Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Miljöskatterna sågas: Förstör för företagen och hjälper inte miljön

Miljöskatterna kritiseras för att de skadar svenska företag och inte hjälper miljön. Nu bedömer experter som fPlus har pratat med att det blir ännu värre när nya miljöskatter införs.

Det är tre miljöskatter som pekas ut som synnerligen olyckliga skapelser: bonus-malus-systemet på bilar, flygskatten och kemikalieskatten. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger till fPlus att miljöskatterna missar målet totalt.

– De flesta av våra miljöskatter är inte ens miljöskatter. De adresserar nämligen inte de faktiska miljöproblemen på ett bra sätt. Därför är miljöskatterna mer fiskala än styrande.

Professorn: missar målet och förstör för företagen

Runar Brännlund anser att miljöskatterna handlar om plakatpolitik där okunskap går i hand med att politikerna vill visa sig handlingskraftiga inför väljarna. Resultatet blir skatter som missar målet och förstör för svenska företag. Att höstbudgeten som presenteras i september skulle förändra något till det bättre, tror inte Runar Brännlund på.

– Det råder just nu en röra av styrmedel inom miljöpolitiken men jag är tyvärr inte optimistisk inför hösten. Det behövs en stor genomgripande reformering men jag är rädd för att vi istället får fler regleringar, säger han.

Tre skatter extra utskällda

En av skatterna som kritiseras för att inte hjälpa miljön det minsta är bonus-malus-systemet där bilar med mindre utsläpp får en "bonus" medan de som släpper ut mer får betala en högre fordonsskatt "malus".

– Bonus-malus-systemet bestraffar innehav av fordon och inte utsläppen i sig. Skatten ska ju vara neutral intäktsmässigt men jag tror inte att matten kommer att gå ihop i slutändan, säger Runar Brännlund.

En annan kritiserad miljöskatt är flygskatten som beskattar själva resan och inte utsläppen den orsakar.

– Bolagen måste betala en skatt även om de flyger på luft, trots att utsläppen är noll. Flygskatten ger alltså inga som helst incitament till åtgärder som att byta bränsle eller annat. Detta är en helt misslyckad miljöskatt av flera skäl, säger Runar Brännlund.

Kemikalieskatten är den mest utskällda miljöskatten som dessutom skärptes från den 1 augusti. Runar Brännlund menar att den är feltänkt och konstig.

– Kemikalieskatten är den värsta av miljöskatterna. Där tar man ut en skatt per kilo och inte efter hur farlig produkten är. Det är mycket märkligt, säger han.

Robert Lönn, skattejurist och ansvarig för energi- och miljöskatter vid Svenskt Näringsliv, delar kritiken mot miljöskatterna i allmänhet och kemikalieskatten i synnerhet.

– Det är en fiskal skatt i gröna kläder som skapat stora problem för den svenska handeln. Kemikalieskatten borde aldrig ha införts och den bör avskaffas, säger Robert Lönn till fPlus.

20 000 jobb kan gå förlorade

Kemikalieskatten går ut på att beskatta kemikalier som flamskyddsmedel i elektronik och vitvaror. Systemet baseras på hur mycket varan väger. Exempelvis kan en spelmaskin som väger 3,3 kilo få ett extra prispåslag på 550 kronor. Samtidigt berörs inte utländska företag av skatten. Svenska konsumenter kan därför fortsätta att e-handla från utländska butiker som följaktligen kan behålla sina lägre priser.

Svensk Handel menar att situationen är ohållbar eftersom skatten slår hårt mot en redan utsatt bransch – var fjärde fysisk elektronikbutik har tvingats stänga de senaste sju åren.

– Det största problemet med skatten är att den enbart drabbar svenska företag vilket leder till att många jobb försvinner utomlands. Vi bedömer att upp till 2 000 jobb kan gå förlorade i Sverige på grund av skatten, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till fPlus.

Inte utformade för att värna miljön

Svenskt Näringsliv är mycket kritiskt mot miljöskatterna och hur de är utformade. Robert Lönn larmar om att nya miljöskatter dessutom är på gång att införas under 2020 i form av skatt på plastbärkassar och kemikalieskatt på kläder och skor. Även skatt på avfallsförbränning diskuteras.

Han menar att flera av de skatter som benämns som miljöskatter synes vara utformade för att fylla statskassan snarare än att värna om miljön.

– Ibland kan det uppfattas som att politikerna i förväg bestämt sig för att införa en ny miljöskatt. I många fall är utredningarna för avgränsade för att säkerställa att en skatt verkligen är det bästa styrmedlet för att åtgärda ett visst miljöproblem, säger han.

Runar Brännlund varnar för att dåligt utformade miljöskatter som styrmedel kan rubba de naturliga marknadskrafterna.

– Det är allvarligt på lång sikt för en marknadsekonomi, säger han.

Lista: De tre värsta miljöskatterna

fPlus har låtit experterna Runar Brännlund och Robert Lönn utse de tre mest skadliga miljöskatterna.

  • Bonus-malus-systemet: Miljöanpassade fordon med låga utsläpp premieras av staten med en ”bonus” upp till 60 000 kronor. Samtidigt drabbas bensin- och dieseldrivna fordon med en förhöjd fordonsskatt ”malus”. Experterna menar att systemet slår snett eftersom det bestraffar innehavet av fordon och inte själva utsläppen. Kritiken mot skatten är massiv. Bil Sweden vädjar till regeringen att ”sluta skatta sönder våra bilar”. Svebio menar att skatten misslyckas med att belöna alla klimatvänliga fordon.
  • Flygskatten: Sverige är geografiskt EU:s tredje största land och flyget spelar enligt branschen en stor roll, särskilt för landsbygden. Flygskatten har införts, tagits bort och nu införts igen. Experterna menar att skatten missar miljömålen totalt och enbart kostar pengar. Grundfelet är att resan i sig beskattas och inte utsläppen den orsakar. Kritikerna anser att flygskatten tillsammans med bonus-malus är ytterligare ett dråpslag mot en redan hårt prövad landsbygdsbefolkning. Svenska Regionala Flygplatser varnar för att skatten till och med hotar enskilda flygplatsers överlevnad.
  • Kemikalieskatten: Infördes i juli 2017 och skärptes i år. För att komma tillrätta med kemikalier i elektronik och vitvaror tas en skatt ut efter hur mycket produkten väger och inte hur farlig den är. Experterna hävdar att skatten går mer ut på att fylla statens kassa istället för att förbättra miljön. Skatten slår hårt mot den svenska handeln eftersom utländska e-handelsföretag inte berörs av skatten. Svensk Handel larmar om att svenska jobb utraderas.

Toppnyheter

Lena Hallengren, Stefan Löfven och Isabella Lövin.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Efter kritiken: Regeringen backar – ett nytt lagförslag ska hanteras rekordsnabbt

Regeringen backar kring den lag som förbereds om att ge ökad makt under coronakrisen, rapporterar SVT Nyheter. Detta efter kritik från bland annat Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

Nu har man skrivit om lagförslaget så att riksdagen ska kunna ändra eller helt och hållet häva beslut i efterhand. Det omskrivna förslaget ska skickas ut på snabbremiss på lördagskvällen.

Under 24 timmar får flera myndigheter möjlighet att lämna synpunkter – vilket gör det till en historiskt kort remissrunda.

Förslaget skulle ge regeringen möjlighet att komma med nya restriktioner utan att först få det godkänt i riksdagen.

Igår 16:34
Socialminister Lena Hallengren, statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Professor om regeringens förslag: ”Unikt i Sverige”

Om regeringens förslag att kunna fatta långtgående beslut utan att gå via riksdagen skulle bli verklighet vore det en unik situation för Sverige, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg till TT.

Möjligheten att utlysa undantagstillstånd finns, men detta gäller bara i krigstid. I stället tvingas regeringen nu att ändra varje lag för sig.

– Men man kanske har kommit till den punkten att det är för mycket att göra, säger Klamberg.

Olle Wästberg, tidigare ordförande i Demokratiutredningen, ställer sig kritisk till förslaget, som han anser är olämpligt.

– Det är särskilt viktigt i en sådan här krissituation att de beslut som fattas blir folkligt förankrade, och tas med möjlighet till debatt i riksdagen, säger han till Expressen.

Igår 11:29
Björn Eriksson.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trots larmen: Är än så länge gott om platser i Stockholm

Trots varningar om att intensivvårdsplatserna i Stockholm skulle kunna ta slut i helgen finns det än så länge gott om platser i regionen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson till Aftonbladet.

I ett tidigare internt nyhetsbrev beskrevs läget som kritiskt när det gäller intensivvårdavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.

– Det kanske var rätt där och då för den avdelningen, men vi har tagit i ordentligt så vi har fått lite marginal, säger Eriksson.

Han beskriver läget som ”så nära normalt det kan vara”, och säger att det just nu inte finns någon risk för att intensivvården ska behöva avslutas för vissa patienter.

Även i Region Östergötland, som hör till de hårdast drabbade, är läget just nu under kontroll. Det skriver SVT Nyheter Öst.

Igår 15:20
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Ny analys: Tiotusentals företag riskerar konkurs

Det finns idag cirka 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika konkurs vid en månads nedstängning trots de insatser som regeringen har gjort hittills. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, på DN Debatt.

Svenskt Näringslivs ekonomer har analyserat effekterna av coronakrisen för samtliga företag med en årsomsättning över 500 000 kronor. Ett av scenarierna är att ett av tre företag står stilla fram till hösten. Bara genom konkurser skulle det leda till en ökad arbetslöshet i storleksordningen 300 000 – 350 000 personer.

Jan-Olof Jacke pekar ut ett antal åtgärder som regeringen måste genomföra, bland annat ett förstärkt system för korttidspermittering och en räddningsersättning vid intäktsfall. ”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt” skriver han i debattartikeln.

3 apr
Illustrationsbild. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenska bokhandlare vill ha stöd på 200 miljoner kronor

Försäljningen av böcker hos fysiska bokhandlare störtdyker i coronapandemins spår. Förra veckan låg försäljningen på 42 procent lägre jämfört med samma vecka förra året – och nu vill man ett krisstöd på 200 miljoner kronor, skriver TT.

– Försvinner en bokhandel kommer den antagligen inte tillbaka, säger Maria Hamrefors, ordförande hos Svenska Bokhandlareföreningen som tillsammans med Förläggareföreningen haft ett möte med kulturminister Amanda Lind (MP).

Hon tror också att försäljningstappet i bokhandeln i längden även kommer drabba förlagen och författarna.

Igår 14:29
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Igår 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer