Fredrik Persson/TT
Kritiken mot upphandlingarna

Minister öppnar för att ändra upphandlingslagen

Miljardgaloppen i stora infrastrukturprojekt ger problem, även för ministern på området, Tomas Eneroth (S).

– Jag tror att det kommer att leda till en diskussion om hur lagen om offentlig upphandling ser ut och hur man kan undvika underprissättning.

På senare tid har Trafikverket flaggat för att motorvägsbygget Förbifart Stockholm blir klart fyra år senare (2030) än tidigare beräknat och dessutom blir minst 3,3 miljarder, uppemot 10 procent, dyrare än de 34,4 miljarder som sagts.

Häromdagen meddelade Region Stockholm att en planerad utbyggnad av tunnelbanan blir 9 miljarder dyrare än de 23 miljarder som tidigare angivits. I våras kom uppgifter om att järnvägsprojektet Ostlänken spräcker kalkylerna med miljarder.

"Kan inte acceptera"

Efter ett möte med riksdagens trafikutskott, tillsammans med Trafikverket, säger Eneroth att miljardmissarna är allvarliga.

– Vi står inför kommande, stora infrastrukturprojekt och då kan inte jag acceptera att vi har stora fördyringar. Vi måste ha en tydlig kostnadskontroll och en större riskbedömning för att undslippa det, säger Eneroth till TT.

Trafikverket vill att lagen om offentlig upphandling ändras efter beskedet att Förbifart Stockholm försenas, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Generaldirektören Lena Erixon vill ha möjligheten att undvika spekulativa anbud. Trafikverket har drivit fall där de anser att prissättningen varit spekulativ men har förlorat i rätten.

Vill diskutera lagen

Dagens lagstiftning gör att upphandlaren måste tacka ja även om budet ligger betydligt under de egna beräkningarna. Enligt Lena Erixon skulle man kunna tänka sig att det införs golvpriser.

– Eller att vi har möjlighet att diskvalificera när vi ser att det är under vad som krävs för att driva de här projekten, säger hon till radion.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) håller med om att särskilt utländska aktörer ibland lägger en för låg prissättning. Han öppnar för att samtal behövs.

– Lagen om offentlig upphandling kan innebära att man ser brister här, så jag har förståelse för detta och tycker det är någonting vi ska diskutera framöver, säger Eneroth till Ekot.

Upphandlingslagen har nyligen varit uppe för diskussion i samband med den pågående materialbristen hos sjukvården i fem regioner. Sex av riksdagens åtta partier har öppnat för en översyn, MP har inte tagit ställning och S har tidigare varit emot.

Civilminister Lena Micko (S) har sagt att dagens lagstiftning räcker och att regionerna kunde ha agerat annorlunda.

Frågor om snabbtåg

Moderaternas trafikpolitiska talesperson Jessika Roswall anser att fördyrningarna som skett reser stora frågetecken för kalkylerna för nya höghastighetsbanor. Där handlar det om hundratals miljarder i beräknad kostnad.

– Om man inte klarar av att sköta Förbifart Stockholm och Ostlänken, stora projekt, så vet man ju att siffrorna för det megastora projektet inte kommer att hålla, säger Roswall vars parti är emot nya höghastighetsbanor och inte ens vill delta i samtal med regeringen om dem.

Inom kort ska Eneroth ha ett möte med byggare, Trafikverket och företrädare för Region Stockholm om både Förbifart Stockholm och tunnelbaneutbyggnaden och kostnadsökningarna där.

Trafikutskottets ordförande, Jens Holm (V), vill gärna se höghastighetsbanor men anser att regeringen borde sätta ner foten, begränsa Förbifart Stockholm och tvinga in den i den ursprungliga budgeten. Det är inte rimligt att nästan alla pengar från trängselavgifterna, för lång tid framöver, ska gå till ett motorvägsbygge.

– Det gör att det inte blir något över till satsningar på kollektivtrafik, säger Jens Holm.

Toppnyheter

Klimatmötet i Madrid. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
Klimatmötet i Madrid

Klimatmötet över – enades inte om viktigaste frågan

Klimatmötet i Madrid kommer inte överens i mötets nyckelfråga om framtida utsläppshandel, rapporterar DN och SvD. Det beslutet skjuts i stället fram till nästa års klimatmöte i Glasgow i Skottland.

Nu är slutförhandlingarna i Madrid över efter rekordlång övertid. I styrdokumentet finns bland annat den punkt som EU och Sverige har kämpat hårt för – att ländernas klimatlöften (NDC) ska skärpas löpande i stället för att bara förnyas, skriver TT.

1 tim
Isabella Lövin (MP) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Behövs ett positivt budskap från Madridmötet

Att man inte har lyckats komma överens om svåra frågor på klimattoppmötet i Madrid visar en bristande tillit mellan länderna.

Det menar klimatminister Isabella Lövin, som samtidigt säger att euforin efter klimattoppmötet i Paris har försvunnit.

När man nu går in i mötets slutfas försöker en liten grupp med utvalda ministrar bryta dödläget och signalerna är försiktigt positiva kring att hitta en kompromiss för utsläppshandeln.

– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.

12 dec
Ursula von der Leyen och Viktor Orbán. TT
undefined

Hård strid om klimatmål: ”De fattiga ska inte betala”

Polen, Ungern och Tjeckien vänder sig emot EU:s mål om att vara en klimatneutral union år 2050, skriver AFP. De östeuropeiska länderna är beroende av kolet och menar att EU borde ta kostnaden för övergången till förnybart.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán menar att länderna måste få finansiella löften och att villkoren bakom dessa måste förhandlas fram, enligt Reuters.

– Vi kan inte tillåta att byråkrater i Bryssel får fattiga människor och fattiga länder att betala kostnaden för klimatförändringarna, säger Orbán.

12 dec
Läs mer om Klimatmötet i Madrid
Arkivbilder: Karolina Ekholm, Lars EO Svensson.  TT
Riksbankens räntepolitik

Ex-riksbankstoppar sågar planerad räntehöjning

De tydliga signalerna från Riksbanken om att styrräntan ska höjas till nollstrecket på torsdag vittnar om en ”irrationell rädsla” för negativa räntor. Det säger professor Lars E O Svensson, vice riksbankschef 2007–2013, till TT.

Även professor Karolina Ekholm, vice riksbankschef 2009–2014, ifrågasätter tajmingen av höjningen och menar att den är ”svårmotiverad”, eftersom det har varit minusränta så länge.

– Om det motiveras med att en negativ ränta leder till oönskade sidoeffekter så blir den naturliga följdfrågan varför vi i så fall har haft en negativ ränta så länge, säger hon till nyhetsbyrån.

5 tim
Annika Creutzer och Claudia Wörmann.  TT
undefined

Höjd boränta väntar: ”Är det kämpigt så bor man fel”

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.

13 dec
Läs mer om Riksbankens räntepolitik

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer