Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Miljöskatterna sågas: Förstör för företagen och hjälper inte miljön

Miljöskatterna kritiseras för att de skadar svenska företag och inte hjälper miljön. Nu bedömer experter som fPlus har pratat med att det blir ännu värre när nya miljöskatter införs.

Det är tre miljöskatter som pekas ut som synnerligen olyckliga skapelser: bonus-malus-systemet på bilar, flygskatten och kemikalieskatten. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger till fPlus att miljöskatterna missar målet totalt.

– De flesta av våra miljöskatter är inte ens miljöskatter. De adresserar nämligen inte de faktiska miljöproblemen på ett bra sätt. Därför är miljöskatterna mer fiskala än styrande.

Professorn: missar målet och förstör för företagen

Runar Brännlund anser att miljöskatterna handlar om plakatpolitik där okunskap går i hand med att politikerna vill visa sig handlingskraftiga inför väljarna. Resultatet blir skatter som missar målet och förstör för svenska företag. Att höstbudgeten som presenteras i september skulle förändra något till det bättre, tror inte Runar Brännlund på.

– Det råder just nu en röra av styrmedel inom miljöpolitiken men jag är tyvärr inte optimistisk inför hösten. Det behövs en stor genomgripande reformering men jag är rädd för att vi istället får fler regleringar, säger han.

Tre skatter extra utskällda

En av skatterna som kritiseras för att inte hjälpa miljön det minsta är bonus-malus-systemet där bilar med mindre utsläpp får en "bonus" medan de som släpper ut mer får betala en högre fordonsskatt "malus".

– Bonus-malus-systemet bestraffar innehav av fordon och inte utsläppen i sig. Skatten ska ju vara neutral intäktsmässigt men jag tror inte att matten kommer att gå ihop i slutändan, säger Runar Brännlund.

En annan kritiserad miljöskatt är flygskatten som beskattar själva resan och inte utsläppen den orsakar.

– Bolagen måste betala en skatt även om de flyger på luft, trots att utsläppen är noll. Flygskatten ger alltså inga som helst incitament till åtgärder som att byta bränsle eller annat. Detta är en helt misslyckad miljöskatt av flera skäl, säger Runar Brännlund.

Kemikalieskatten är den mest utskällda miljöskatten som dessutom skärptes från den 1 augusti. Runar Brännlund menar att den är feltänkt och konstig.

– Kemikalieskatten är den värsta av miljöskatterna. Där tar man ut en skatt per kilo och inte efter hur farlig produkten är. Det är mycket märkligt, säger han.

Robert Lönn, skattejurist och ansvarig för energi- och miljöskatter vid Svenskt Näringsliv, delar kritiken mot miljöskatterna i allmänhet och kemikalieskatten i synnerhet.

– Det är en fiskal skatt i gröna kläder som skapat stora problem för den svenska handeln. Kemikalieskatten borde aldrig ha införts och den bör avskaffas, säger Robert Lönn till fPlus.

20 000 jobb kan gå förlorade

Kemikalieskatten går ut på att beskatta kemikalier som flamskyddsmedel i elektronik och vitvaror. Systemet baseras på hur mycket varan väger. Exempelvis kan en spelmaskin som väger 3,3 kilo få ett extra prispåslag på 550 kronor. Samtidigt berörs inte utländska företag av skatten. Svenska konsumenter kan därför fortsätta att e-handla från utländska butiker som följaktligen kan behålla sina lägre priser.

Svensk Handel menar att situationen är ohållbar eftersom skatten slår hårt mot en redan utsatt bransch – var fjärde fysisk elektronikbutik har tvingats stänga de senaste sju åren.

– Det största problemet med skatten är att den enbart drabbar svenska företag vilket leder till att många jobb försvinner utomlands. Vi bedömer att upp till 2 000 jobb kan gå förlorade i Sverige på grund av skatten, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till fPlus.

Inte utformade för att värna miljön

Svenskt Näringsliv är mycket kritiskt mot miljöskatterna och hur de är utformade. Robert Lönn larmar om att nya miljöskatter dessutom är på gång att införas under 2020 i form av skatt på plastbärkassar och kemikalieskatt på kläder och skor. Även skatt på avfallsförbränning diskuteras.

Han menar att flera av de skatter som benämns som miljöskatter synes vara utformade för att fylla statskassan snarare än att värna om miljön.

– Ibland kan det uppfattas som att politikerna i förväg bestämt sig för att införa en ny miljöskatt. I många fall är utredningarna för avgränsade för att säkerställa att en skatt verkligen är det bästa styrmedlet för att åtgärda ett visst miljöproblem, säger han.

Runar Brännlund varnar för att dåligt utformade miljöskatter som styrmedel kan rubba de naturliga marknadskrafterna.

– Det är allvarligt på lång sikt för en marknadsekonomi, säger han.

Lista: De tre värsta miljöskatterna

fPlus har låtit experterna Runar Brännlund och Robert Lönn utse de tre mest skadliga miljöskatterna.

  • Bonus-malus-systemet: Miljöanpassade fordon med låga utsläpp premieras av staten med en ”bonus” upp till 60 000 kronor. Samtidigt drabbas bensin- och dieseldrivna fordon med en förhöjd fordonsskatt ”malus”. Experterna menar att systemet slår snett eftersom det bestraffar innehavet av fordon och inte själva utsläppen. Kritiken mot skatten är massiv. Bil Sweden vädjar till regeringen att ”sluta skatta sönder våra bilar”. Svebio menar att skatten misslyckas med att belöna alla klimatvänliga fordon.
  • Flygskatten: Sverige är geografiskt EU:s tredje största land och flyget spelar enligt branschen en stor roll, särskilt för landsbygden. Flygskatten har införts, tagits bort och nu införts igen. Experterna menar att skatten missar miljömålen totalt och enbart kostar pengar. Grundfelet är att resan i sig beskattas och inte utsläppen den orsakar. Kritikerna anser att flygskatten tillsammans med bonus-malus är ytterligare ett dråpslag mot en redan hårt prövad landsbygdsbefolkning. Svenska Regionala Flygplatser varnar för att skatten till och med hotar enskilda flygplatsers överlevnad.
  • Kemikalieskatten: Infördes i juli 2017 och skärptes i år. För att komma tillrätta med kemikalier i elektronik och vitvaror tas en skatt ut efter hur mycket produkten väger och inte hur farlig den är. Experterna hävdar att skatten går mer ut på att fylla statens kassa istället för att förbättra miljön. Skatten slår hårt mot den svenska handeln eftersom utländska e-handelsföretag inte berörs av skatten. Svensk Handel larmar om att svenska jobb utraderas.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
TT
Framtidens arbetsmarknad

Ekonomer: SCB:s siffermiss sänkte svenska kronan

Det uppmärksammade felet i SCB:s arbetslöshetsstatistik kan ha fått en rad olika konsekvenser, säger två ekonomer till TT.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf pekar på att de överdrivna arbetslöshetssiffrorna bidrog till kronförsvagningar när de presenterades. Den skenbart höga arbetslösheten har också använts som slagträ i upptakten till årets löneförhandlingar, enligt Löf.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är inne på samma linje.

– Statistik är enormt viktigt för ekonomisk-politiska beslut och just arbetsmarknadsdata spelar en central roll för regeringen och för Riksbanken, säger han till TT.

Igår 19:45
Simon Rehnström/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Regeringen bär ansvar för missen – snålat för länge”

Regeringen kan inte bara skylla på SCB utan bär själv en del av ansvaret för den uppmärksammade statistikmissen. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till SvD Näringsliv.

Enligt Winsth har det länge varit tydligt att SCB behöver mer resurser.

– Om man snålar med osthyvelprincipen under lång tid riskerar man att hamna i det här resultatet, säger hon.

Chefekonomen hoppas nu att frågan om myndighetens resurser blir föremål för diskussion.

Hon tror vidare att den nedjusterade arbetslöshetssiffran ökar sannolikheten för en räntehöjning i december.

Igår 20:34
Arkivbild: SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Chefsekonomen ryter ifrån: ”Pinsamt och allvarligt”

Flera bedömare och analytiker började redan för flera månader sedan tvivla på att SCB:s arbetslöshetssiffror faktiskt stämde överens med verkligheten. Varför reagerade inte statistikmyndigheten på att siffrorna såg konstiga ut? Det frågar sig SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i ett Twitter-inlägg.

Han utvecklar sitt resonemang i en intervju med TT:

– Det bekymrar mig att det finns en risk att vi tappar trovärdigheten för statistiken när det framkommer sådana här brister.

Nordea Markets Mikael Sarwe skriver på Twitter att de rättade siffror som SCB släppte på torsdagsförmiddagen rimmar bättre med hans beräkningsmodell, men han spår en ökning av arbetslösheten nästa år.

Igår 11:49
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Förbifarten. Fredrik Persson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trafikverket: Gör om lagen så för låga bud kan nobbas

Lagen om offentlig upphandling bör ändras så att myndigheter får rätt att säga nej till för låga anbud. Det föreslår Trafikverket efter den spräckta budgeten och tidplanen för Förbifart Stockholm, rapporterar SR.

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon menar att spekulativa bud i dag utgör ett problem och leder till förseningar och högre kostnader. Enligt SR gör lagen gällande att Trafikverket måste tilldela kontrakt till det lägsta budet, även om det ligger långt under myndighetens egna beräkningar av kostnaden.

– Vi har valt att driva ett antal fall om vad vi tycker är spekulativ prissättning, men förlorat i rätten, säger Erixon.

Igår 19:41
TT/Svenskt Näringsliv
undefined

Leverantörerna som växer snabbast på den offentliga marknaden

Byggföretagen är duktiga på att göra affärer med offentlig sektor. På Dagens Samhälles topp-20-lista över leverantörer som vuxit mest under senare år, så jobbar 14 med bygg och entreprenad.

Men toppar listan gör it-företaget Iteam Solutions. Första platsen beror enkom på att de vann en upphandling från Arbetsförmedlingen, där uppdraget var att hjälpa nyanlända att komma i jobb.

Ett byggföretag som återfinns på listan, med lång erfarenhet av upphandlingar, är Nackabaserade Byggsnabben. Företaget sysslar med reparation och underhåll av fastigheter och är specialister på ramavtal.

Under fjolåret tecknade Byggsnabben ett avtal med Täby kommun, som genererade flera uppdrag, och ökade omsättningen rejält. Även i år hamnar omsättningen på en hög nivå och företaget ser positivt på framtiden.

Vd Peter Sjöman vill se mindre fokus på lägsta pris i upphandlingar.

– Tyvärr är det ju så att lägst pris vinner, det är en nackdel, säger han till Dagens Samhälle.

För att hamna på listan krävs bland annat att företaget har en omsättning på minst tio miljoner kronor, har minst tio anställda och att affärsvärdet till offentlig sektor har ökat tre år i rad.

8 nov
Läs mer om Kritiken mot upphandlingarna