Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Miljöskatterna sågas: Förstör för företagen och hjälper inte miljön

Miljöskatterna kritiseras för att de skadar svenska företag och inte hjälper miljön. Nu bedömer experter som fPlus har pratat med att det blir ännu värre när nya miljöskatter införs.

Det är tre miljöskatter som pekas ut som synnerligen olyckliga skapelser: bonus-malus-systemet på bilar, flygskatten och kemikalieskatten. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger till fPlus att miljöskatterna missar målet totalt.

– De flesta av våra miljöskatter är inte ens miljöskatter. De adresserar nämligen inte de faktiska miljöproblemen på ett bra sätt. Därför är miljöskatterna mer fiskala än styrande.

Professorn: missar målet och förstör för företagen

Runar Brännlund anser att miljöskatterna handlar om plakatpolitik där okunskap går i hand med att politikerna vill visa sig handlingskraftiga inför väljarna. Resultatet blir skatter som missar målet och förstör för svenska företag. Att höstbudgeten som presenteras i september skulle förändra något till det bättre, tror inte Runar Brännlund på.

– Det råder just nu en röra av styrmedel inom miljöpolitiken men jag är tyvärr inte optimistisk inför hösten. Det behövs en stor genomgripande reformering men jag är rädd för att vi istället får fler regleringar, säger han.

Tre skatter extra utskällda

En av skatterna som kritiseras för att inte hjälpa miljön det minsta är bonus-malus-systemet där bilar med mindre utsläpp får en "bonus" medan de som släpper ut mer får betala en högre fordonsskatt "malus".

– Bonus-malus-systemet bestraffar innehav av fordon och inte utsläppen i sig. Skatten ska ju vara neutral intäktsmässigt men jag tror inte att matten kommer att gå ihop i slutändan, säger Runar Brännlund.

En annan kritiserad miljöskatt är flygskatten som beskattar själva resan och inte utsläppen den orsakar.

– Bolagen måste betala en skatt även om de flyger på luft, trots att utsläppen är noll. Flygskatten ger alltså inga som helst incitament till åtgärder som att byta bränsle eller annat. Detta är en helt misslyckad miljöskatt av flera skäl, säger Runar Brännlund.

Kemikalieskatten är den mest utskällda miljöskatten som dessutom skärptes från den 1 augusti. Runar Brännlund menar att den är feltänkt och konstig.

– Kemikalieskatten är den värsta av miljöskatterna. Där tar man ut en skatt per kilo och inte efter hur farlig produkten är. Det är mycket märkligt, säger han.

Robert Lönn, skattejurist och ansvarig för energi- och miljöskatter vid Svenskt Näringsliv, delar kritiken mot miljöskatterna i allmänhet och kemikalieskatten i synnerhet.

– Det är en fiskal skatt i gröna kläder som skapat stora problem för den svenska handeln. Kemikalieskatten borde aldrig ha införts och den bör avskaffas, säger Robert Lönn till fPlus.

20 000 jobb kan gå förlorade

Kemikalieskatten går ut på att beskatta kemikalier som flamskyddsmedel i elektronik och vitvaror. Systemet baseras på hur mycket varan väger. Exempelvis kan en spelmaskin som väger 3,3 kilo få ett extra prispåslag på 550 kronor. Samtidigt berörs inte utländska företag av skatten. Svenska konsumenter kan därför fortsätta att e-handla från utländska butiker som följaktligen kan behålla sina lägre priser.

Svensk Handel menar att situationen är ohållbar eftersom skatten slår hårt mot en redan utsatt bransch – var fjärde fysisk elektronikbutik har tvingats stänga de senaste sju åren.

– Det största problemet med skatten är att den enbart drabbar svenska företag vilket leder till att många jobb försvinner utomlands. Vi bedömer att upp till 2 000 jobb kan gå förlorade i Sverige på grund av skatten, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till fPlus.

Inte utformade för att värna miljön

Svenskt Näringsliv är mycket kritiskt mot miljöskatterna och hur de är utformade. Robert Lönn larmar om att nya miljöskatter dessutom är på gång att införas under 2020 i form av skatt på plastbärkassar och kemikalieskatt på kläder och skor. Även skatt på avfallsförbränning diskuteras.

Han menar att flera av de skatter som benämns som miljöskatter synes vara utformade för att fylla statskassan snarare än att värna om miljön.

– Ibland kan det uppfattas som att politikerna i förväg bestämt sig för att införa en ny miljöskatt. I många fall är utredningarna för avgränsade för att säkerställa att en skatt verkligen är det bästa styrmedlet för att åtgärda ett visst miljöproblem, säger han.

Runar Brännlund varnar för att dåligt utformade miljöskatter som styrmedel kan rubba de naturliga marknadskrafterna.

– Det är allvarligt på lång sikt för en marknadsekonomi, säger han.

Lista: De tre värsta miljöskatterna

fPlus har låtit experterna Runar Brännlund och Robert Lönn utse de tre mest skadliga miljöskatterna.

  • Bonus-malus-systemet: Miljöanpassade fordon med låga utsläpp premieras av staten med en ”bonus” upp till 60 000 kronor. Samtidigt drabbas bensin- och dieseldrivna fordon med en förhöjd fordonsskatt ”malus”. Experterna menar att systemet slår snett eftersom det bestraffar innehavet av fordon och inte själva utsläppen. Kritiken mot skatten är massiv. Bil Sweden vädjar till regeringen att ”sluta skatta sönder våra bilar”. Svebio menar att skatten misslyckas med att belöna alla klimatvänliga fordon.
  • Flygskatten: Sverige är geografiskt EU:s tredje största land och flyget spelar enligt branschen en stor roll, särskilt för landsbygden. Flygskatten har införts, tagits bort och nu införts igen. Experterna menar att skatten missar miljömålen totalt och enbart kostar pengar. Grundfelet är att resan i sig beskattas och inte utsläppen den orsakar. Kritikerna anser att flygskatten tillsammans med bonus-malus är ytterligare ett dråpslag mot en redan hårt prövad landsbygdsbefolkning. Svenska Regionala Flygplatser varnar för att skatten till och med hotar enskilda flygplatsers överlevnad.
  • Kemikalieskatten: Infördes i juli 2017 och skärptes i år. För att komma tillrätta med kemikalier i elektronik och vitvaror tas en skatt ut efter hur mycket produkten väger och inte hur farlig den är. Experterna hävdar att skatten går mer ut på att fylla statens kassa istället för att förbättra miljön. Skatten slår hårt mot den svenska handeln eftersom utländska e-handelsföretag inte berörs av skatten. Svensk Handel larmar om att svenska jobb utraderas.

Toppnyheter

Vilhelm Stokstad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det nya bonus malus-systemet

Priserna på begagnade bilar ökar kraftigt

Priserna på begagnade bensinbilar ökade i snitt med 20 procent under 2019, samtidigt som äldre dieselbilar blev 13 procent dyrare. Det visar statistik från sajten Bilpriser, skriver TT.

Enligt nyhetsbyrån kan prisökningarna kopplas till det så kallade bonus malus-systemet, som infördes i juli 2018. Systemet har bidragit till att det blivit mindre attraktivt att köpa nya bensin- eller dieselbilar på grund av förhöjda skatter.

Det har i sin tur drivit upp efterfrågan på begagnade bilar, som inte omfattas av de nya skatterna.

41 min
PONTUS LUNDAHL / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Att straffa hantverkare är varken rimligt eller rättvist”

Vid årsskiftet höjs fordonsskatten kraftigt, särskilt för husbilar och lätta lastbilar. Att femdubbla fordonsskatten för hundratusentals svenska hantverkare och husbilsägare är varken rimligt eller rättvist, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna, i en debattartikel i Norran.

Redan i fjol höjdes skatten i och med införandet av Bonus Malus. Christian Ekström menar att det är rätt att man ska betala för sina utsläpp, men Transportverkets nya mätmetod leder till att bilägarna får betala mer än sina egna miljökostnader.

”Det här är inte bara ett dråpslag mot 100 000 semesterfirande svenskar med husbil. Det slår också hårt mot hantverkare, budbilsföretag och lantbruk som är beroende av lätta lastbilar” skriver Christian Ekström.

16 dec 2019
Läs mer om Det nya bonus malus-systemet
Erdogan anländer till fredskonferensen i Berlin i dag- MURAT CETINMUHURDAR/PPO / TT NYHETSBYRÅN
Libyenkrisen

Analys: Väst står handfallet i libyska konflikten

Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan har tagit kommandot i fredssamtalen om Libyen, där de står på olika sidor i konflikten. Samtidigt står västvärlden handfallen och kan inte agera med enad front, skriver SVT:s reporter Tomas Thorén i en analys.

Bland annat ryktas Frankrike och Italien har valt olika sidor i striden mellan Khalifa Haftar och Fayez al-Sarraj som kan bli förödande för EU.

”Det rådande kaoset är gynnsamt klimat för islamistiska terrorgrupper. Libyen är också en flyktingportal till Europa.”

Seth Frantzman skriver i en analys i Jerusalem Post att det är Erdogan som hittills har varit den stora vinnaren i konflikten. Han har positionerat sig själv som en av de viktigaste spelarna vid Medelhavet och i Mellanöstern. Nu använder han sig av hotet om en flyktingström till Europa för att få som han vill i Libyen, skriver han.

”Detta är en klassisk strategi i Ankara”, skriver han.

8 min
Angela Merkel och Vladimir Putin i dag. JOHN MACDOUGALL / AFP
undefined

Världsledarna har inlett fredssamtalen om Libyen

Flera av de tyngsta världsledarna har anlänt till Berlin för fredskonferensen om Libyen. Målet med mötet är att försöka få krigsherren Khalifa Haftar och regeringschefen Fayez al-Sarraj att lägga ifrån sig vapnen.

Konflikten har blivit storpolitik sedan Turkiet skickat trupp till stöd för al-Sarraj och Ryssland gett sig in på Haftars sida.

– Vi har inte gett upp hoppet om dialog och en lösning på konflikten, sa Rysslands president Vladimir Putin när han anlände till mötet, enligt Reuters.

3 tim
Läs mer om Libyenkrisen
Sprängning på Östermalm / Mord i Vallentuna/ Dödsskjutning i Kungens kurva TT
Den svenska våldsvågen

Svart vecka i Stockholm: ”Extremt antal grova brott”

Det har varit en vecka präglad av många grova brott i Stockholmsregionen konstaterar flera medier.

Under lördagen kom två dödsbesked: En man sköts ihjäl vid en bensinmack i Kungens kurva och en ung man som sköts i Jordbro under fredagen dog av sina skador.

Natten mot måndag inträffade dessutom vad polisen anser är den kraftigaste detonationen någonsin i Stockholmsregionen när en sprängladdning utlöstes på Östermalm, skriver Mitt i. I onsdags hittades ett par mördade i sin villa i Vallentuna.

– Den här veckan har varit extrem sett till antalet grova brott som vi hanterat, säger polisens presstalesperson Eva Nilsson till Expressen.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kriminologen: Finns risk för fler skjutningar

Det handlar ofta om uppgörelser på narkotikamarknaden när skottlossningar sker. Att ta till våld är ett sätt att klättra i hierarkin, menar Camila Salazar Atías, kriminolog och chef för Fryshusets sociala projekt, också engagerad inom S kriminalpolitiska förening, som TT intervjuat. Flera skjutningar med dödlig utgång har inträffat i Stockholmsområdet under veckan och det finns risk för hämndskjutningar tror hon.

– Det mönster man sett är att om skjutningarna är relaterade till varandra så följer det ett antal skjutningar i väldigt snabb följd. Svaren kommer väldigt tätt inpå, säger Salazar Atías.

2 tim
Polis vid brottsplatsen.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Man anhållen efter mordet vid bensinmacken

En man som greps i går har anhållits misstänkt för delaktighet i skjutningen vid Kungens kurva sydväst om Stockholm,uppger polisen för TT.

På lördagseftermiddagen hittades en man och en kvinna skjutna i en bil vid en bensinmack i området. Mannen avled senare av sina skador. Kvinnan skadades och fördes till sjukhus, hennes tillstånd uppges nu vara stabilt.

Polisen uppger att man under söndagen kommer att patrullera i området för att skapa trygghet och prata med eventuella vittnen.

4 tim
Läs mer om Den svenska våldsvågen
Drottning Elizabeth II med Meghan Markle och prins Harry. Arkivbild. TOLGA AKMEN / AFP
Brittiska kungahuset

Analyser: Drottningen har styrt detta med järnhand

Beskedet att Meghan Markle och prins Harry inte längre är arbetande medlemmar av kungafamiljen är ”omskakande”, säger Sky News hovkommentator Alastair Bruce.

– Det var ett varmt uttalande från drottningen, samtidigt som hon har löst ett problem som behövde lösas med sin monarkiska järnhand, säger han.

BBC:s kommentator Jonny Dymond skriver att det var nödvändigt med en tydlig separation mellan prinsparet och hovet.

”Harry och Meghan är fortfarande medlemmar av familjen, men de är i praktiken inte längre kungliga”, skriver han.

Expressens Karin Lennmor säger att drottningen i sitt uttalande försöker visa en försonlig sida, men att det ser annorlunda ut bakom kulisserna.

– Jag tror att det finns rejäla stormar under ytan. Det har bråkats mycket om det här, säger hon.

Igår 20:52
Några av förstasidorna.
undefined

Tidningarna går i spinn av Elizabeths ”hårda Megxit”

Drottningens besked om prins Harry och Meghan Markle är självklart förstasidestoff för de brittiska tidningarna. Många verkar överens om att drottning Elizabeth har beslutat om en uppgörelse som paret inte vill ha.

”Drottningen beordrar en hård Megxit”, lyder rubriken på Sunday Mirrors förstasida.

Sunday People skriver att ”Harry och Meghan är ute i kylan” medan The Sun skriver ”Payback time” med en infälld bild på drottningen.

2 tim
Harry och Meghan.  Steve Parsons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Inga titlar, inga pengar och Harry blir av med uppdrag

Harry och Meghans beslut om att distansera sig från det brittiska kungahuset innebär att Harry avstår från sina militära uppdrag. Det skriver Sky News som sammanställt flera effekter av beskedet.

Efter ett uttalande från drottningen under lördagen stod det klart att paret blir av med sina kungliga titlar och att de inte heller får ta del av apanaget. De kommer inte heller att representera drottningen, men deras arbete ska ske i linje med vad kungahuset menar är ”acceptabelt”.

BBC:s hovkorrespondent Daniela Relph kommenterar det hela med att det inte alls rör sig om att prinsparet distanserar sig från kungahuset, utan att de i stället lämnar det ”helt och hållet”.

Idag 10:33
Läs mer om Brittiska kungahuset

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer