Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagens miljöarbete

Miljöjurister dömer ut regeringens Preemstopp

Det var i somras som regeringen meddelade att den tar över tillåtlighetsprövning av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil från Mark- och miljööverdomstolen. Det betyder att det blir regeringen som bestämmer om företaget får bygga ut eller ej. Flera tunga miljöjurister varnar nu för konsekvenserna av regeringens agerande.

Bakgrunden är att Mark- och miljödomstolen i Vänersborg godkände Preems utbyggnad i Lysekil. En dom som överklagades av flera organisationer vilket resulterade i att Mark- och miljööverdomstolen tog upp målet.

I somras, alltså efter att Mark- och miljööverdomstolen påbörjat sin utredning, underrättade Naturvårdsverket regeringen om att utbyggnaden skulle öka utsläppen på ett sätt som gör det svårt för Sverige att nå sina uppsatta klimatmål.

Preem är en av Sveriges största utsläppare av koldioxid och utbyggnaden skulle öka utsläppen från 1,7 miljoner ton till 3,4*. Naturvårdsverket anser också att utbyggnaden skulle resultera i koldioxidutsläpp som skulle strida mot Miljöbalkens första kapitel och första paragraf om att främja en hållbar utveckling.

– Det är viktigt att vi har ordning och reda i klimatpolitiken och nu har riksdagen beslutat om en klimatlag och ett klimatmål om att vi ska vara nere på netto noll år 2045. Då måste regeringen kunna väga nya investeringar, eller nya verksamheter, som kraftigt ökar utsläppen, sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin till tidningen Dagens industri som kommentar till beslutet att pröva Preems utbyggnad.

Preem menar å andra sidan att den tänkta utbyggnaden gynnar klimatet på sikt eftersom företaget ska uppgradera den tjockolja, som blir över från den ordinarie drivmedelsproduktionen, till svavelfri diesel som kan användas som fartygsbränsle. Här håller en stor marknad på att växa fram och Preem menar att om den här produkten inte tillverkas i Lysekil så kommer det bara att ske någon annanstans.

Företaget påpekar även att det endast är cirka fyra procent av företagets utsläpp som kommer från raffineringen medan de återstående utsläppen härrör från användarna av företagets produkter som till exempel bilister som köper Preems produkter.

Dömer ut regeringen agerande

Nu varnar flera juridiska experter som fPlus har talat med om att regeringen och Naturvårdsverket är ute på juridisk sankmark.

Ulf Bjällås är en av dem. Han är en av Sveriges mest erfarna miljöjurister och var bland annat ordförande i miljööverdomstolen, samt ledde även den parlamentariskt sammansatta Miljöbalkskommittén som utredde förändringar av miljöbalken under åren 1999–2005.

Han konstaterar att det är första gången som en regering tar över en tillåtlighetsprövning så sent i den juridiska processen och ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt.

– Det finns utrymme för regeringen att ta sig an ett mål av den här arten. Men det är tydligt angivet i Miljöbalken att om det pågår en tillståndsprövning ska regeringen omedelbart lämna besked om att man tar över prövningen. Men det ska ske i den första instansen, alltså i tingsrätten. Att komma in så här i en överdomstol efter att en dom fallit är helt unikt, säger Ulf Bjällås.

Girion Blomdahl arbetar med fastighets- och miljörätt på advokatbyrån Setterwalls. Han också arbetat som domare och doktorerar just nu på Stockholms Universitet. Han menar att det är just den juridiska processen som är problematisk och jämför regeringens agerande med obskyra staters.

– Problemet med det här från mitt perspektiv är att det finns en dom från en domstol och att den politiska makten nu går in och sätter sig över den dömande makten. Detta skiljer sig från om regeringen hade gått in tidigt i processen före tingsrättens dom. Det är sådant här som brukar hända i stater som vi inte vill bli förknippade med.

Naturvårdsverkets tolkning problematisk

Mikael Hägglöf, advokat på Fröberg & Lundberg Advokatbyrå, pekar också på att EU redan har ett system, EU ETS, för att hantera koldioxidutsläpp. Det är ett marknadsbaserat system med cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige. Tanken är att kostnaderna förknippade med att släppa ut ska ge incitament till företag att ställa om sin produktion.

Och eftersom det redan finns ett gemensamt system för utsläppsrätter kan inte heller verksamheter som tillhör det bli ålagda att minska sina koldioxidutsläpp. EU:s lagstiftning och de nationella ska hållas isär för att istället låta marknaden för utsläppsrätter bestämma.

Men när Naturvårdsverket i somras underrättade regeringen om Preems utbyggnad skriver myndigheten att EU:s system inte är tillräckligt.

"Preems verksamhet ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, som är tänkt att ta omhand koldioxidutsläpp för de verksamheter som ingår. Systemet har dock hittills inte visat sig vara tillräckligt effektivt, vilket lett till att Naturvårdsverket underrättar regeringen i det sena skedet”.

Mikael Hägglöf menar att det finns problem med Naturvårdsverkets tolkning och agerande.

– Det finns en stor enighet om att det ska finnas en tydlig åtskillnad mellan EU:s handelssystem för koldioxidutsläpp och den tillståndsprövning som sker enligt miljöbalken. Skulle regeringen nu fatta beslut om att Preem inte får bygga ut så kommer den tydligheten att försvinna, eller åtminstone minska. Och det är rätt dramatiskt, säger Mikael Hägglöf.

Varför är det dramatiskt?

– Om gränsen mellan EU:s handelssystem och den svenska miljöbalken suddas ut, vilket är kärnpunkten i den här frågan, kan det innebära att även domstolar med tillämpning av miljöbalken kan stoppa olika utbyggnader som leder till ökade koldioxidutsläpp.

– Och här kan man ju fråga sig var gränsen går. Det finns ju inga exakta angivelser utan det är öppet för olika tolkningar eller gissningar, fortsätter han.

Juristerna varnar alltså för att agerandet kommer att få konsekvenser för framtida projekt. Flera experter som fPlus har talat med gör dessutom bedömningen att den politiskt känsliga utbyggnaden av Arlanda kan påverkas. Sprickan i regeringen om utbyggnaden har debatterats flitigt under året. Återigen är det Miljöpartiet som stretar emot.

– För Miljöpartiets del är det helt orealistiskt att vi ska bygga ut flygkapaciteten samtidigt som flyget ska minska sina utsläpp radikalt och vi ska vara nere på noll 2045. Det är ju vad Parisavtalet säger, sa Isabella Lövin (MP) till TT tidigare i år.

Hur ser du på saken? Skulle till exempel en utökning av Arlandas kapacitet påverkas i framtiden?

– Det är inte alls otänkbart, svarar Mikael Hägglöf.

Ulf Bjällås instämmer i att ett nej för Preems utbyggnad på de presenterade juridiska grunderna skulle leda till ett helt nytt rättsläge inom tillståndsgivningen för den svenska industrin.

– Det är naturligtvis så att om det skapas en praxis så ska framtida domstolar ta hänsyn till det. Och då kan man ju i sin tur fråga sig vilken betydelse det får för andra liknande ärenden i framtiden.

Lite som den polska regeringen

I ett uttalande har Isabella Lövin gjort klart att hon inte är främmande för att även fortsättningsvis pröva verksamheter på det här sättet.

– Ja, vi får bedöma det från fall till fall och i det här fallet blev vi underrättade av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och många enskilda. Det finns ett lagutrymme i Miljöbalken för regeringen att lyfta upp den här typen av verksamheter som kommer att ha omfattande genomgripande påverkan på Sveriges möjlighet till hållbar utveckling. Det här är första gången som regeringen lyfter ett ärende just från klimatlagens mål och det här blir en viktig fråga, sa hon till Dagens Industri i somras.

Karin Dunér, enhetschef för klimatavdelningen på industrienheten på Naturvårdsverket, anser att Naturvårdsverket agerat korrekt. Den underrättelse som verket skickade till regeringen baserar sig på bestämmelser i Miljöbalken och på att EU ETS målsättningar inte är i linje med Sveriges klimatmål.

”Det är ju inte riktigt detsamma som att systemen hålls åtskilda. Andra bestämmelser i miljöbalken kan vara tillämpliga”, skriver hon i ett mejl.

Girion Blomdahl jämför regeringens agerande med en mycket ifrågasatt stats hantering av den juridiska makten tvärs över Östersjön.

– När den polska regeringen gick in och ändrade pensionsåldern för domarna i Högsta domstolen tyckte man med rätta att det var fruktansvärt, för då behandlar man inte den dömande makten som oberoende. Det är lite samma sak här. Man struntar i den dömande maktens redan levererade resultat och den dömande makten ska vara oberoende. Det är kanske dess mest grundläggande funktion i en rättsstat.

Om regeringen beslutar sig för att stoppa Preems utbyggnad finns det en möjlighet att överklaga vissa regeringsbeslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

*Preem har nyligen meddelat att den planerade utbyggnaden kommer att resultera i koldioxidutsläpp om 2,2 miljoner ton istället för 3,4 miljoner ton som företaget tidigare kommunicerat.

Toppnyheter

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven (S) och partisekreterare Lena Rådström Baastad (S). Filip Erlind/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialdemokraternas framtid

S-källor: Rådström Baastad kritiseras internt – Stefan Löfven uppges sitta säkert

Trots kritik mot Stefan Löfven från andra partier är förtroendet för S-ledaren starkt i de egna leden. Det uppger källor för SvD som istället pekar ut partisekreteraren Lena Rådström Baastad som den som flera socialdemokrater nu ifrågasätter.

– Det finns ett uppdämt behov av att göra något, men det handlar inte om partiordföranden utan i så fall partisekreteraren. Hon lyckas inte nå ut med vilken politik som är vår och vilken som är regeringens, säger en källa till tidningen.

Förra veckan visade Aftonbladet/Demoskop att SD skulle vara större än S om det var val i dag. Samtidigt har S-ledaren fått kritik för att svara undflyende om gängbrottsligheten och migrationen i söndagens Agenda och allt fler pekar på en kris för socialdemokratin.

Igår 19:59
Statsminister Stefan Löfven (S) besöker kommunpoliserna i Klippan på onsdagen Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Svart vecka och svårt sjätte år för Löfven

Det är hård press på statsminister Stefan Löfven och hans regering just nu och S-ledaren förväntas analysera läget och peka ut en riktning. Han misslyckades dock med båda de uppgifterna i söndagens Agenda, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutsson i en analys över ”Statsministerns svarta vecka”.

”Aldrig tidigare har en statsminister fått utstå så förödande kritik efter ett enskilt tv-framträdande”, skriver han.

Kvartals Viktor Barth-Kron drar paralleller till M-ledaren Fredrik Reinfeldts sjätte år som statsminister som han kallar förödande och skriver att framtiden för regeringen vilar på om väljarna uppfattar Löfvens samhällsbygge som något som ger resultat.

”Den här regeringens öde i nästa val vilar inte på något fiffigt bildsättande, något särskilt uselt eftermäle från regeringen Bildt, eller ens på en vinst i den allt mer semantiska debatten om vad som egentligen är hönan och ägget av integrationsproblem och social utsatthet”, skriver Barth-Kron.

Igår 18:47
Läs mer om Socialdemokraternas framtid
Tv-apparater i New York under Sondlands vittnesmål. SPENCER PLATT / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Anklagelserna mot Trump

Analyser: Sondland sköt en torped i Vita husets båt

EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål är en vändpunkt i riksrättsutredningen, skriver BBC:s USA-korrespondent Anthony Zurcher i en analys.

Sondland berättade det som Vita huset hela tiden har förnekat: Att man höll tillbaka det militära biståndet till Ukraina med syftet att få landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen. Donald Trump lär hävda att Sondland hittar på, även om EU-ambassadören sägs ha lämnat in dokument som stödjer hans påståenden.

”Gordon Sondland sköt en torped i Vita husets försvar. Vattnet forsar in, och nu är frågan om de republikanska senatorerna kastar en livboj åt Trump”, skriver han.

Zach Beauchamp skriver i en analys på sajten Vox att Sondlands vittnesmål är ofullständigt och utelämnar en del av hans samtal med Trump. Beauchamp tillägger dock:

”Sondlands vittnesmål har sammanfattat skandalen: Det klargör att USA:s president var hjärnan bakom ett försök att använda amerikansk utrikespolitik som ett verktyg för att stärka sitt eget grepp om makten”.

Igår 18:32
Trump och lappen. TT
undefined

Trumps handskrivna lapp fångades av kamerorna

”Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting”. Så löd anteckningarna som Donald Trump läste högt ur när han bemötte EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål i dag.

Sondland sa att han ställt en rak fråga till Trump om vad han ville ha från Ukraina.

– Jag fick till svar: ’Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting i utbyte. Jag vill att Zelenskyj gör det som är rätt’, sa Sondland i förhöret men tillade att han senare förstod att Vita huset försökte få till en utredning mot Joe Bidens son genom att frysa det militära biståndet.

Trump valde att ta fasta på Sondlands återgivning av deras ordväxling när han mötte pressen.

– Det var vad jag sa: ’Jag vill inte ha någonting’. Jag sa det två gånger, löd Trumps försvar.

Igår 20:30
Donald Trump vid Vita huset i dag. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump om Sondland: ”Han verkar vara en trevlig kille”

President Donald Trump distanserar sig från EU-ambassadör Gordon Sondland, som vittnar i riksrättsutredningen mot honom.

I dagens vittnesmål sa Sondland att det var på Trumps inrådan som det militära biståndet till Ukraina villkorades. Presidenten ska på så sätt ha försökt pressa landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen, enligt Sondland. Detta förnekade presidenten när han mötte reportrar utanför Vita huset under vittnesmålet.

– Jag känner honom inte så bra och har inte pratat med honom så mycket. Det här är inte en man som jag känner väl. Han verkar vara en trevlig kille dock, sa Trump, enligt New York Times-reportern Maggie Haberman.

Igår 17:05
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den organiserade brottsligheten

Damberg om gängvåldet: Det är en mycket större fråga än migrationen

Nu bemöter inrikesminister Mikael Damberg (S) kritiken mot Stefan Löfven efter söndagens framträdande i Agenda. Till DN säger ministern att han förstår människors frustration över gängvåldet och att ilskan riktas mot det politiska systemet. På frågan om han gör koppling mellan migrationen och ökat gängvåld eller inte svarar han:

– Det är klart att det kan finnas unga människor som kommit till Sverige och som har dragits in i gängkriminalitet. Men frågan är mycket större än så.

Han utvecklar sitt resonemang med att parallella strukturer och narkotikaförsäljning fanns ”i de här bostadsområdena” långt innan migrationsvågen 2015.

Igår 16:14
Stefan Löfven.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Naturligt att ilskan riktas mot regeringen

Statsminister Stefan Löfven kopplar ihop den senaste tidens gängvåld med att Socialdemokraterna nu tappar i opinionen.

– Det är naturligt att ilskan och missnöjet riktas mot dem som innehar regeringsmakten, säger han till Aftonbladet.

Han menar att många väljare svarar genom att markera sitt missnöje och då ger Sverigedemokraterna sitt stöd i opinionsmätningar.

För att vända utvecklingen framhåller statsministern att Socialdemokraterna både vill utveckla sin politik för minskade klyftor och ökad jämlikhet samt tydligare lyfta fram partiets vinster i januariavtalet.

Igår 14:22
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Löfven låter mer som Trump än en svensk statsminister”

Att Stefan Löfven inte ”såg detta komma” är förbluffande, skriver Paulina Neuding, Europaredaktör på tidskriften Quillette, i Dagens Samhälle efter statsministerns uppmärksammade intervjuer i SVT:s Agenda och Dagens Nyheter.

Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog bombningarna och han har känt till relevant fakta. Men istället har regeringen förringat utvecklingen och beskyllt meningsmotståndare för att svartmåla landet, anser Neuding.

I Dagens Nyheter menade Löfven att ”[a]lternativet hade varit ett högerkonservativt block beroende av Sverigedemokraterna, och jag vill stå upp för ett demokratiskt öppet samhälle med fria, oberoende medier och fria oberoende domstolar och så vidare.”

Paulina Neuding ifrågasätter uttalandet:
”Stefan Löfven påstår alltså att den svenska oppositionen hotar själva demokratin i landet. Det är sådant man förväntar sig att höra från Donald Trump, inte en svensk statsminister”, skriver hon i Dagens Samhälle.

Igår 11:28
Läs mer om Den organiserade brottsligheten