Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Miljöforskare sågar målet – ”Kräver fördubbling av bensinpriserna”

Riksdagens beslut att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent mellan 2010 och 2030 är helt orealistiskt och skulle kräva minst en fördubbling av bensinpriserna, menar Per Kågeson, författare till ESO-rapporten Klimatmål på villovägar? "Det är löjeväckande”, säger han till fPlus.

Hela sex av sju riksdagspartier stod bakom beslutet om att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn (exklusive flyget) med 70 procent mellan 2010 och 2030. Ett beslut som utgick från ett betänkande av Miljömålsberedningen. (SOU 2016:21; 2016:47)

Mer än fördubblade bensinpriser

Per Kågeson är forskare, debattör inom miljöområdet och var fram till pensionen adjungerad professor i miljösystemanalys vid Centrum för Transportstudier vid KTH. Han är författare till den nyligen utgivna ESO-rapporten, Klimatmål på villovägar? där han argumentera för att den målsättningen är helt orealistisk och på gränsen till oseriös.

Bland annat pekar han på att fram till 2018 hade utsläppen från transportsektorn endast minskat med 15 procent, vilket betyder att sektorn endast har elva år på sig att hämta hem de återstående 55 procenten.

–Jag har svårt att se varför man sätter upp mål som är så orealistiska att det är uppenbart att de inte kommer att lyckas. Glappet mellan mål och vad som är möjligt riskerar snarare att leda till att de olika aktörerna ger upp, säger Per Kågeson.

– Hade man till exempel satt målet vid säg 50 procent, vilket är väldigt ambitiöst och som troligen blir svårt att åstadkomma, hade det dock inte framstått som löjeväckande, fortsätter han.

Ytterligare en signal om att riksdagens beslut inte är särskilt verklighetsförankrat är att det under de senaste två åren i princip inte skett någon sänkning av den trafikbaserade co2-utsäppen och antalet fordon utan tvärtom en ökning, påpekar Per Kågeson.

– Det finns ju heller ingen politiker som är beredd att gå till val på att höja drivmedelsskatterna så kraftigt att priset vid pump åtminstone skulle fördubblas. Det krävs nämligen för att fordonsflottan och vägtrafiken ska minska radikalt. Det finns ju partier som nu tvekar inför den 2-procentiga årliga indexerade skattehöjningen av drivmedel som riksdagen kommit överens om, fortsätter han

”Skärp beskattningen av förmånsbilar”

Ett mer realistiskt men samtidigt väldigt ambitiöst mål hade varit att sätta reduktionsmålet av utsläpp vid 45 procent och här spelar en elektrifiering av vägtrafiken an avgörande roll, anser Kågeson.

– Tittar man till exempel på att investera i elvägar hinner de knappast bli effektiva före 2030 om man inte bygger ut infrastrukturen under de allra närmaste åren. För att klara en reduktion med 45 procent är elektrifieringen den i särklass viktigaste åtgärden. Och då menar jag att även distributions- och busstrafiken, och på sikt även fjärrtrafiken, ska elektrifieras.

Han pekar även på en rad punktinsatser som kan göras för att minska trafik och utsläpp.

– Jag har pekat på ett antal kostnadseffektiva förslag som relativt lätt kan åstadkommas. Ett sådant är att påbörja en bättre övervakning av hastigheterna. Om lastbilar inte får köra fortare än 80 km/h så gör det en stor skillnad i utsläpp. Det är oerhört samhällsekonomisk effektivt. Sen tycker jag att man ska skrota ett antal reseavdragen och skärpa beskattningen av förmånsbilar.

Om målet att minska utsläppen med 70 procent är så orealistiskt. Varför sätter man det tror du?

– Jag kan tänka mig en kombination av att tjänstemän kanske fått härja lite väl fritt utan att bli ifrågasatta, men ytterst är det politikerna som är ansvariga. Det finns ju en vilja i politiken att alltid vara bäst i klassen. Man pratar om att vi ska ha världens bästa skola och den lägsta arbetslösheten i Europa och så vidare. Man vill visa att man tar klimatfrågan på allvar.

”Naturvårdverket har fel”

Det finns också delade meningar kring hur vidsträckta åtgärder som ska vidtas för att uppnå klimatmålen. Miljöpartiet anser att den nya klimatlagen och klimatramverket i princip ska låta ändamålen helga medlen samt att Sverige ska ta på sig ledartröjan i racet mot noll-utsläpp.

Ett exempel är att Regeringen tagit över tillåtlighetsprövningen av petroleumföretaget Preems satsning på att utvinna biodiesel ur tjockolja. Ett initiativ som syftar till att förse fartygsbranschen med biodiesel, men som också leder till kraftigt ökade utsläpp. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin hänvisar till att riksdagen beslutat om en klimatlag och ett klimatmål för Sverige som ska följas. Per Kågeson anser att frågan måste ses från ett globalt perspektiv.

– Sker inte denna utbyggnad i Sverige så kommer den att ske i något annat EU-land under samma utsläppstak. Det är därför svenska särregler blir så tokiga. Det mest effektiva systemet för att kontrollera och minska koldioxidutsläpp är EU:s handelssystem för utsläppsrätter, även om prisnivån har varit för låg på grund av ett antal faktorer.

– Handelssystemet innebär ändå att det finns ett tak som är bindande och som sänks från år till år och något motsvarande finns inte för den icke-handlade sektorn, utan det är där som det här glappet växer mellan ambition och åtgärder, och då kan jag tycka att om den här anläggningen som byggs i Sverige eller i ett annat EU-land inte spelar så stor roll, fortsätter han.

När Naturvårdsverket underrättade regeringen om att Preems utsläppsnivåer skulle fördubblas med utbyggnaden uppgav dom att EU:s system för handel med utsläppsrätter inte är tillräckligt effektiv. Hur ser du på det?

–Jag tycker inte att Naturvårdsverket har rätt när man påstår att det handelssystemet inte är tillräckligt. Det finns ett antal faktorer till varför priset på utsläppsrätter legat lågt, inte minst alla subventioner av vind- och solkraft, som bidragit till att hålla ned priset eftersom marginalkostnaden för att bygga ut kraftproduktion inte har märkts på utsläppshandeln.

– Det är alltså de som nu kritiserar utsläppssystemet för att priset är för lågt som bidragit till det. Men nu har man korrigerat flera brister och jag tror att på lite längre sikt kommer marginalkostnaderna att slå igenom och det kommer att bli rätt höga priser på koldioxidutsläppen.

Toppnyheter

Stefan Ingves. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stefan Ingves: ”För tidigt att blåsa faran över”

Riksbankschefen Stefan Ingves sa vid det senaste penningpolitiska mötet den 30 juni att åtgärderna för att stabilisera marknaderna har varit effektiva men det är för tidigt att blåsa faran över.

– Även om vi nu vet mer om de kortsiktiga effekterna av pandemin och att konturer av en stabilisering kan ses, är det för tidigt att blåsa faran över, sa Ingves enligt protokollet från mötet.

Stefan Ingves anser att det är viktigt att Riksbanken fortsätter hålla räntor nere och stödja kreditgivningen.

1 tim
Illustrationsbilder från äldrebeonden.  TT
undefined

Språkbristers påverkan på covidvården inte utredda

Trots att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i flera år pekat ut bristande kunskaper i svenska språket som en riskfaktor för äldrevården så har man ännu inte utrett dess eventuella påverkan under coronavåren, rapporterar TT.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning. Vi har sett sådana problem i andra typer av tillsyner tidigare, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo.

I tillsynen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om kommunikationssvårigheter. Bland annat har det varit svårt att få ut information till nya medarbetare på grund av språkförbistringar.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
John Thys / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

”Ge inte EU beskattningsrätt”

EU:s krispaket för att lindra coronapandemins ekonomiska effekter innehåller flera förslag som kan förändra unionen i grunden. Bland annat beskattningsmöjligheter vars intäkter ska gå direkt till EU, skriver Nils Karlsson i en essä på Timbro.

Beskattningsrätten skulle kunna ge EU inflytande över en rad områden som länderna själva har bestämmanderätt. Allt beror på hur förslagen utformas, exempelvis skulle en koldioxidskatt kunna utformas så att EU sätter en miniminivå, eller att intäkterna från skatten går till medlemsländerna som i stället fortsätter finansiera EU genom EU-avgiften. Så undviks en stor maktförskjutning, men det skulle inte nöja de aktörer som strävar efter ett federalt Europa.

”För dem är en koldioxidskatt på EU-nivå inte bara ett sätt att motverka global uppvärmning utan också ett sätt att uppfylla sin vision om ”Europas förenta stater” – ett rent federalt EU”, skriver Nils Karlsson.

32 min
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.  Yves Herman / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Coronastöd splittrar EU – Sverige i ”frugala fyran”

Det gigantiska stödpaketet för att hjälpa EU-länderna på fötter efter coronakrisen splittrar medlemsländerna.

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas nu komma med ett kompromissbud som gör att EU:s långtidsbudget minskar ytterligare, rapporterar SVT Nyheter.

Under förmiddagen var planen att Michel skulle hålla en presskonferens, men nu är denna borttagen ur kalendern utan någon förklaring.

Sverige står för en stram linje i förhandlingarna och ingår i den så kallade ”frugala fyran” tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike. Huvudlinjen är en nedtonad budget där de drabbade länderna får lån snarare än bidrag. En annan grupp bestående av bland andra Frankrike, Spanien, Italien vill i stället se ett omfattande stöd till de länder som drabbats värst av pandemin.

2 tim
Charles Michel, Angela Merkel, Ursula von der Leyen and David Sassoli. Stephanie Lecocq / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Sverige bör inte sätta sig i EU:s frysbox”

Nästa vecka tas beslutet om EU:s krisfond. Sverige riskerar att isoleras om vi försöker bromsa när resten av EU vill öka farten, skriver Gustaf Reinfeldt i en ledare i Di.

EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 och 18 juli för att gemensamt fatta beslut om både EU:s långtidsbudget och om EU-kommissionens förslag till ekonomiskt återhämtningspaket som svar på coronakrisen.

”Det brinner i knutarna och en överenskommelse måste ske snarast därför att flera EU-länder är i skriande behöv av stöd och hjälp. Sverige riskerar att isoleras och sättas i frysboxen när vi alltid envist försöker sätta hälarna i marken och bromsa ned när resten av EU vill öka takten och köra på i unionssamarbetet”, skriver Gustaf Reinfeldt i Di.

Igår 19:12
Läs mer om EU:s framtid
Studenter skriver examensprov i Hongkong. Jerome Favre / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Skolor stänger på nytt i Hongkong efter fler virusfall

Hongkong har på fredagen beslutat att alla skolor återigen ska stängas efter att fler fall av smittade i coronaviruset har rapporterats, skriver Reuters. På torsdagen registrerades 34 lokala fall av smittan, vilket är det högsta antalet på tre månader.

Från och med måndag kommer skollokalerna bommas igen och undervisningen ska i stället ske online.

Många skolor har redan haft stängt sedan februari på grund av coronapandemin.

2 tim
Arkivbilder, bröstoperationer. TT
undefined

Plastikkliniker ser rusning i coronapandemins spår

Plastikkliniker runt om i världen rapporterar en ökning av antalet skönhetsbehandlingar, rapporterar BBC.

Orsaken tros vara att personer som genomgår operationer under pandemin kan passa på att dölja ingreppen bakom ansiktsmasker – eller stanna hemma – utan att det uppfattas som märkligt.

Aaron Hernandez i Los Angeles har gjort en fillerbehandling.

– Att fixa läpparna är inte något som alla män gör, en del tycker att det är avvikande. Därför stannade jag hemma och återhämtade mig, och när jag går ut igen kommer ingen se vad jag gjort, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer