaviruset.

I helgen har tre fall av smittan upptäckts utanför Wuhan, den stad varifrån smittan tros ha startat. Samtliga tre ska ha varit på besök i Wuhan nyligen.

Antalet personer som smittats i Kina uppgår nu till över 200. Med mindre än en vecka kvar till det kinesiska nyåret fasar nu myndigheterna för att viruset ska få ytterligare spridning när miljontals kineser reser utomlands för att fira.

Idag 05:14
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. ALASDAIR PAL / TT NYHETSBYRÅN
Mötet i Davos

Irans utrikesminister hoppar över mötet i Davos

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif ställer in besöket till toppmötet i Davos, rapporterar AFP. Detta efter att ministerns program ändrats av arrangörerna, säger Abbas Mousavi, talesperson för ministern, vid en presskonferens.

– De ändrade det ursprungliga programmet som vi kommit överens om, säger han.

Världsekonomiskt forum i Davos invigs i dag och pågår till fredag. Zarifs frånvaro innebär att det inte blir någon träff mellan honom och USA:s president Donald Trump mitt under den spända relationen länderna emellan.

2 tim
Demonstrant utanför Europeiska centralbanken, illustrationsbild. Kai Pfaffenbach / TT NYHETSBYRÅN
undefined

56 procent: Kapitalismen gör mer skada än nytta

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

7 min
Demonstrant utanför Europeiska centralbanken, illustrationsbild. Kai Pfaffenbach / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rapport: Inkomstklyftorna sår tvivel om kapitalismen

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

2 tim
Läs mer om Mötet i Davos
Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

Statliga klimatsatsningar får kritik – ”ren idioti”

SvD har i en granskning gjort ett nedslag på Naturvårdsverkets många vidlyftiga finansieringar av klimatförbättrande åtgärder i samhället.

En av dem handlar om när myndighetens miljösatsning Klimatklivet finansierade förbundet Agenda 2030:s gycklarföreställningar, som skulle leda till kraftigt minskade utsläpp hos befolkningen i Västmanland. I utbyte mot myndighetens bidrag lovade förbundet att själva finansiera projektet med ideellt arbete för motsvarande 1,2 miljoner kronor.

Problemet var att de tillgodoräknade sig pengarna på ett godtyckligt sätt, bland annat genom att redovisa att publiken bidragit med totalt 264 000 kronor till projektet genom obetald arbetstid när de såg föreställningarna.

Flera personer som SvD har talat med beskyller Naturvårdsverket för att inte ha varit tillräckligt kritisk mot dessa glädjekalkyler.

– En motfinansiering måste ha ett riktigt ekonomiskt värde. Detta låter som något som gränsar till ren och skär idioti, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Han får medhåll av Björn Carlén, miljöekonom på Konjunkturinstitutet.

– Som ekonom och skattebetalare blir man upprörd. Det här riskerar att ge miljö- och klimatpolitiken dåligt rykte, säger han.

I nuläget ska Naturvårdsverket har tagit bort möjligheten att finansiera projekt med påstådd ideell arbetstid, enligt Nanna Wikholm, projektledare på Klimatklivet.

3 tim
Läs mer om Debatten om offentligt slöseri

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer