Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagens miljöarbete

Miljöjurister dömer ut regeringens Preemstopp

Det var i somras som regeringen meddelade att den tar över tillåtlighetsprövning av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil från Mark- och miljööverdomstolen. Det betyder att det blir regeringen som bestämmer om företaget får bygga ut eller ej. Flera tunga miljöjurister varnar nu för konsekvenserna av regeringens agerande.

Bakgrunden är att Mark- och miljödomstolen i Vänersborg godkände Preems utbyggnad i Lysekil. En dom som överklagades av flera organisationer vilket resulterade i att Mark- och miljööverdomstolen tog upp målet.

I somras, alltså efter att Mark- och miljööverdomstolen påbörjat sin utredning, underrättade Naturvårdsverket regeringen om att utbyggnaden skulle öka utsläppen på ett sätt som gör det svårt för Sverige att nå sina uppsatta klimatmål.

Preem är en av Sveriges största utsläppare av koldioxid och utbyggnaden skulle öka utsläppen från 1,7 miljoner ton till 3,4*. Naturvårdsverket anser också att utbyggnaden skulle resultera i koldioxidutsläpp som skulle strida mot Miljöbalkens första kapitel och första paragraf om att främja en hållbar utveckling.

– Det är viktigt att vi har ordning och reda i klimatpolitiken och nu har riksdagen beslutat om en klimatlag och ett klimatmål om att vi ska vara nere på netto noll år 2045. Då måste regeringen kunna väga nya investeringar, eller nya verksamheter, som kraftigt ökar utsläppen, sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin till tidningen Dagens industri som kommentar till beslutet att pröva Preems utbyggnad.

Preem menar å andra sidan att den tänkta utbyggnaden gynnar klimatet på sikt eftersom företaget ska uppgradera den tjockolja, som blir över från den ordinarie drivmedelsproduktionen, till svavelfri diesel som kan användas som fartygsbränsle. Här håller en stor marknad på att växa fram och Preem menar att om den här produkten inte tillverkas i Lysekil så kommer det bara att ske någon annanstans.

Företaget påpekar även att det endast är cirka fyra procent av företagets utsläpp som kommer från raffineringen medan de återstående utsläppen härrör från användarna av företagets produkter som till exempel bilister som köper Preems produkter.

Dömer ut regeringen agerande

Nu varnar flera juridiska experter som fPlus har talat med om att regeringen och Naturvårdsverket är ute på juridisk sankmark.

Ulf Bjällås är en av dem. Han är en av Sveriges mest erfarna miljöjurister och var bland annat ordförande i miljööverdomstolen, samt ledde även den parlamentariskt sammansatta Miljöbalkskommittén som utredde förändringar av miljöbalken under åren 1999–2005.

Han konstaterar att det är första gången som en regering tar över en tillåtlighetsprövning så sent i den juridiska processen och ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt.

– Det finns utrymme för regeringen att ta sig an ett mål av den här arten. Men det är tydligt angivet i Miljöbalken att om det pågår en tillståndsprövning ska regeringen omedelbart lämna besked om att man tar över prövningen. Men det ska ske i den första instansen, alltså i tingsrätten. Att komma in så här i en överdomstol efter att en dom fallit är helt unikt, säger Ulf Bjällås.

Girion Blomdahl arbetar med fastighets- och miljörätt på advokatbyrån Setterwalls. Han också arbetat som domare och doktorerar just nu på Stockholms Universitet. Han menar att det är just den juridiska processen som är problematisk och jämför regeringens agerande med obskyra staters.

– Problemet med det här från mitt perspektiv är att det finns en dom från en domstol och att den politiska makten nu går in och sätter sig över den dömande makten. Detta skiljer sig från om regeringen hade gått in tidigt i processen före tingsrättens dom. Det är sådant här som brukar hända i stater som vi inte vill bli förknippade med.

Naturvårdsverkets tolkning problematisk

Mikael Hägglöf, advokat på Fröberg & Lundberg Advokatbyrå, pekar också på att EU redan har ett system, EU ETS, för att hantera koldioxidutsläpp. Det är ett marknadsbaserat system med cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige. Tanken är att kostnaderna förknippade med att släppa ut ska ge incitament till företag att ställa om sin produktion.

Och eftersom det redan finns ett gemensamt system för utsläppsrätter kan inte heller verksamheter som tillhör det bli ålagda att minska sina koldioxidutsläpp. EU:s lagstiftning och de nationella ska hållas isär för att istället låta marknaden för utsläppsrätter bestämma.

Men när Naturvårdsverket i somras underrättade regeringen om Preems utbyggnad skriver myndigheten att EU:s system inte är tillräckligt.

"Preems verksamhet ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, som är tänkt att ta omhand koldioxidutsläpp för de verksamheter som ingår. Systemet har dock hittills inte visat sig vara tillräckligt effektivt, vilket lett till att Naturvårdsverket underrättar regeringen i det sena skedet”.

Mikael Hägglöf menar att det finns problem med Naturvårdsverkets tolkning och agerande.

– Det finns en stor enighet om att det ska finnas en tydlig åtskillnad mellan EU:s handelssystem för koldioxidutsläpp och den tillståndsprövning som sker enligt miljöbalken. Skulle regeringen nu fatta beslut om att Preem inte får bygga ut så kommer den tydligheten att försvinna, eller åtminstone minska. Och det är rätt dramatiskt, säger Mikael Hägglöf.

Varför är det dramatiskt?

– Om gränsen mellan EU:s handelssystem och den svenska miljöbalken suddas ut, vilket är kärnpunkten i den här frågan, kan det innebära att även domstolar med tillämpning av miljöbalken kan stoppa olika utbyggnader som leder till ökade koldioxidutsläpp.

– Och här kan man ju fråga sig var gränsen går. Det finns ju inga exakta angivelser utan det är öppet för olika tolkningar eller gissningar, fortsätter han.

Juristerna varnar alltså för att agerandet kommer att få konsekvenser för framtida projekt. Flera experter som fPlus har talat med gör dessutom bedömningen att den politiskt känsliga utbyggnaden av Arlanda kan påverkas. Sprickan i regeringen om utbyggnaden har debatterats flitigt under året. Återigen är det Miljöpartiet som stretar emot.

– För Miljöpartiets del är det helt orealistiskt att vi ska bygga ut flygkapaciteten samtidigt som flyget ska minska sina utsläpp radikalt och vi ska vara nere på noll 2045. Det är ju vad Parisavtalet säger, sa Isabella Lövin (MP) till TT tidigare i år.

Hur ser du på saken? Skulle till exempel en utökning av Arlandas kapacitet påverkas i framtiden?

– Det är inte alls otänkbart, svarar Mikael Hägglöf.

Ulf Bjällås instämmer i att ett nej för Preems utbyggnad på de presenterade juridiska grunderna skulle leda till ett helt nytt rättsläge inom tillståndsgivningen för den svenska industrin.

– Det är naturligtvis så att om det skapas en praxis så ska framtida domstolar ta hänsyn till det. Och då kan man ju i sin tur fråga sig vilken betydelse det får för andra liknande ärenden i framtiden.

Lite som den polska regeringen

I ett uttalande har Isabella Lövin gjort klart att hon inte är främmande för att även fortsättningsvis pröva verksamheter på det här sättet.

– Ja, vi får bedöma det från fall till fall och i det här fallet blev vi underrättade av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och många enskilda. Det finns ett lagutrymme i Miljöbalken för regeringen att lyfta upp den här typen av verksamheter som kommer att ha omfattande genomgripande påverkan på Sveriges möjlighet till hållbar utveckling. Det här är första gången som regeringen lyfter ett ärende just från klimatlagens mål och det här blir en viktig fråga, sa hon till Dagens Industri i somras.

Karin Dunér, enhetschef för klimatavdelningen på industrienheten på Naturvårdsverket, anser att Naturvårdsverket agerat korrekt. Den underrättelse som verket skickade till regeringen baserar sig på bestämmelser i Miljöbalken och på att EU ETS målsättningar inte är i linje med Sveriges klimatmål.

”Det är ju inte riktigt detsamma som att systemen hålls åtskilda. Andra bestämmelser i miljöbalken kan vara tillämpliga”, skriver hon i ett mejl.

Girion Blomdahl jämför regeringens agerande med en mycket ifrågasatt stats hantering av den juridiska makten tvärs över Östersjön.

– När den polska regeringen gick in och ändrade pensionsåldern för domarna i Högsta domstolen tyckte man med rätta att det var fruktansvärt, för då behandlar man inte den dömande makten som oberoende. Det är lite samma sak här. Man struntar i den dömande maktens redan levererade resultat och den dömande makten ska vara oberoende. Det är kanske dess mest grundläggande funktion i en rättsstat.

Om regeringen beslutar sig för att stoppa Preems utbyggnad finns det en möjlighet att överklaga vissa regeringsbeslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

*Preem har nyligen meddelat att den planerade utbyggnaden kommer att resultera i koldioxidutsläpp om 2,2 miljoner ton istället för 3,4 miljoner ton som företaget tidigare kommunicerat.

Toppnyheter

Arkiv Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Lagarde om vändningen: ”Vi rör oss försiktigt uppåt”

I en intervju med tv-bolaget France 2 ger ECB-chefen Christine Lagarde sin bild av euroländernas dystra ekonomiska situation och om den optimism hon ändå känner inför framtiden.

– Vi har varit längst ned på kurvan och rör oss försiktigt uppåt. Hur snabbt situationen förändras beror på hur snabbt vi kan ta oss samman och de ansträngningar vi alla gemensamt kan göra, säger hon.

Lagarde pratar också om saknaden efter sitt barnbarn.

– Nu kan jag bara se honom i min smartphone eller på fotografier. Det gör mig ledsen (...) men när jag tittar på honom blir jag än mer övertygad om hur viktigt vårt uppdrag är, att arbeta för att samhället ska bli en bättre plats.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Idag 09:58
Salvatore Di Nolfi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO synar företagskrisen i global undersökning

Internationella Handelskammaren (ICC) och Världshälsoorganisationen (WHO) ska identifiera den privata sektorns utmaningar under coronakrisen, berättar organisationerna i ett pressmeddelande. Resultatet i den globala undersökningen är tänkt att bidra till arbetet för att hindra en ekonomisk kollaps i spåren av pandemin.

– Den här undersökningen kommer att hjälpa oss förstå hur företag agerar. Det hjälper oss att kartlägga och sprida goda exempel och var vi och nationella hälsovårdsinsatser bör rikta fokus. Informationen som vi samlar in genom undersökningen bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder vilket räddar liv och minskar ekonomisk skada, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

Igår 11:35
Läs mer om Den globala konjunkturen
Demonstrationer utanför Vita huset.  Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Washington DC förbereder sig för massiva protester

Washington DC förbereder sig för en dag av massiva Black Lives Matter-protester, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Enligt uppgifter i lokala medier räknar man med att tiotusentals demonstranter ska samlas i staden. Samtidigt finns uppgifter från aktivister på sociala medier om att en miljon människor komma att delta på olika sätt.

– Vi har information som pekar på att evenemangen den här lördagen kan bli något av det största som vi någonsin haft, säger polischefen Peter Newsham på en presskonferens inför lördagens demonstration.

3 tim
Protester utanför Vita huset i Washington DC.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Trumps uttalanden visar att han inte förstår

Donald Trump har haft flera chanser att visa att han förstår frustrationen bland svarta amerikaner – men studerar man hans uttalanden syns det att presidenten hellre vill tala om andra aspekter av de pågående protesterna.

Det menar Washington Posts Eugene Scott i en analys där han går igenom några av presidentens framträdanden under den gånga veckan. Han tar upp en opinionsundersökning som visar att många amerikaner ser Trumps agerande som rasistiskt och skriver att presidenten misslyckats med att visa förståelse för de problem som svarta amerikaner utsätts för i USA.

Matthew Continetti tar upp ett annat perspektiv på de pågående protesterna i en analys i konservativa National Review. Han menar att den civila oro som nu syns i samhället kan kopplas till framväxten av en ny progressiv moral bland unga amerikaner.

”I frånvaron av institutioner som befäster republikanska värden och ledare som visar prov på detta vänder sig unga amerikaner till den moraliska vissheten hos de nya progressiva”, skriver han i sin analys.

4 tim
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer