Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Miljöprofessorn: Räkna med radikala klimatförslag från regeringen

Sveriges första Klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras inom kort. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet, är förväntansfull. Ett stoppdatum för försäljningen av bensin- och dieselbilar och en utfasning av fossila drivmedel står på kravlistan. ”Regeringen måste våga”, säger han till fPlus.

Ett bortre stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel och bensin- och dieselbilar kan presenteras redan före nyår. I alla fall om Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet får som han vill.

Johan Kuylenstierna är vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet som är tillsatt för att staka ut vägen för Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle.

Det betyder att han är en av de mäktigaste och mest inflytelserika personerna i miljösverige. Och just nu går han och hela rådet i väntans tider. Orsaken är att Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras före nyår. Ett dokument som kan bli ett av de mest omvälvande som någonsin presenterats i Sverige.

Orsaken är att handlingsplanen ska fungera som en strategi och ligga till grund för hur Sverige ska kunna uppnå de mål som sattes i det klimatpolitiska ramverk som riksdagen beslutade om 2017. Här ingår bland anat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser samt att transportflottan ska minska sina utsläpp med 70 procent fram till 2030.

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet  Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringen måste våga sätta tuffa mål

För att nå de målen räcker det inte med några halvmesyrer. Särskilt med tanke på att utsläppen från transportsektorn har börjat öka igen och här vill Klimatpolitiska rådet se en tuffare politik. Man vill bland annat se ett förbud för att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar från 2030 och ett årtal för när fossila bränslen ska vara utfasade.

– Jag tycker att regeringen måste våga sätta tydliga sektorsmål som är nödvändiga för att nå de Klimatpolitiska målen, även om det i dagsläget inte råder full konsensus om de är realistiska eller ej. Jag menar att vi måste se en tydlighet i handlingsplanen. Att nu är vi inne i det här skiftet och hur vi tydligare kan driva på och driva en politik som underlättar omställningen, säger Johan Kuylenstierna.

– Det är därför vi är nyfikna på hur våra ställningstaganden kommer att presenteras i den klimatpolitiska handlingsplanen som snart ska läggas fram. Det var också en av våra tydliga rekommendationer i vår senaste rapport, fortsätter han.

Han menar att fasta datum även skulle ge transportsektorn och berörda branscher den morot och tydliga tidplan de behöver för att intensifiera sitt arbete med att ställa om.

– Industrin pekar i sina färdplaner för hur de ska kunna bli koldioxidneutrala och på att tekniken och kunskapen finns. Det är möjligt att göra de här investeringarna säger man. Men de uppger också att de saknar långsiktiga utfästelser och därmed förutsättningar att verkligen våga ta steget.

– Ett stoppdatum innebär en sådan utfästelse. Men då måste även staten se till att infrastrukturen finns på plats, eller i alla fall vara under konstruktion.

När så här stora beslut som förändrar saker och ting i grunden ska tas. Hur ser du på risken att det leder till kraftiga protester som till exempel i Frankrike och de gula västarna?

– Visst finns det en problematik med att vi behöver ställa om relativt snabbt och det kommer att innebära nya utmaningar. Det finns risk för kostnader, sociala spänningar och att nya miljöproblem skapas om vi inte gör rätt. Här är en väl genomtänk och långsiktig strategi är bättre än kortsiktiga och framhastade beslut. Det kan skapa nya möjligheter, för Sverige, vår industri och oss enskilda medborgare.

Näringslivet måste få snabba besked

De flesta är eniga om att elektrifieringen ska spela en stor roll i omställningen. Men här finns det en extremt trång flaskhals i och med de långa tillståndsprocesserna. Idag kan det ta uppåt 10–12 år innan ett nytt stamnät kan komma på plats. De långa och krångliga tillståndsprocesserna får också stora konsekvenser för till exempel gruvor som vill ha tillstånd att utvinna material som kan användas i grön teknik. Johan Kuylenstierna tror att det måste ändras och att vi måste i större utsträckning låta samhällsintressena få väga tyngre.

– Jag skulle tro att vi rör oss i den riktningen eftersom vi ser ett allt större behov av att ställa om och att det måste gå snabbare. Vi kan inte ha en situation där vi hela tiden hamnar i låsta lägen. Med tanke på de investeringar som behöver göras är det viktigt för näringslivet att få tydliga besked om hur lång tid en process kan tänkas ta.

– Men självklart måste vi även fortsättningsvis ta hänsyn till olika intressen annars kan vi få se en kraftig motståndsrörelse växa fram vilket kan försvåra och försena omställningen ännu mer. Det är en balansgång.

En fråga är den om nationella kontra globala utsläpp. Vad blir nyttan för klimatet om ett förbud i Sverige leder till att produktion flyttar utomlands?

– Det är en av de knepiga frågorna. Det är det globala som är det intressanta samtidigt som det system vi har för att mäta utsläpp, och därmed ansvaret, ligger på en nationell nivå. Jag menar att man inte bara kan resonera utifrån ett strikt nationellt perspektiv utan vi måste fundera över vilka konsekvenser beslut får på annat håll.

– Och det betyder ju att vi ibland måste kunna resonera utifrån perspektivet att det är bättre att vi tillåter, eller accepterar att vi har fortsatta utsläpp från den svenska industrin, under en omställningsfas om det finns en ambition om att minska utsläppen över tid.

I det sammanhanget är Preems raffinaderi ett exempel. Företaget vill utöka produktionen för att tillverka ett miljövänligare lågsvavligt fartygsbränsle, men det skulle också innebära kraftigt förhöjda utsläpp av koldioxid i Sverige.

– Vi anser att den utbyggnad av sin produktion som Preem vill göra helt klart utgör en konflikt med de mål som satts i riksdagen för klimatpolitiken. Men med det sagt, tycker jag att man samtidigt måste fundera över vilka konsekvenser det får om utbyggnaden inte sker i Sverige.

– Tyvärr måste investeringar i fossilsektorn kunna fortsätta så länge vi är beroende av den, för att så långt som möjlig minska utsläppen här och nu, men det är viktigt att samtidigt diskutera med företagen om det finns en möjlighet att påverka dagens investeringar och höja ambitionen för att minska och undvika framtida utsläpp.

Det är väl det som skett i Preems fall?

– Nja, till viss del. Nu har det ju mer kommit att bli en rättsprocess där diskussionerna handlar om hur mycket regeringen ska kunna påverka en investering som i grunden kopplas till EUs handelssystem för utsläppsrätter. Det är ju positivt att få klarhet i detta.

Johan Kuylenstierna menar även att EU:s system för handel med utsläppsrätter som det fungerar idag inte räcker till för att nå de klimatpolitiska målen.

– Från klimatpolitiska rådet har vi sagt att det skulle vara rimligt med en lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen. Men det är ingen lätt fråga och vi har också sagt att det handlar i första hand handlar om att skärpa EU:s regelverk för utsläpp.

– Det är inte tillräckligt skarpt och kommer inte att kunna leda oss till netto-0 utsläpp till 2045 som det ser ut idag. Men likvärdiga internationella regler är trots allt en förutsättning om vi på riktigt ska kunna nå målet i Parisavtalet. Och omställningen måste vara global om vi ska lyckas med den, konstaterar Johan Kuylenstierna.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer