Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Miljöprofessorn: Räkna med radikala klimatförslag från regeringen

Sveriges första Klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras inom kort. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet, är förväntansfull. Ett stoppdatum för försäljningen av bensin- och dieselbilar och en utfasning av fossila drivmedel står på kravlistan. ”Regeringen måste våga”, säger han till fPlus.

Ett bortre stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel och bensin- och dieselbilar kan presenteras redan före nyår. I alla fall om Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet får som han vill.

Johan Kuylenstierna är vice ordförande i det Klimatpolitiska rådet som är tillsatt för att staka ut vägen för Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle.

Det betyder att han är en av de mäktigaste och mest inflytelserika personerna i miljösverige. Och just nu går han och hela rådet i väntans tider. Orsaken är att Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan ska presenteras före nyår. Ett dokument som kan bli ett av de mest omvälvande som någonsin presenterats i Sverige.

Orsaken är att handlingsplanen ska fungera som en strategi och ligga till grund för hur Sverige ska kunna uppnå de mål som sattes i det klimatpolitiska ramverk som riksdagen beslutade om 2017. Här ingår bland anat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser samt att transportflottan ska minska sina utsläpp med 70 procent fram till 2030.

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet  Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringen måste våga sätta tuffa mål

För att nå de målen räcker det inte med några halvmesyrer. Särskilt med tanke på att utsläppen från transportsektorn har börjat öka igen och här vill Klimatpolitiska rådet se en tuffare politik. Man vill bland annat se ett förbud för att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar från 2030 och ett årtal för när fossila bränslen ska vara utfasade.

– Jag tycker att regeringen måste våga sätta tydliga sektorsmål som är nödvändiga för att nå de Klimatpolitiska målen, även om det i dagsläget inte råder full konsensus om de är realistiska eller ej. Jag menar att vi måste se en tydlighet i handlingsplanen. Att nu är vi inne i det här skiftet och hur vi tydligare kan driva på och driva en politik som underlättar omställningen, säger Johan Kuylenstierna.

– Det är därför vi är nyfikna på hur våra ställningstaganden kommer att presenteras i den klimatpolitiska handlingsplanen som snart ska läggas fram. Det var också en av våra tydliga rekommendationer i vår senaste rapport, fortsätter han.

Han menar att fasta datum även skulle ge transportsektorn och berörda branscher den morot och tydliga tidplan de behöver för att intensifiera sitt arbete med att ställa om.

– Industrin pekar i sina färdplaner för hur de ska kunna bli koldioxidneutrala och på att tekniken och kunskapen finns. Det är möjligt att göra de här investeringarna säger man. Men de uppger också att de saknar långsiktiga utfästelser och därmed förutsättningar att verkligen våga ta steget.

– Ett stoppdatum innebär en sådan utfästelse. Men då måste även staten se till att infrastrukturen finns på plats, eller i alla fall vara under konstruktion.

När så här stora beslut som förändrar saker och ting i grunden ska tas. Hur ser du på risken att det leder till kraftiga protester som till exempel i Frankrike och de gula västarna?

– Visst finns det en problematik med att vi behöver ställa om relativt snabbt och det kommer att innebära nya utmaningar. Det finns risk för kostnader, sociala spänningar och att nya miljöproblem skapas om vi inte gör rätt. Här är en väl genomtänk och långsiktig strategi är bättre än kortsiktiga och framhastade beslut. Det kan skapa nya möjligheter, för Sverige, vår industri och oss enskilda medborgare.

Näringslivet måste få snabba besked

De flesta är eniga om att elektrifieringen ska spela en stor roll i omställningen. Men här finns det en extremt trång flaskhals i och med de långa tillståndsprocesserna. Idag kan det ta uppåt 10–12 år innan ett nytt stamnät kan komma på plats. De långa och krångliga tillståndsprocesserna får också stora konsekvenser för till exempel gruvor som vill ha tillstånd att utvinna material som kan användas i grön teknik. Johan Kuylenstierna tror att det måste ändras och att vi måste i större utsträckning låta samhällsintressena få väga tyngre.

– Jag skulle tro att vi rör oss i den riktningen eftersom vi ser ett allt större behov av att ställa om och att det måste gå snabbare. Vi kan inte ha en situation där vi hela tiden hamnar i låsta lägen. Med tanke på de investeringar som behöver göras är det viktigt för näringslivet att få tydliga besked om hur lång tid en process kan tänkas ta.

– Men självklart måste vi även fortsättningsvis ta hänsyn till olika intressen annars kan vi få se en kraftig motståndsrörelse växa fram vilket kan försvåra och försena omställningen ännu mer. Det är en balansgång.

En fråga är den om nationella kontra globala utsläpp. Vad blir nyttan för klimatet om ett förbud i Sverige leder till att produktion flyttar utomlands?

– Det är en av de knepiga frågorna. Det är det globala som är det intressanta samtidigt som det system vi har för att mäta utsläpp, och därmed ansvaret, ligger på en nationell nivå. Jag menar att man inte bara kan resonera utifrån ett strikt nationellt perspektiv utan vi måste fundera över vilka konsekvenser beslut får på annat håll.

– Och det betyder ju att vi ibland måste kunna resonera utifrån perspektivet att det är bättre att vi tillåter, eller accepterar att vi har fortsatta utsläpp från den svenska industrin, under en omställningsfas om det finns en ambition om att minska utsläppen över tid.

I det sammanhanget är Preems raffinaderi ett exempel. Företaget vill utöka produktionen för att tillverka ett miljövänligare lågsvavligt fartygsbränsle, men det skulle också innebära kraftigt förhöjda utsläpp av koldioxid i Sverige.

– Vi anser att den utbyggnad av sin produktion som Preem vill göra helt klart utgör en konflikt med de mål som satts i riksdagen för klimatpolitiken. Men med det sagt, tycker jag att man samtidigt måste fundera över vilka konsekvenser det får om utbyggnaden inte sker i Sverige.

– Tyvärr måste investeringar i fossilsektorn kunna fortsätta så länge vi är beroende av den, för att så långt som möjlig minska utsläppen här och nu, men det är viktigt att samtidigt diskutera med företagen om det finns en möjlighet att påverka dagens investeringar och höja ambitionen för att minska och undvika framtida utsläpp.

Det är väl det som skett i Preems fall?

– Nja, till viss del. Nu har det ju mer kommit att bli en rättsprocess där diskussionerna handlar om hur mycket regeringen ska kunna påverka en investering som i grunden kopplas till EUs handelssystem för utsläppsrätter. Det är ju positivt att få klarhet i detta.

Johan Kuylenstierna menar även att EU:s system för handel med utsläppsrätter som det fungerar idag inte räcker till för att nå de klimatpolitiska målen.

– Från klimatpolitiska rådet har vi sagt att det skulle vara rimligt med en lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen. Men det är ingen lätt fråga och vi har också sagt att det handlar i första hand handlar om att skärpa EU:s regelverk för utsläpp.

– Det är inte tillräckligt skarpt och kommer inte att kunna leda oss till netto-0 utsläpp till 2045 som det ser ut idag. Men likvärdiga internationella regler är trots allt en förutsättning om vi på riktigt ska kunna nå målet i Parisavtalet. Och omställningen måste vara global om vi ska lyckas med den, konstaterar Johan Kuylenstierna.

Toppnyheter

Anders Tegnell. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Antikroppstudie görs om efter oväntade resultatet

En undersökning som Folkhälsomyndigheten nyligen presenterade visade att bara 7,3 procent av stockholmarna hade utvecklat antikroppar mot det nya coronaviruset. Den låga siffran förvånade myndigheten, som nu har granskat undersökningen igen och hittat en möjlig felkälla, skriver Expressen.

– Den här gruppen som vi tog proverna ifrån var nog inte helt representativ för befolkningen i Stockholm, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Folkhälsomyndigheten ska nu göra en ny undersökning med ett annat urval och hoppas kunna presentera de nya siffrorna nästa vecka.

40 min
Social distansering mellan människor som väntar på bussen i Solna centrum. Illustrationsbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

MSB: Färre uppger att de följer myndigheternas rekommendationer

Omkring en av tio följer myndigheternas rekommendationer i lägre grad än tidigare, enligt en Sifo-undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade på dagens pressträff om coronaläget.

Fortfarande svarar åtta av tio att de följer rekommendationerna i lika hög grad som för ett par veckor sedan.

– Fortsätt med det, håll ut, håll avstånd, håll kontakten med någon som kan behöva det och var en del av lösningen, säger Svante Werger, rådgivare på MSB.

3 tim
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

31 nya dödsfall i covid-19 – över 4 000 döda i Sverige

Det senaste dygnet har 31 nya dödsfall i covid-19 registrerats i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten. Därmed har totalt 4 029 människor dött.

Efter långhelgen räknar dock myndigheten med en eftersläpning i siffrorna.

– Vi lär ser en ansamling av fall de närmaste dagarna, helt klart, säger statsepidemiolog Anders Tegnell på en pressträff.

Han noterar en nedåtgående trend bland personer som intensivvårdas, samt färre smitt- och dödsfall på äldreboenden.

– En hel del håller ändå på att bli bättre, successivt, säger Tegnell.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Jimmie Åkesson.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

SD redo fälla Löfven ihop med V: ”Tar varje chans”

Sverigedemokraterna är redo att göra gemensam sak med Vänsterpartiet och tvinga bort Stefan Löfven från statsministerposten. Det säger SD-ledaren Jimmie Åkesson sedan V:s Jonas Sjösted hotat att försöka fälla regeringen om den går fram med las-utredningens förslag.

– Vi har sagt hela tiden att vi är beredd att ta varje chans att avsätta den här regeringen, säger Åkesson.

Även M och KD har meddelat att de är redo att fälla regeringen ihop med V.

3 min
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).  Ali Lorestani/TT
undefined

”Tar inte lättvindigt på att ändra i arbetsrätten”

Fack och arbetsgivare bör komma överens om förändringar i arbetsrätten – annars väntar en hård debatt med samarbetspartierna. Det säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till TT.

1 juni ska Nordmark ta emot den utredning som regeringen och Centerpartiet och Liberalerna har tillsatt. Turordningsreglerna väntas ändras och arbetsgivare ska lättare kunna välja vem som sägs upp vid arbetsbrist.

– Att ändra i arbetsrätten är inget som jag tar lättvindigt på, säger Eva Nordmark.

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt anser att förslaget bör gå ”direkt i papperskorgen” och hotar med misstroendeförklaring.

3 tim
Läs mer om Diskussionen om LAS
Minkar. Illustrationsbild. Patric Söderström / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Ny misstänkt smitta från mink: ”Försumbar risk”

Ett andra fall där en människa misstänks ha blivit smittad av coronaviruset efter att ha varit i kontakt med en mink har upptäckts i Nederländerna, rapporterar Reuters. Landets jordbruksminister Carola Schouten tonar dock ner riskerna.

– Risken att viruset sprids från djur till människor utanför dessa minkfarmar är försumbar, säger hon till nyhetsbyrån.

Tidigare i maj rapporterades att en anställd på en minkfarm i Nederländerna tros ha blivit smittad av coronaviruset av ett av djuren.

Forskare jämförde då virusets genetiska kod och kunde slå fast ett sannolikt samband, enligt ett uttalande från jordbruksdepartementet.

14 min
Dominic Cummings på söndagen. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Cummings gör ”sällsynt” uttalande om resan

Dominic Cummings, nära rådgivare till Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, ska på måndagen göra ett uttalande om anklagelserna mot honom. Att en rådgivare håller en egen pressträff beskrivs av brittiska medier som ”sällsynt” och att det ”saknar motstycke”.

Cummings har polisanmälts av ett vittne som säger sig ha sett honom i turistorten Durham – över 40 mil från hemmet i London. Det skulle innebära att Cummings bröt mot de coronadirektiv han själv varit med och upprättat.

Efter den senaste tidens skriverier har avgångskraven haglat mot rådgivaren. I helgen fick han dock stöd av premiärminister Johnson som sa att Cummings ”agerat ansvarsfullt”.

1 tim
Vattengympa i Rom på måndagen. Andrew Medichini / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kravet på badhusen: Sju kvadratmeter per person

I stora delar av Italien får gym och badhus öppna på måndagen, skriver italienska Corriere della Sera. Detta sker dock under hårda restriktioner, bland annat måste besökare som tränar hålla två meters avstånd. Dessutom får simbassängerna inte ta emot fler badande än att varje person har en egen simyta på sju kvadratmeter.

I Lombardiet, som varit hårt drabbat av coronaviruset, håller gym och badanläggningar stängt i ytterligare en vecka.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
De svenska krispaketen

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

3 tim
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

1 tim
Eriksson och Lövin. Arkivbild. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Biståndspaket på 380 miljoner ska dämpa krisen

Ett nytt stödpaket på sammanlagt 380 miljoner kronor som ska stödja det internationella arbetet mot covid-19 har presenterats av vice statsminister Isabella Lövin och ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (båda MP).

– Det här är möjligt genom en omfördelning inom biståndet. Coronakrisen ställer nya krav på biståndet. Konsekvenserna av pandemin har ofta blivit allvarliga innan själva pandemin har drabbat. Sveriges ledande roll inom biståndet blir ännu viktigare nu, säger Lövin.

Pengarna fördelas över flera olika organ. FN:s fond för katastrofbistånd, Världslivsmedelsprogrammet och Sida får 100 miljoner kronor vardera. 50 miljoner kronor har öronmärkts för WHO och 30 miljoner kronor till IMF:s katastroffond för skuldavskrivningar.

5 tim
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer